Regeringen vill att Sverige ska vara med i Merkozypakten
Statsminister Fredrik Reinfeldt deltog vid Europeiska rådets
informella möte i Bryssel den 30 januari. Vid mötet anmälde
Sverige och 24 andra medlemsländer sin avsikt att ansluta till
den finanspakt, Merkozypakten, som föreslagits av de europeiska
stormakterna Tyskland och Frankrike.
Finanspakten heter på Brysselspråk ”Fördraget om stabilitet,
samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen”
och är ett mellanstatligt avtal mellan de 17 euroländerna och
ytterligare 8 EU-länder, däribland Sverige, som frivilligt
ansluter sig till fördraget. Storbritannien och Tjeckien väljer
att inte ansluta sig.
Merkozypakten utgör, enligt ett uttalande från euroländeras
stats- och regeringschefer som antogs i samband med
EU-toppmötet, ”ett viktigt steg mot en närmare och oåterkallelig
finanspolitik och ekonomisk integration samt starkare styrning
inom euroområdet.
Regelverket i Merkozypakten innebär striktare budgetregler för
euroländerna och har inrättats för de 17 euroländerna, ”utan
legal verkan för Sverige” enligt Fredrik Reinfeldt. Men Sverige
kommer ändå, minst en gång per år, att få delta i de möten som
ska hållas med de övriga länderna betonade statsministern efter
mötet.
– Det är bra för oss att vara med i sammanhang där
förutsättningar för att skapa bättre ordning i Europas ekonomi
avhandlas, sade Fredrik Reinfeldt.
– Vi måste vara med och påverka där förutsättningarna för
morgondagens jobb, morgondagens välfärd och morgondagens
tillväxt kan skapas.
Merkozypakten ska undertecknas vid vårtoppmötet i början på mars
för att sedan godkännas i medlemsländernas nationella parlament.
Den första januari 2013 träder paktens regelverk i kraft.
Fördragstexten är inte offentligjord och därför är det svårt att
säga vad den innebär i praktiken förutom nya åtstramningar som
kommer att slå hårt mot vanliga löntagare och deras sociala
trygghet.
Hemlighetsmakeriet är stötande. Riksdagens EU-nämnd har
sekretessbelagt Merkozypaktens olika utkast eftersom de
hemligstämplats i Bryssel och TT:s begäran att få tillgång till
handlingarna avslogs då det skulle ”störa Sveriges
mellanfolkliga förbindelser och på annat sätt skada Sverige”.
Men detaljerna kring innehållet i Merkozypakten har börjat läcka
ut. Bland annat ställer finanspakten nya krav på
medlemsländernas ekonomier och dikterar att ett lands
budgetunderskott – det så kallade strukturella
budgetunderskottet – inte får överstiga 0,5 procent av BNP.
Faktiskt är det bara Sverige, Finland och Luxemburg som
uppfyller kraven i Merkozypakten, enligt Bo Sandemann Rasmussen,
som är professor i ekonomi vid danska Aarhus Universitet.
Det kommer att krävas enorma åtstramningar i de andra
medlems-länderna för att förverkliga Merkozypakten, vilket
kommer att få negativa konsenkvenser för jobb, social välfärd
och tillväxt, vilket kommer att än mer försämra de offentliga
finanserna. EU:s krispolitik är en nedåtgående spiral.
Efterfrågan stryps i takt med att svångremmen dras åt. Vad ska
lyfta ekonomierna ur träsket?
Nationalekonomen Stefan de Vylder tror att Merkozypakten kan
leda till en fördjupad ekonomisk och social kris, när länderna
försöker angripa svag sysselsättning och konkurrenskraft genom
ytterligare nedskärningar.
– Ledarna har identifierat budgetproblemen som en orsak till
krisen, när de egentligen är en följd av krisen. Länder med
massarbetslöshet lever inte över sina tillgångar. Men tjatar man
om att länder måste spara blir den här sortens pakter lösningen,
säger Stefan de Vylder till LO-tidningen.
Han hävdar att pakten innebär en kriminalisering av keynesiansk
stimulanspolitik, som går ut på att staten ska strama åt i goda
tider och spendera i dåliga.
Merkozypakten är en finanspolitisk tvångströja. Om
medlemsländerna inte lagfäster budgetkraven kan de hamna inför
EU-domstolen och dömas till böter på upp till 0,1 procent av
BNP. Reglerna ska ”helst” skrivas in i grundlag. EU-kommissionen
ska kontrollera euroländernas budgetar så att de följer reglerna
och underkänna budgetar om de har för stora underskott. Om
underskottet i medlemsländerna statsbudgetar överstiger 0,5
procent av BNP kan de dömas till böter på upp till 1 procent av
BNP.
Enligt Fredrik Reinfeldt har dessa budgetrestriktioner ingen
”legal verkan för Sverige”. Men enligt brittiska The Telegraph
sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter
förhandlingarnas att ”skuldbegränsningarna kommer att vara
juridiskt bindande för de 25 undertecknarna. Några överträdelser
kommer inte att vara möjliga”. Och webbtidningen EU Observer
rapporterar att även undertecknare av Merkozypakten som inte
infört euron, typ Sverige, kan bötfällas av EU-domstolen för
regelbrott.
Fredrik Reinfeldt menar att vi ska gå med i Merkozypakten för
att kunna ”påverka”. Vi ska alltså ge ifrån oss makt över
finanspolitiken till Bryssel för att sedan hoppas kunna påverka
den där? Blir inte inflytandet större om makten ligger kvar i
riksdagen? Eller är det så att Fredrik Reinfeldt inbillar sig
att han, om riksdagen säger ja till Merkozypakten, kommer att få
vara med när Angela Merkel och Nicolas Sarkozy träffas på tu man
hand innan EU-toppmötena och gör upp om alla viktiga beslut?
En annan variant på samma bedrägliga tema är att Sverige måste
gå med i finanspakten för att ”inte tappa” inflytande inom EU.
Men man kan inte ”tappa” ett inflytande man inte har. Sverige
varken har – eller bör få – något inflytande över eurosamarbetet
och den framväxande gemensamma finanspolitiken inom eurogruppen,
av det enkla skälet att vi har valt att stå utanför euron. Det
valet grundades bland annat just på farhågan att makten över vår
ekonomiska politik skulle flyttas till de icke folkvalda
EU-ledarna i Bryssel.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 125, 2012