En ny LO-rapport visar hur utländsk arbetskraft drabbas av
lägre löner och sämre villkor vid upphandling av stora
infrastrukturprojekt. I rapporten granskar LO tre stora
infrastrukturprojekt där Banverket och Vägverket står som
beställare. De tre projekten är Norra länken och Citybanan i
Stockholm samt Citytunneln i Malmö.
Vägverket och Banverket har aktivt pressat priserna vid
upphandlingsprocessen. Det har lett till att huvudentreprenörer
som anlitar underentreprenörer med stor andel utländsk
arbetskraft fått en stor del av upphandlingen.
Många av de företag som anlitats har varit skatteskyldiga i
Polen eller Irland och de har kunnat hålla låga priser genom att
undvika svensk skatt och anställa underbetald utländsk
arbetskraft. Totalt sett har hälften av arbetarna i de tre stora
infrastruktursatsningarna varit skatte- och avgiftsskyldiga i
ett annat land än Sverige.
Löneskillnaden mellan svenska och utländska arbetstagare är
stor. Det finns uppgifter som visar att de utländska
arbetstagarna i vissa fall endast har 55 procent av den
bruttolön en motsvarande svensk arbetstagare har. Det framkommer
också uppgifter om hur företag byter namn och
organisationsnummer en gång per år och skriver
anställningskontrakt på 6 månader med sina anställda för att
undvika svensk inkomstskatt.
– Vi ser hur staten aktivt pressar kostnaderna vid upphandlingen
av infrastrukturprojekt och hur utländsk arbetskraft får betala
priset i form av lägre löner och sämre villkor, säger LO:s
avtalssekreterare Per Bardh i en kommentar till rapporten.
Vägverket och Banverket, som numera slagits samman till
Trafikverket, vill inte kommentera LO:s rapport.
– Vi följer LOU, lagen om offentlig upphandling, det är allt vi
har att säga i det här ärendet, säger Trafikverkets
pressekreterare Thomas Andersson.
LOU, som är en implementering av EU:s upphandlingsdirektiv,
tillåter inte att det offentliga tar sociala hänsyn vid en
upphandling.
I samband med att EU:s upphandlingsdirektiv skulle revideras i
början av 2000-talet hördes röster på den fackliga sidan som
förespråkade att direktiven direkt skulle ålägga nationella
myndigheter att integrera sociala hänsyn i sin upphandling. Så
långt var varken medlemsstaternas regeringar eller
EU-parlamentet beredda att gå. Medlemsstaterna skull själva få
avgöra om de ville använda sin upphandling på detta sätt.
Ändå kunde de nya upphandlingsdirektiven år 2004 antas först
efter förlikningsförhandlingar mellan ministerrådet och
parlamentet, och den stora stötestenen var hur stort utrymme för
att tillämpa sociala och miljörelaterade kriterier som
medlemsstaterna skulle ges.
Enligt direktiven ska kontrakten tilldelas den anbudsgivare som
begär det lägsta priset, eller den som kommer med det anbud som
är ekonomiskt mest fördelaktigt ur den upphandlande myndighetens
synvinkel. Syftet är att undanröja hinder för den fria
rörligheten för varor och tjänster.
EU-domstolen har i sin praxis slagit fast att fördragets regler
och principer om den inre marknaden gäller för den offentliga
upphandlingen i medlemsstat-erna. EU-domstolens avgörande i
Rüffertmålet år 2008 innebar att inte bara
upphandlingsdirektiven utan även utstationeringsdirektivet
sätter snäva gränser för vad upphandlande myndigheter kan kräva
av leverantörer som kommer från andra medlemsstater.
I Rüffertdomen slog EU-domstolen fast att den tyska delstaten
Niedersachsen inte kan kräva att ett utländskt byggföretag som
tillfälligt utför ett arbete i landet måste följa ett lokalt
kollektivavtal. EU-domstolen menar att den tyska
delstatslagstiftningen strider mot EU-rätten eftersom delstaten
inte får tvinga på ett gästande företag från ett annat EU-land
sina lönenivåer som ligger högre än minimilönen i det
allmängiltigförklarade kollektivavtalet i den tyska byggsektorn.
Det går utöver reglerna om minimiskydd i EU:s
utstationeringsdirektiv.
Trots detta kräver LO att Lagen om offentlig upphandling skrivs
om så att krav om villkor motsvarande kollektivavtal kan ställas
vid upphandlingar.
– Skattemedel ska inte användas på ett sådant sätt att de bidrar
till lönedumpning och osund konkurrens, säger Per Bardh
GÖSTA TORSTENSSON