BYGGNADS ANMÄLER EU-förordningen som
medger att sociala avgifter betalas i hemlandet. Fackförbundet
menar att det handlar om social lönedumpning och strider mot
Lissabon- fördraget.
Utländska byggföretag Sverige utnyttjar systematiskt ett kryphål
i EU-lagstiftningen för att skaffa sig konkurrensfördelar. En
polsk byggnadsarbetare blir drygt 31 procent billigare än en
svensk eftersom sociala avgifter dras direkt från lönen
samtidigt sociala avgifter i Sverige läggs på bruttolönen.
FACKFÖRBUNDET BYGGNADS fick i somras kännedom om att ett polskt
företag verksamt i Göteborg drar av 21,47 procent från de
anställdas bruttolön varje månad och hävdar att det rör sig om
sociala avgifter.
Ett uppenbart avtalsbrott – tänkte ombudsmännen. Men det visade
sig att bolagets agerande var helt lagligt. De hänvisade till
EU-regler som säger att en anställd som utstationerats i ett
annat medlemsland i högst 24 månader omfattas av hem- landets
socialförsäkringsregler.
I EU-FÖRORDNINGEN 833/04, som infördes redan 1971, står det att
arbetsgivare som har personal utstationerad i andra medlems-
länder i upp till två år kan betala hemlandets sociala avgifter.
I ett konkret exempel pekar Byggnads på att det enligt polsk
lagstiftning är löntagaren och inte arbetsgivaren som står för
de sociala avgifterna. Det inne bär att en polsk arbetare som
exempelvis tjänar 160 kronor i timmen ska betala 21,5 procent i
sociala avgifter till polska myndigheter.
Enligt svenska regler är det arbetsgivaren som utöver lönen på
160 kronor får betala sociala av- gifter (arbetsgivareavgifter)
på 31,42 procent. Konsekvensen blir att även om en polsk och en
svensk byggnadsarbetare har samma lön (vilket inte alls är
säkert eftersom det enligt Lavaldomen räcker det med att
utländska företag betalar minimilön) så blir den svenske
arbetaren drygt 31 procent dyrare.
Ingen vet i hur stor omfattning regeln tillämpas, men Byggnads
är mycket oroat.
– En undersökning av arbets- kraften på stora statliga infra-
strukturprojekt, Citytunneln i Malmö, Norra länken och City-
banan i Stockholm, visade att 45 procent av arbetskraften
skattade i ett annat land. Det innebär enorma konkurrensför-
delar i samband med upphandlingarna. Det handlar om miljarder
kronor, säger Mattias Landgren som är chefsjurist på Byggnads.
– VÅRA UNDERSÖKNINGAR visar att det framförallt är de nya EU-
länderna som använder sig av det här systemet. Bolag med säte i
Rumänien har de största fördelarna. Arbetsgivaravgiften där är
på cirka 30 procent. Vi har även sett att de rumänska bolagen
an- vänder det som ett konkurrens- medel och till och med
skriver ut det på sin hemsida.
På internet finns många före- tag som hyr ut baltisk arbets-
kraft till låga priser. Företaget Hyrlett hyr ut lettisk
okvalificerad arbetskraft för 119 kronor i timmen och
byggnadsarbetare för 159 kronor.
Mattias Landgren kallar företeelsen för social dumpning och
påtalar risken för att små och medelstora svenska företag kan
komma att slås ut.
BYGGNADS HAR GJORT en anmälan till EU-kommissionen där de hävdar
att den aktuella EU-förordningen, som medger att sociala
avgifter betalas i hemlandet, strider mot EU-fördraget. Fack-
förbundet menar att det indirekt handlar om otillåtet stats-
stöd och påpekar att det i sam- band med en del olycksfall
framkommit att utländska arbetare inte varit försäkrade
någonstans.
– Vi kan aldrig acceptera denna till synes legala lönedumpning
och otillbörliga konkurrens baserat på EU-rätten. Vi har därför
lämnat in en anmälan till EU-kommissionen för att få en politisk
och rättslig prövning av frågan, säger Byggnads
avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
Gösta Torstensson