Starka motsättningar mellan Tyskland och Frankrike

 Den senaste tidens diskussioner om EU:s budgetregler har tydliggjort den växande konflikten mellan EU:s två tungviktare, Tyskland och Frankrike.
Allt sedan EU bildades har de båda länderna utgjort både motor och bränsle i den europeiska integrationen, som medfört att den europeiska unionen kunnat fördjupas och utvecklas, makten gå från statlig till överstatlig nivå, från de nationella demokratierna till institutioner i Bryssel.

Men den pågående eurokrisen visar hur olika Paris och Berlin ser på EU:s utveckling.

Frankrikes Nicolas Sarkozy vill utöka det politiska mandatet för de 16 medlemsländerna i eurogruppen och i princip skapa ett gemensamt finansdepartement. Det förslaget tycker Tysklands Angela Merkel genuint illa om - hon vill inte ha någon eurogrupp som dikterar villkoren för Tyskland och som dessutom proportionellt skulle minska det tyska inflytandet. I stället vill hon ha beslut av alla 27 medlemsländer och tuffare ekonomiska krav på länderna – inklusive möjligheten att låta en stat gå bankrutt utan räddningspaket.

Inför EU-toppmötet i Bryssel i slutet av oktober hade Frankrike och Tyskland gjort en uppgörelse som tillfälligtvis överbryggar oenigheten. I EU-kommissionens förslag till åtstramning av EU:s så kallade stabilitetspakt föreslås att sanktioner mot länder som bryter mot budget- och statskuldskraven ska verkställas om inte en majoritet av medlemsländerna röstar emot. Detta förfarande, med så kallad omvänd majoritet, skulle göra det väsentligt svårare att stoppa sanktionerna.

Nicolas Sarkozy var tidigt emot detta, eftersom han anser att det är en otillbörlig inblandning i den nationella suveräniteten. Vid ett möte ett par dagar innan EU-toppmötet med Angela Merkel fick han överraskande stöd för sin uppfattning. Tyskland hade dittills stött den hårdare sanktionsproceduren.

Som motprestation stöder Frankrike det tyska kravet på en fördragsändring, som anses nödvändig för att sätta upp en permanent krismekanism för att lösa framtida finanskriser, typ Grekland.

Det kan tyckas normalt att två stora europeiska länder som Tyskland och Frankrike inte är överens i en fråga, men motsättningarna blottar en klyfta mellan dem som går djupare än den gjort på många decennier.

En majoritet av tyskarna var emot det grekiska räddningspaketet och numera tycker de flesta de flesta tyskar att euron missgynnar Tyskland. Räddningspaketet har hittills inneburit att tyskarna sitter med 120 miljarder euro i potentiella lån till euroområdet. Skulle en ny, ännu djupare kris inträffa inom eurozonen och ett land ställer in betalningarna - då är det frågan om inte tyskarnas tålamod skulle tryta.

– Då kan det bli fråga om seriösa utträdeskrav från valutaunionen från Tyskland, säger Mats Persson, direktör vid den euroskeptiska tankesmedjan Open Europe.

GÖSTA TORSTENSSON