Militärt stöd till
Saudiarabien strider mot EU:s regler
Det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien från 2005, som
samtliga riksdagspartier utan offentlig debatt förlängde 2007
strider mot EU:s fördrag och regelverk. Detta visade Der Spiegel
nyligen. Den svenska vapenexporten strider mot den Europeiska
unionens uppförandekod för vapenexport från 1998, som sedan
följts upp med en rättsakt som fastställer gemensamma regler för
kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (Rådet
gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP).
Der Spiegel citerar den relevanta delen av rättsakten som säger:
”Medlemsstaterna är fast beslutna att förhindra export av
militärteknik och krigsmaterial som kan användas för internt
förtryck eller internationell aggression eller bidra till
regional instabilitet”.
Nu är det inte bara Sverige som bryter mot EU:s regelverk.
Enligt EU självt är unionen den viktigaste vapenexportören till
Saudiarabien. Totalt exporterade EU-länderna för 3.300 miljoner
euro till Saudiarabien. Värst är Frankrike med en export 2010 på
2.187 miljoner euro, Italien 435 miljoner euro, Storbritannien
328 miljoner euro, Tyskland 152 miljoner euro och med Sverige på
femte plats med 83 miljoner euro.
Dessa siffror och brottet mot det egna regelverket tar bort alla
dimridåer att EU och Sverige skulle respektera internationella
regler för mänskliga rättigheter. Ingen lär förneka att det
interna förtrycket i den saudiska diktaturen är bland det värsta
som förkommer på global nivå och Saudiarabien med dess för EU
och USA avgörande oljetillgångar är den främsta källan för
instabilitet i regionen.
Det går inte att förneka att en stor kvantitet av vapen som
sålts till Saudiarabien av EU-länderna har hamnat i händerna på
”rebeller” inklusive terrorister i Libyen och Syrien, vilket har
spätt på den internationella aggressionen i regionen. Finian
Cunningham på Global Research skriver att ” Saudiarabien och
Qatar har varit fundamentalt pådrivande med att lägga sig i
händelserna i Syrien och Libyen genom att ge finansiellt stöd,
vapen, förtäckta soldater och att aktivt ge uppbackning för
självutnämnda ’övergångsråd’”.
Der Spiegel bekräftar också att Saudiarabien deltog med trupper
i det våldsamma tillbakatryckandet av de folkliga revolterna i
Bahrain, något som ”människorättskämpande” svenska politiker och
media till stora delar struntat i. Det är också välkänt att
Saudiarabien har försett Al Qaeda grupper med vapen och
finansiellt stöd i Mellersta Östern, Nordafrika och Asien. Så
vem kan i slutändan säga var svensk militär utrustningen till
Saudiarabien har hamnat?
Inom EU har särskilt Frankrike mycket röststarkt förklarat sig
oroade över ”mänskliga rättigheter” i Syrien och Libyen, men har
inte lyft ett finger för att kritisera Saudiarabiens förakt för
mänskliga rättigheter. Inför det stundande presidentvalet har
Sarkozy startat en bärsärkagång för att hitta islamska
terrorister, som drabbar muslimer i allmänhet, efter den
tragiska dödsskjutningen i Toulouse då terroristen Mohammed
Merah bland annat dödade tre judiska barn.
Men då den amerikanske soldaten Robert Bales i mars lämnade sin
bas i Afghanistan och sköt ihjäl sexton civila varav nio barn,
så betecknas han inte som en terrorist utan dessa
dödsskjutningar ses som en enskild händelse av en person som
tyvärr var påverkad av post-traumatisk stress.
Vapenavtalet med och vapenförsäljningarna till Saudiarabien
visar att Sverige och den svenska regeringen tjänstvilligt
tjänar USA:s och NATO:s strategiska intressen i Mellersta
Östern. Svenska stridsgrupper verkar under NATO-befäl i
Afghanistan, och svenska stridsflyg medverkade till
”regimförändring” i Libyen under förevändningen av att
understödja mänskliga rättigheter.
I vårt eget land upplåter vi delar av Norrland för återkommande
Natoövningar. Det tog långt tid innan det kom fram att det
norska Herculesplan som störtade på Kebnekajse var en del i den
stora Natoövningen ”Cold Response 2012”, som omfattade mer 16
000 soldater från 15 länder. Finska Helsingin Sanomat skriver
att en del av övningen var att träna för att ”skydda civila på
samma sätt som förra året i Libyen, och kämpa mot den lokala
oppositionen precis som i Afghanistan”, men övningen ingår också
som en del i den geopolitiska Natostrategin att ringa in
Ryssland.
De svenska vapenaffärerna med Saudiarabien är en del av större
sammanhang för USA:s EU:s och NATO:s geopolitiska kontroll och
bevarande av global hegemoni. Då är det för svenska och
EU-politiker tillåtet att bryta mot EU:s egna rättsakter, men
helst så att det inte kommer till allmänhetens kännedom. Inför
folkomröstningen 1994 blev vi av EU-etablissemanget lovade att
den svenska utrikes- säkerhets- och försvarspolitiken skull
förbli intakt. Men idag är ”det enda som saknas för ett svenskt
medlemskap i Nato underskriften” säger Pelle Sunvisson från Ofog
till Fria Tidningen, innan han ber ger sig till Bryssel för att
delta i en stor fredsmanifestation mot NATO. Han fortsätter:
”Hela vår militära organisationen är anpassad till NATO:s
standard. Svenska försvaret använder engelska språket och alla
svenska vapensystem är kompatibla med USA:s vapensystem”.
JAN-ERIK GUSTAFSSON
Kritiska EU-fakta nr 126 2012