Tysk seger på knockout vid EU-toppmötet i Bryssel

Det blev tysk seger vid EU:s hösttoppmöte 28-29 oktober med beslutet att ändra fördragen för att skapa en permanent räddningsfond för krisländer.
De 27 stats- och regeringscheferna satt i nattmangling till halv tvåtiden på natten för att komma överens hur man skulle lösa Tysklands krav på ändringar i EU:s fördrag. Det blev till slut 16 rader som gjorde Angela Merkel nöjd och fick övriga att pusta ut efter att åtminstone tillfälligt ha undvikit nya folkomröstningar om EU.

EU-ledarna enades om att genomföra en ”begränsad förändring av fördraget” som ska kunna träda i kraft 2013 när den tillfälliga krismekanismen, European Financial Stability Fund (EFSF), upphör.

– I dag tog vi ett stort beslut om att stärka euron, sade Europeiska rådets permanente ordförande Herman Van Rompuy efter toppmötet.
Van Rompuy får två månader på sig att konsultera de 27 regeringarna om hur en ändring i fördraget ska gå till. EU-kommissionen tog samtidigt på sig uppgiften att ta fram detaljerna för hur den nya fonden, eller ”krishanteringsmekanismen” ska komponeras. Kommissionen ska också undersöka om privata finansinstitut, banker och investeringsfonder kan tvingas att delta i fonden.

Modellen är det tillfälliga räddningspaket som togs fram för krisande länder under Greklandskrisen i våras, och som löper ut 2013. I räddningspaketet ingår en fond med 70 miljarder euro till euroländernas förfogande, att använda till stödköp av statsobligationer eller euro. Den ska också ge lån när de privata finansmarknaderna vägrar.

Dagens EU-fördrag förbjuder bail-outs, att ekonomiskt lösa ut euroländer i ekonomisk knipa. Eftersom räddningsfonden kan beskrivas som en de facto bail-out, så vill man (främst Tyskland) skriva in den nya, permanenta versionen i fördragstexten. Den tyska regeringen säger att landets mäktiga författningsdomstol kräver en fördragsändring.

De andra EU-länderna motsatte sig Tysklands krav om en fördragsändring. Men efter att Angela Merkel gjort upp med Frankrikes president Nicholas Sarkozy, var saken avgjord. Däremot ville de inte kalla det för just fördragsändring.

– Vi har kommit överens om en möjlig begränsad justering, sade Fredrik Reinfeldt.
Herman Van Rompuy valde att kalla det hela ett smärre kirurgiskt ingrepp på ett par meningar.

Retoriken är viktig. Alla 27 länders stats- och regeringschefer är överens om att undvika nya folkomröstningar. Det tog sju år att få Lissabonfördraget på plats efter folkomröstningar i Frankrike, Holland och Irland (gånger två). Flera regeringar, både borgerliga och socialdemokratiska, har nyligen verkställt hårdföra åtstramningsprogram, och risken är att arga medborgare använder sig av en folkomröstning om ändringar i Lissabonfördraget till att ge uttryck för missnöje med den EU-anpassade nedskärningspolitiken.

Samtidigt stärker EU den ekonomiska styrningen över medlemsländerna med ökad övervakning och snabbare sanktioner med dryga böter mot euroländer som inte följer EU:s budgetregler. Beslut om sanktioner ska kunna tas med så kallad omvänd majoritet. Det betyder att kommissionens förslag om sanktioner antas om inte en kvalificerad majoritet av länderna röstar emot. Det nya regelverket ska träda i kraft i mitten av nästa år. EU-kommissionen ska utarbeta de konkreta förslagen.

EU-diplomater pekar på att det finns öppningar i Lissabonfördraget för att genomföra fördragsändringar utan utdragna regeringskonferenser och ovissa folkomröstningar. Men det förutsätter att alla länder är överens om att ändringen inte innebär att EU får mer makt.

I EU-fördragets artikel 48 har det i och med Lissabonfördraget införts möjligheter till ”förenklade ändringsförfaranden”. EU-ländernas regeringar, EU-parlamentet eller EU-kommissionen får till Europeiska rådet föreslå förändringar av EUF-fördragets tredje del (unionens inre politik och inre åtgärder).
Europeiska rådet får anta ett beslut om fördragsändring med enhällighet efter att ha lyssnat på EU-parlamentet och EU-kommissionen (samt Europeiska centralbanken när det är fråga om institutionella ändringar på det monetära området).

”Detta beslut träder i kraft först sedan det har godkänts av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.”

I Storbritannien höjs redan röster för en folkomröstning. Premiärminister David Cameron kan få svårt att argumentera emot eftersom han har lovat att det brittiska folket ska tillfrågas om alla nya fördragsändringar.
GÖSTA TORSTENSSON