Vid årsskiftet övertog Ungern ordförandeskapet i EU för det
närmaste halvåret. Ungerska ministrar och diplomater ska leda
hundratals förhandlingar mellan de 27 medlemsländerna.
Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har ordföranderollen
förminskats. EU-presidenten Herman van Rompuy leder toppmötena
samt stats- och regeringschefernas verksamhet, och
EU-utrikesministern Catherine Ashton ansvarar för utrikes- och
säkerhetspolitiken.
Men under sex månader ska den ungerska regeringens ministrar
leda arbetet i rådet, unionens lagstiftande församling. Ungern
satsar närmare 800 miljoner kronor på EU-ordförandeskapet.
En av prioriteringarna för det ungerska ordförandeskapet är EU:s
utvidgning till västra Balk-an. Ungern hoppas kunna välkomna
Kroatien som nytt medlemsland i EU. Under halvåret vill Ungern
även fokusera på sysselsättning och tillväxt och översynen av
EU:s jordbrukspolitik.
Men vad händer i Ungern?
Efter storsegern i valet i april fick premiärminister Victor
Orbans högerparti Fidesz i koalition med KDNP (kristdemokrater)
mer än två tredjedelar av platserna i parlamentet.
Premiärminister Orbán har därmed makt att ändra lagar och även
grundlagen mer eller mindre efter eget behag.
Det finns redan illavarslande tecken på maktfullkomlighet och
auktoritära tendenser.
Detta visas i den ”deklaration om nationell enighet”, ett slags
remix på Fidesz partiprogram, som nu måste hänga uppe i alla
myndighetslokaler. Deklarationen slår fast att Fidesz
jordskredsseger i förra årets val var en ”revolution”, där
Ungern slog in på en helt ny väg.
Premiärminister Orban har dessutom installerat Fideszanhängare
på nästan alla viktiga maktpositioner i landet, inklusive
presidentposten. Tidigare brukade den person som utsågs till
president höra till oppositionen, vilket var ett sätt att skapa
en maktbalans. Den har nu rubbats.
Men mest illavarslande är den nya medielag som det ungerska
parlamentet antog den 21 december. Lagen omfattar drygt 200
sidor text med 255 artiklar. Den innebär att Ungern inrättar ett
medieråd med fem medlemmar utsedda av premiärministern, som får
rätt att bötfälla medier som rapporterar ”obalanserat” eller
”kränker den allmänna moralen”.
En artikel i lagen lyder: ”Varje uttalande i media som kan
kvalificeras som en öppen eller dold förolämpning av personer,
nationer, samhällen, nationella, etniska, språkliga och andra
minoriteter eller en majoritet [...] är straffbart.”
Definitionen av ”öppen” eller ”dold” eller ”förolämpning” görs
av medierådet som kan döma massmedier till böter på uppemot 200
miljoner forinter (6,5 miljoner kronor).
Den nya medielagen har kritiserats hårt både i Ungern och inom
EU.
– Med denna lag återvänder vi till den kommunistiska tiden då
makthavarna kontrollerade medierna, sade representanter för det
grön partiet (LMP), och tejpade igen sina munnar i protest när
lagen klubbades strax före jul.
Tysklands biträdande utrikesminister Werner Hoyer har uttryckt
oro över den ungerska medielagen, liksom EU:s it-kommissionär
Neelie Kroes som krävt klargöranden på tre punkter.
Ungerska regeringen har därefter förlklarat sig beredd att gör
en del ändringar i den omstridda medielagen. Utländska medier
ska inte drabbas av böter och kraven på statlig kontroll om
opartisk bevakning ska inte gälla alla medier.
GÖSTA TORSTENSSON