Baktankar från en rabulistisk unionsmotståndare del 1
 

Världen runt publiceras inköpschefsindex varje månad som en snabb och enhetligt konjunkturindikator. 50 i inköpschefsindex är skiljelinjen mellan uppgång och nedgång i konjunkturen.

I Euroland är inköpschefsindex för mars klart under 50. Inköpschefsindex för industrin sjönk till 47,7 i mars, jämfört med 49,9 månaden före. Delindex för nya order sjönk, liksom delindex för produktion.

Inköpschefsindex i Frankrike sjönk till 46,7 vilket är den lägsta nivån på 33 månader. I Tyskland sjönk index under 50 efter att ha legat strax över de senaste månaderna.

I Spanien sjönk index till 44,5, vilket är elfte månaden i rad under 50-strecket. Italien har legat under 50 under de senaste två månaderna.

Vad dessa siffror visar är att konjunkturen i Euroland backar, vilket inte är förvånande med tanke på den ekonomiskt vansinniga nedskärningspolitiken.

Tolgforsaffären avslöjar mycket om det tragiska med Sveriges utrikespolitik. Redan under kalla kriget fanns det en djup klyfta mellan den officiella utrikespolitiken och den faktiska utrikespolitiken. Att den officiella utrikespolitiken endast var en fasad borde inte ha varit en överraskning eftersom staternas utrikespolitik styrs mest av realpolitiska beräkningar. Därför borde det inte heller ha väckt någon förvåning att den svenska regeringen valde att strunta i högre ideal till förmån för att vara en viktig handelspartner till lags (diktaturens Saudiarabien) och för att stötta den svenska vapenindustrin (för övrigt S-ledaren Stefan Löfvens skötebarn). Men det är naturligtvis sunt att reagera på hyckleriet och politikernas förakt för väljarna.

”Mörkläggningen kring Tolgforsaffären och hänvisningar till sekretess vittnar om en ny nivå av bristande öppenhet och arrogans inför medborgarna”, skriver Marco Nilsson, statsvetare vid Göteborgs universitet, på Svenska Dagbladets debattsida (30 mars). ”De politiska konsekvenserna av denna arrogans kan bli ödesdigra för regeringen. Genom Tolgfors avgång försöker Reinfeldt att ytterligare ta avstånd från alla oegentligheter. Regeringen hoppas naturligtvis att medborgarnas minne är kort och att medierna snart hittar på nya skandaler att skriva om. Men det säger inget gott om demokratins tillstånd i Sverige.”

Allt fler utlandssvenskar flyttar hem. En av orsakerna stavas eurokrisen. Färska siffror som Statistiska centralbyrån tagit fram åt Svenska Dagbladet visar att 429 svenskar återvände från Grekland under 2011, vilket var en rejäl ökning jämfört med tidigare då runt 200 svenskar återvänt per år.
Det är inte bara Grekland allt fler svenskar flyttar hem ifrån. Från 2006 till 2011 har den totala återflyttningen ökat från drygt 15.000 till över 20.000 per år.

”Trots allt har den svenska konjunkturen gått lite bättre än andra nu och det är väldigt mycket arbetsmarknaden som styr migrationen”, säger Martin Klinthäll, forskare på Remeso, en institution vid Linköpings universitet inriktad på migration, etnicitet och samhälle, till Svenska Dagbladet (2 april).

Utrikesminister Carl Bildt (m) vill att Sverige fortsätter exporterar vapen till Saudiarabien. Ett demokratikriterium skulle skada svensk försvarsindustri, säger Bildt i en intervju med Dagens Industri (5 april).

Saudiarabien är en av världens mest brutala diktaturer. Dit vill Carl Bildt fortsätta exportera pansarvärnsrobotar. I fjol sålde svenska företag pansarvärnsroboten ”Bill 2” och spaningsradarn ”Erieye” för 2,9 miljarder kronor till Saudiarabien. Enligt utrikesministern kan de bli nödvändigt för UD att rycka ut för att reparera handelsrelationerna till Saudiarabien efter den senaste tidens avslöjanden om svenska myndigheters skandalösa hjälp till diktaturen.

”Det handlar om svenska jobb”, säger Bildt som därmed bekräftar sitt renommé som handelsresande i död med uppgift att beväpna världens kvarvarande diktaturer, typ kung Abdullahs Saudiarabien.
Källor i regeringskansliet uppger för Expressen att Carl Bildt planerar att avgå som utrikesminister före valet 2014. Det vore inte en dag för tidigt.

Efter krav från centralmakten i Bryssel genomför Spanien nu den typ av reformer av arbetsmarknaden, som Moderaterna, Folkpartiet och Svenskt När-ingsliv förväntar sig bli konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EMU.

För ett år sedan beslutade EU:s stats- och regeringschefer inom ramen för den så kallade europeiska planeringsterminen att ”rekommendera” Spanien att överge nationella branschavtal för förhandlingar på företagsnivå, upphöra med automatisk förlängning av kollektivavtal och leverera ökad löneflexibilitet.

Mot denna bakgrund föreslår nu den spanska högerregeringen att det ska bli lättare och billigare att avskeda arbetare om det behövs för att förbättra företagets konkurrenskraft. Tidigare fick anställda som sades upp 45 dagars ersättning för varje år de jobbat. Nu har det sänkts till 33 dagars ersättning per anställningsår, eller 20 dagar om företaget räknar med fallande intäkter på sikt.

Monika Arvidsson, i dag verksam som LO-ekonom, tar den 1 juni över som utredningschef på Arbetarrörelsens tankesmedja. EU är en av frågorna hon kommer att rikta fokus på.

"Trots att vi är EU-medlemmar sedan länge uppfattas Europa fortfarande som något avlägset. Jag skulle vilja starta en diskussion om utvecklingen i Europa, om vilka tillväxtmodeller som används och om vilka ideologiska vägval som görs", säger Monika Arvidsson till Riksdag & Departement (nr 11/2012).

Ett problem hon pekar på är att inom unionen är det inte ovanligt att ett lands överskott blir ett annat lands underskott, med stora obalanser som följd vilka inte kan återställas genom förändringar av valutakursen eftersom valutan är överstatlig eller genom förändringar av räntan eftersom penningpolitiken också är överstatlig och styrs av ECB. Det som återstår är så kallade interna devalveringar, dvs. att till exempel sänka lönerna.

"De sociala kostnaderna av en sådan politik riskerar att bli mycket höga", säger Monika Arvidsson.

GÖSTA TORSTENSSON

 

Kritiska EU-fakta nr 126 2012