Byggnads tar strid mot lönedumpande EU-regler

BYGGNADS ANMÄLER EU-förordningen som medger att sociala avgifter betalas i hemlandet. Fackförbundet menar att det handlar om social lönedumpning och strider mot Lissabon- fördraget.

Utländska byggföretag Sverige utnyttjar systematiskt ett kryphål i EU-lagstiftningen för att skaffa sig konkurrensfördelar. En polsk byggnadsarbetare blir drygt 31 procent billigare än en svensk eftersom sociala avgifter dras direkt från lönen samtidigt sociala avgifter i Sverige läggs på bruttolönen.

FACKFÖRBUNDET BYGGNADS fick i somras kännedom om att ett polskt företag verksamt i Göteborg drar av 21,47 procent från de anställdas bruttolön varje månad och hävdar att det rör sig om sociala avgifter.

Ett uppenbart avtalsbrott – tänkte ombudsmännen. Men det visade sig att bolagets agerande var helt lagligt. De hänvisade till EU-regler som säger att en anställd som utstationerats i ett annat medlemsland i högst 24 månader omfattas av hem- landets socialförsäkringsregler.

I EU-FÖRORDNINGEN 833/04, som infördes redan 1971, står det att arbetsgivare som har personal utstationerad i andra medlems- länder i upp till två år kan betala hemlandets sociala avgifter.

I ett konkret exempel pekar Byggnads på att det enligt polsk lagstiftning är löntagaren och inte arbetsgivaren som står för de sociala avgifterna. Det inne bär att en polsk arbetare som exempelvis tjänar 160 kronor i timmen ska betala 21,5 procent i sociala avgifter till polska myndigheter.

Enligt svenska regler är det arbetsgivaren som utöver lönen på 160 kronor får betala sociala av- gifter (arbetsgivareavgifter) på 31,42 procent. Konsekvensen blir att även om en polsk och en svensk byggnadsarbetare har samma lön (vilket inte alls är säkert eftersom det enligt Lavaldomen räcker det med att utländska företag betalar minimilön) så blir den svenske arbetaren drygt 31 procent dyrare.

Ingen vet i hur stor omfattning regeln tillämpas, men Byggnads är mycket oroat.
– En undersökning av arbets- kraften på stora statliga infra- strukturprojekt, Citytunneln i Malmö, Norra länken och City- banan i Stockholm, visade att 45 procent av arbetskraften skattade i ett annat land. Det innebär enorma konkurrensför- delar i samband med upphandlingarna. Det handlar om miljarder kronor, säger Mattias Landgren som är chefsjurist på Byggnads.

– VÅRA UNDERSÖKNINGAR visar att det framförallt är de nya EU- länderna som använder sig av det här systemet. Bolag med säte i Rumänien har de största fördelarna. Arbetsgivaravgiften där är på cirka 30 procent. Vi har även sett att de rumänska bolagen an- vänder det som ett konkurrens- medel och till och med skriver ut det på sin hemsida.

På internet finns många före- tag som hyr ut baltisk arbets- kraft till låga priser. Företaget Hyrlett hyr ut lettisk okvalificerad arbetskraft för 119 kronor i timmen och byggnadsarbetare för 159 kronor.

Mattias Landgren kallar företeelsen för social dumpning och påtalar risken för att små och medelstora svenska företag kan komma att slås ut.

BYGGNADS HAR GJORT en anmälan till EU-kommissionen där de hävdar att den aktuella EU-förordningen, som medger att sociala avgifter betalas i hemlandet, strider mot EU-fördraget. Fack- förbundet menar att det indirekt handlar om otillåtet stats- stöd och påpekar att det i sam- band med en del olycksfall framkommit att utländska arbetare inte varit försäkrade någonstans.

– Vi kan aldrig acceptera denna till synes legala lönedumpning och otillbörliga konkurrens baserat på EU-rätten. Vi har därför lämnat in en anmälan till EU-kommissionen för att få en politisk och rättslig prövning av frågan, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Gösta Torstensson