Det blev tysk seger vid EU:s hösttoppmöte 28-29 oktober med
beslutet att ändra fördragen för att skapa en permanent
räddningsfond för krisländer.
De 27 stats- och regeringscheferna satt i nattmangling till halv
tvåtiden på natten för att komma överens hur man skulle lösa
Tysklands krav på ändringar i EU:s fördrag. Det blev till slut
16 rader som gjorde Angela Merkel nöjd och fick övriga att pusta
ut efter att åtminstone tillfälligt ha undvikit nya
folkomröstningar om EU.
EU-ledarna enades om att genomföra en ”begränsad förändring av
fördraget” som ska kunna träda i kraft 2013 när den tillfälliga
krismekanismen, European Financial Stability Fund (EFSF),
upphör.
– I dag tog vi ett stort beslut om att stärka euron, sade
Europeiska rådets permanente ordförande Herman Van Rompuy efter
toppmötet.
Van Rompuy får två månader på sig att konsultera de 27
regeringarna om hur en ändring i fördraget ska gå till.
EU-kommissionen tog samtidigt på sig uppgiften att ta fram
detaljerna för hur den nya fonden, eller
”krishanteringsmekanismen” ska komponeras. Kommissionen ska
också undersöka om privata finansinstitut, banker och
investeringsfonder kan tvingas att delta i fonden.
Modellen är det tillfälliga räddningspaket som togs fram för
krisande länder under Greklandskrisen i våras, och som löper ut
2013. I räddningspaketet ingår en fond med 70 miljarder euro
till euroländernas förfogande, att använda till stödköp av
statsobligationer eller euro. Den ska också ge lån när de
privata finansmarknaderna vägrar.
Dagens EU-fördrag förbjuder bail-outs, att ekonomiskt lösa ut
euroländer i ekonomisk knipa. Eftersom räddningsfonden kan
beskrivas som en de facto bail-out, så vill man (främst
Tyskland) skriva in den nya, permanenta versionen i
fördragstexten. Den tyska regeringen säger att landets mäktiga
författningsdomstol kräver en fördragsändring.
De andra EU-länderna motsatte sig Tysklands krav om en
fördragsändring. Men efter att Angela Merkel gjort upp med
Frankrikes president Nicholas Sarkozy, var saken avgjord.
Däremot ville de inte kalla det för just fördragsändring.
– Vi har kommit överens om en möjlig begränsad justering, sade
Fredrik Reinfeldt.
Herman Van Rompuy valde att kalla det hela ett smärre kirurgiskt
ingrepp på ett par meningar.
Retoriken är viktig. Alla 27 länders stats- och regeringschefer
är överens om att undvika nya folkomröstningar. Det tog sju år
att få Lissabonfördraget på plats efter folkomröstningar i
Frankrike, Holland och Irland (gånger två). Flera regeringar,
både borgerliga och socialdemokratiska, har nyligen verkställt
hårdföra åtstramningsprogram, och risken är att arga medborgare
använder sig av en folkomröstning om ändringar i
Lissabonfördraget till att ge uttryck för missnöje med den
EU-anpassade nedskärningspolitiken.
Samtidigt stärker EU den ekonomiska styrningen över
medlemsländerna med ökad övervakning och snabbare sanktioner med
dryga böter mot euroländer som inte följer EU:s budgetregler.
Beslut om sanktioner ska kunna tas med så kallad omvänd
majoritet. Det betyder att kommissionens förslag om sanktioner
antas om inte en kvalificerad majoritet av länderna röstar emot.
Det nya regelverket ska träda i kraft i mitten av nästa år.
EU-kommissionen ska utarbeta de konkreta förslagen.
EU-diplomater pekar på att det finns öppningar i
Lissabonfördraget för att genomföra fördragsändringar utan
utdragna regeringskonferenser och ovissa folkomröstningar. Men
det förutsätter att alla länder är överens om att ändringen inte
innebär att EU får mer makt.
I EU-fördragets artikel 48 har det i och med Lissabonfördraget
införts möjligheter till ”förenklade ändringsförfaranden”.
EU-ländernas regeringar, EU-parlamentet eller EU-kommissionen
får till Europeiska rådet föreslå förändringar av EUF-fördragets
tredje del (unionens inre politik och inre åtgärder).
Europeiska rådet får anta ett beslut om fördragsändring med
enhällighet efter att ha lyssnat på EU-parlamentet och
EU-kommissionen (samt Europeiska centralbanken när det är fråga
om institutionella ändringar på det monetära området).
”Detta beslut träder i kraft först sedan det har godkänts av
medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella
bestämmelser.”
I Storbritannien höjs redan röster för en folkomröstning.
Premiärminister David Cameron kan få svårt att argumentera emot
eftersom han har lovat att det brittiska folket ska tillfrågas
om alla nya fördragsändringar.
GÖSTA TORSTENSSON