I mitten av maj föreslog EU-kommissionen att euroländerna i
framtiden skickar in sina budgetutkast till Bryssel för
förhandsgranskning och klartecken centralt från EU, innan de
läggs fram för debatt och beslut i hemlandet.
Enligt lagförslaget ska även sanktioner införas mot de länder
som bryter mot maxgränsen för budgetunderskott på 3 procent av
BNP, som det är fastställt i EU:s så kallade stabilitetspakt.
Möjligheten att straffa länder som inte håller sig till
siffrorna har visserligen funnits i paktens ramverk sedan den
inrättades, men hittills har kommissionen inte vågat eller
kunnat ta en dust med stora länder som Frankrike, Tyskland och
Italien, som konsekvent bryter mot reglerna.
Euroländer som inte lever upp till kraven ska i framtiden till
exempel kunna bli av med EU-pengar för infrastruktur och andra
utvecklingsprojekt.
Lagförslag från EU-kommissionen som väcker en politiskt
hyperkänslig debatt om var gränserna för ett lands
självbestämmande går.
Om förslaget accepteras innebär det att man överför en enorm
makt från de nationella parlamenten till EU.
En finansminister kan bli tillsagd av byråkraterna i Bryssel att
gå hem och ändra sitt budgetförslag om det anses att han eller
hon tänker låna för mycket pengar, spara för lite eller inte
visar tillräcklig återhållsamhet med de offentliga utgifterna.
Euroländerna skulle sedan kunna rösta ned ett lands budget med
en kvalificerad majoritet – något som är tillåtet enligt EU:s
regelbok, men som ännu aldrig aktiverats.
GÖSTA TORSTENSSON