Kampen växer mot Merkozypakten
 

Det är i första hand det växande motståndet i EU:s dominerande länder Tyskland och Frankrike som kan fälla den nya Merkozypakten, som också alliansregeringen och socialdemokrater säger ja till för som det heter få inflytande över euroländernas ekonomiska politik. Enligt pakten skall densamma införlivas ”inom Europeiska unionens rättsliga ramar” efter högst fem år.

Blir Merkozypakten verklighet får den så kallade Trojkan (ECB, EU-kommissionen och IMF) fritt fram att på egen hand diktera euroländernas ekonomiska politik, dvs. att genom en drakonisk åtstramningspolitik tömma de offentliga kassakistorna för att rädda det privata storkapitalet. Det offentliga strukturella underskottet får inte överstiga 0,5 procent, och den offentliga skulden skall minskas med fem procent per år tills taket på max 60 procent uppnås. Om EU-kommissionen finner att en ”fördragslutande part” inte följer de nya hårda villkoren kan EU-domstolen utdöma vite på maximalt 0.1 procent av BNP. Vite gäller således även Sverige om riksdagen ställer sig bakom Merkozypakten.

I Tyskland planeras Merkozypakten behandlas i förbundsdagen och förbundsrådet i mitten av maj. För att få igenom den krävs 2/3 majoritet. Regeringskoalitionen av CDU/CSU och liberalerna har ökande problem. Den lyckades inte fått absolut majoritet i förbundsdagen när det senaste räddningspaket till Grekland röstades igenom i februari. Besvärliga delstatsval väntar i Schleswig-Holstein (6 maj) och folkrika Nordrhein Westfalen (13 maj). I den senare delstaten, där en minoritetstyrd SPD-regering sitter vid makten, är 34 kommuner skuldsatta upp över öronen enligt de budgetregler som infördes i den federala grundlagen 2009. Dessa kommuner får 350 miljoner i understöd som även andra kommuner i delstaten får hjälpa till med att finansiera. Senast 2016 skall samtliga kommuner i delstaten uppnå budgetbalans utan ytterligare hjälp på delstatsnivå. För de kommuner som inte uppfyller budgetkraven kommer en särskild kommissarie att utses för att verka i den kommunala förvaltningen, dvs. en grekisk lösning, vilket ifrågasätter det kommunala självstyret och all form av lokal demokrati.

Samtidigt var i slutet av mars knappt 140.000 löntagare uttagna i strejk av offentlighets- och infrastrukturfacket Ver.di som kräver 6,5 procent i lönelyft. Ver.dis ordförande Frank Bsirske har hotat med att om arbetsgivarna inte går med på kravet går Tyskland mot den största strejken på 20 år. Det jäser också inom SPD. Sju förbundsdagsledamöter i SPD röstade emot det senaste Greklandspaketet, och Klaus Barthel, som sitter ledningen för den nationella socialdemokratiska arbetarkommissionen (AfA), uppmanar till att rösta nej till Merkozypakten och den gigantiska räddningsfonden ESM.

I presidentvalskampanjen i Frankrike inför andra omgången 6 maj undviker kandidaterna nogsamt att tala om Merkozypakten, som i Frankrike också går under namnet Super-Maastricht. Tidningen The Economist förebrår huvudkandidaterna Nicolas Sarkozy och Francoise Hollande för att inte förbereda fransmännen för ”en chock efter 6 maj” som kommer innebära brutala nedskärningar i socialförsäkringar, arbetslöshets-ersättning, pensioner och tjänster inom det offentliga.

Bara under 2013 kommer Merkozypakten kräva en nationell budgetåtstramning på 80 miljarder euro, vilket motsvarar hela det franska utbildningsdepartements budget. I svenska media har framskymtat att socialisten Hollande vill omförhandla Merkozypakten om han vinner. Men Le Nouvel Observateur har avslöjat att det pågår diskreta underhandlingar mellan Merkel och Hollande som går ut på att inget ändras i Merkozypakten, men att Hollande i gengäld får ett protokoll om vikten av tillväxt och sysselsättning som läggs till fördraget.

JAN-ERIK GUSTAFSSON
 

Kritiska EU-fakta nr 126 2012