Island och EU har börjat förhandla om medlemskap.
Förhandlingarna inleds redan ett år efter att Island ansökte om
medlemskap. Att förhandlingarna kan börja så pass snabbt beror
på att Island i hög grad redan är anpassat till EU. Landet
deltar i Schengensamarbetet och det Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) och därför gäller redan många EU-regler i
landet.
EU-kommissionen har analyserat hur isländska regler
överensstämmer med EU:s regler område för område. Granskningen
är ett sätt att förbereda landet inför de faktiska förhandlingar
som nu startar.
Förhandlingarna sker indelat efter EU:s politikområden. Det är
33 så kallade kapitel som ska förhandlas var för sig. För att
förhandlingar om ett kapitel ska kunna börja eller avslutas
måste det godkännas av samtliga EU-länder. Alla kapitel ska vara
färdigförhandlade innan landet kan bli medlem i EU.
Förhandlingarna ska resultera i ett medlemsavtal. I det bestäms
villkoren för medlemskapet och kan bland annat inkludera
undantag från EU:s bestämmelser.
Medlemsavtalet har samma ställning som EU:s grundfördrag och kan
därför inte ändras genom vanliga EU-lagar.
Medlemsavtalet måste godkännas av EU-parlamentet och samtliga
EU:s medlemsländer och Island för att kunna börja gälla ska
också godkänna att landet ansluts i enlighet med avtalet.
Sedan förra sommaren har den ena opinionsundersökningen efter
den andra redovisat att allt fler islänningar är motståndare
till att landet ska gå med i EU. Enligt den senaste mätningen
vill omkring 60 procent av islänningarna att medlemskapsansökan
ska dras tillbaka medan bara 26 procent vill att förhandlingarna
ska fortsätta. En annan aktuell mätning visar att 70 procent
kommer att rösta nej till EU-medlemskap i en folkomröstning.
GÖSTA TORSTENSSON