På EU-toppmötet i mars kom EU:s stats- och regeringschefer
överens om en så kallad stabilitetsfond för att bistå den
grekiska regeringen, eller som det också heter en ”mekanism” som
också ska kunna användas av andra EU-länder i finansiell och
ekonomisk kris. I stabilitetsfonden kommer det att finnas 750
miljarder euro och för att få ta del av dessa pengar kommer det
att krävas tuffa nedskärningar av de offentliga utgifterna och
marknadsliberala reformer av välfärdssystem och arbetsmarknad.
Vid EU-toppmötet i juni enades de 27 stats- och
regeringscheferna om skärpta budgetregler i EU:s så kallade
stabilitetspakt, dvs. den ekonomisk-politiska tvångströja som
euroländerna sitter fast i.
Enligt stabilitetspakten får budgetunderskottet vara maximalt 3
procent och den offentliga skulden maximalt 60 procent av
bruttonationalprodukten, BNP. Euroländer som inte efterlever de
finanspolitiska kraven ska kunna drabbas av böter på 0,5 procent
av ett lands bruttonationalprodukt. Trots att nästan alla
medlemsländer har större underskott än vad EU tillåter har inget
land bötfällts.
Nu enades EU-ledarna om att sanktioner i framtiden bör utdelas
tidigare men vara mindre kännbara till att börja med.
EU-presidenten Herman van Rompuy leder en grupp med
finansministrar som också ska föreslå skärpt kontroll av
medlemsländernas ekonomier.
EU-kommissionen presenterade i slutet av juni ett förslag att
införa tuffare sanktioner mot medlemsländer som dragit på sig
stora budgetunderskott. Enligt förslaget ska kommissionen kunna
stoppa jordbruks- och fiskestöd samt olika former av regionalt
stöd om länderna inte uppvisar ”budgetdisciplin”.
– Genom att använda oss av dessa verktyg kan vi minska de gap i
våra ekonomiska system som så dramatiskt har blottlagts av
krisen, sade EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn på en
presskonferens i Bryssel.
I medlemsland efter medlemsland i EU verkställs nu enorma
nedskärningspaket för att leva upp till stabilitetsfondens och
stabilitetspaktens krav. Men åtgärderna möter hårt motstånd.
Den 29 juni gick grekiska arbetare återigen ut i en dygnslång
generalstrejk i protest mot regeringens nedskärningar i den
offentliga sektorn. Generalstrejken var den femte sedan
februari.
Greklands regeringen, under ledning av socialdemokraten Georgios
Papandreou, har genomdrivit drastiska besparingar för att
tillmötesgå kraven från EU. Planen är att sänka
budgetunderskottet på 13,6 procent av BNP till under 3 procent
2014. Det ska ske genom höjd pensionsålder, högre skatter på
drivmedel, frysta löner för offentliganställda, ökad moms samt
högre skatter på alkohol och tobak.
Grekland ekonomiska förmyndare ger beröm. EU-kommissionen,
Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella Valutafonden
(IMF) tycker att åtstramningsprogrammet har fått en ”bra start”.
Men strejkerna fortsätter.
”Vi säger nej till den orättvisa, hårda, osolidariska
pensionsreformen. Arbetarna och samhället kräver att deras
sociala och ekonomiska rättigheter stärks, inte försvagas”,
skriver landets två största centralorganisationer GSEE och ADEDY
i ett gemensamt uttalande i samband med den senaste
generalstrejken.
Sedan dess strejkade 33.000 lastbilschaufförer i protest mot
regeringen Papandreou försök att avreglera åkerinäringen.
Strejken avbröts efter att regeringen infört undantagslagar och
kallat in militären. Regeringen vill nu avreglera elmarknaden
och fackföreningarna hotar med att släcka hela landet.
I slutet av juni deltog omkring en miljon offentliganställda i
Italien i en generalstrejk mot planerade åtstramningar enligt
landets största fackliga centralorganisation CGIL.
Stora besparingar inom statlig och kommunal förvaltning. Starkt
försämrade pensionsvillkor och inga löneökningar för
offentliganställda under de närmaste två åren. Det är några av
inslagen i det sparpaket som Silvio Berlusconis regering
beslutat om. 25 miljarder euro ska sparas under åren 2011 och
2012. Italiens budgetunderskott uppgår för närvarande till 5,2
procent av BNP.
–Ingen förnekar att vi måste skära ned, men det måste vara
rättvisa och framåtblickande nedskärningar. Det räcker inte med
att bara skära i utgifterna, sade CGIL:s vice ordförande Susanna
Camusson vid en demonstration i Bologna.
EU:s finansministrar krävde i början av maj att Portugal drar åt
svångremmen. Sedan dess har José Socrates socialdemokratiska
regering bit för bit presenterat innehållet i ett nytt
åtstramningspaket, det tredje under 2010, som ska få ner
budgetunderskottet från 9,4 procent av BNP 2009 till 2,8 procent
2013. Det innebär bland annat höjd moms och att reglerna för
ersättning till de arbetslösa blir hårdare.
Portugals fackföreningar har strejkat och demonstrerat med stöd
av två partier till vänster om regeringen, Kommunistpartiet och
Bloco de Esquerda.
Över 300.000 deltog i en demonstration i Lissabon i slutet av
maj, den största i landet på flera decennier. Demonstrationen
anordnades av CTGP-IN, Portugals största fackliga
centralorganisation med 725.000 medlemmar.
Inför demonstranterna deklarerade Manuel Carvalho da Silva,
ledaren för CTGP-IN, att ”det var inte folket som orsakade
krisen” och att protesterna kommer att intensifieras och
breddas, och han lämnade dörren öppen för en generalstrejk.
Spanien två största fackföreningar UGT och CCOO har utlyst en
generalstrejk till den 29 september. Liksom i grannländerna är
strejken en protest mot beslutade utgiftsminskningar samt mot en
arbetsmarknadsreform som facken anser försämrar
anställningstryggheten. Strejken ska pågå i 24 timmar.
Spaniens budgetunderskott ska ner från förra årets elva procent
till tre procent nästa år. Jorge Luis Zapateros
socialdemokratiska regering har redan bantat årets budget med 17
miljarder euro. Pensionerna ska frysas, mödrar ska inte längre
få 2.500 euro per nyfödd, 13.000 offentliganställda blir av med
jobbet och de offentligt anställdas löner ska sjunka med fem
procent.
De av EU dikterade åtstramningarna i Sydeuropa beror inte på att
folken levt över sina tillgångar, såsom politiker, ekonomer och
media försöker få oss att tro. Utländska banker,
försäkringsbolag och pensionsfonder sprätte iväg över 2.000
miljarder euro i Grekland, Portugal och Spanien i
svindelkonjunkturen efter anslutningen till EMU. Nu ska
storbankerna räddas med nödlån från det offentliga och
uppoffringar från folken.
En artikel i Wall Street Journal den 21 maj påpekar att ”banker
från euroländerna har 1,58 triljoner dollar utstående till
Grekland, Irland, Portugal och Spanien [...] så
stabilitetsfonden är i själva verket avsedd att lindra plågorna
för Europas banker”.
I artikeln citeras också den internationella finansbyrån Cantor
Fitzgeralds nyhetsbrev: ”Argumentet att stabilitetsfonden är
utformad för att hjälpa länderna i eurozonen är att behandla
alla medborgare i Europa och hela världen som naiva dumbommar.
Den snickrades ihop för att hjälpa de ledande europeiska
bankerna.”
Samtidigt har EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso,
enligt nättidningen EU Observer, vid ett möte med brittiska
fackföreningsledare hävdat att Spanien, Portugal och Grekland ”i
praktiken (kan) försvinna som de demokratier vi känner i dag”
till följd av skuldkrisen.
GÖSTA TORSTENSSON