Datalagringsdirektiv godkänt av riksdagen
 

Den 21 mars röstade en majoritet i riksdagen ja till EU:s direktiv om datalagring. Med Socialdemokraterna som stöd fick regeringspartierna igenom beslutet med 233 röster mot 41. Vänsterpartiet, Miljöpartiet samt tre riksdagsledamöter från Centerpartiet röstade nej.

I korthet går datalagringsdirektivet ut på att operatörerna blir skyldiga att lagra trafikuppgifter om data- och teletrafik, indelat i kategorierna telefoni, meddelandehantering, internetåtkomst och anslutningsform. Uppgifterna ska lagras i sex månader. Innehållet i sms, e-post eller telefonsamtal ska inte lagras. Operatörerna är skyldiga att lagra uppgifter även när det handlar om att en person ringer upp en annan men inte får något svar. Uppgifter om var personerna befann sig när ett samtal inleds ska lagras, liksom var de befann sig när samtalet avslutades.

Syftet med direktivet är att polisen ska få möjlighet att använda uppgifterna vid framtida brottsutredningar, framför allt när det gäller terrorbrott.

Kritikerna menar att vi nu skapar ett storebrorssamhälle. Mikael Nilsson, aktivist i Piratpartiet, är oroad över hur datalagringsdirektivet kommer att påverka medborgarnas integritet.

– Jag tycker att det här är en av de absolut värsta kränkningarna människors privatliv som vi hittills sett i Sverige, säger han till Fria Tidningen.

Enligt EU:s egen datatillsynsman, Peter Hustinx, är datalagringsdirektivet ”utan tvekan det mest privatlivsinkräktande instrument som någonsin antagits av EU, både när det gäller dess skala och antal människor det berör”. EU:s datatillsynsgrupp har instämt i kritiken, och hävdar att direktivet inverkar på individens okränkbara, grundläggande rätt till konfidentiell kommunikation.

I juni 2010 skickade inte mindre än 106 organisationer, däribland en mängd människorättsgrupper och medborgarrättsorganisationer, ett brev till de ansvariga EU-kommissionärerna där man hävdade att sådan inkräktande massövervakning över hela befolkningar är fullständigt oacceptabel och krävde att EU skulle dra tillbaka direktivet.

Även EU-kommissionens egen utredning av direktivet, som släpptes i april förra året, konstaterade att direktivet utgör en betydande inskränkning av den personliga integriteten, och fann att många medlemsländer tillät att uppgifterna användes lättvindigt och inte alls enbart för att motverka allvarlig brottslighet såsom terrorism.

Datalagringsdirektivet föreslogs av EU-kommissionen 2004 och antogs formellt av EU:s ministerråd 2006. Direktivet skulle igenomförts 2007, men det dröjde fram till 2010 innan regeringen lade fram en proposition till riksdagen. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna drev då igenom en minoritetsbordläggning så att frågan sköts upp ända till mars i år.

Alla partier förutom Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställde sig nu bakom regeringens förslag som innebär att datalagringsdirektivet ska träda i kraft 1 maj i år. Sverigedemokraterna lade ner sina röster.

– Jag tycker det här är förfärligt. Det innebär att vi tar ytterligare ett steg mot övervakningssamhället, säger Björn Lindgren, som är språkrör för Grön Ungdom, till Arbetaren.

– Lagen innebär en integritetskränkning och är inte proportionerlig med den eventuella nytta den skulle kunna tillföra, säger Björn Lindgren.

Till skillnad från ledamöterna i riksdagen vill samtliga åtta ungdomsförbund stoppa datalagringsdirektivet, visar en enkät som Dagens Nyheter låtit göra.

Sedan den 4 februari 2010 betalar Sverige dagsböter på 90.000 kronor per dag till EU för att inte ha infört direktivet i svensk lag och därmed gjort sig skyldigt till ”fördragsbrott” – en summa som den 1 maj kommer att uppgå till närmare 70 miljoner kronor.

GÖSTA TORSTENSSON
 

Kritiska EU-fakta nr 126, 2012