EU vill sänka svenska löner
EU-kommissionen uppmanar Sverige att sänka ingångslönerna och reformera arbetsrätten. Det är ett direkt ingrepp i den svenska kollektivavtalsmodellen och arbetsmarknadsparternas självständighet.
EU- kommissionen presenterade i början av sommaren sina så
kallade landsspecifika rekommendationer, som är en del av den
europeiska planeringsterminen för ökad överstatlig styrning av
EU-ländernas ekonomier. Euroländer som inte följer råden
riskerar att dömas till böter.
När systemet med planeringsterminen infördes förra året fick
sammanlagt sju medlemsstater skarp kritik avseende lönenivåer
och/eller formerna för lönebildningen. LO och den europeiska
fackföreningsrörelsen var redan då mycket tydlig i sin kritik.
Löneförhållanden är en fråga enkom för arbetsmarknadens parter.
Trots detta beslutade Europeiska rådet i juni 2011, med stöd av
den svenska regeringen, att godkänna rekommendationerna som
sedan skulle komma att efterföljas vid nationella beslut om
budgetar och strukturreformer. Exempelvis uppmanades Spanien att
överge fackliga förhandlingar på branschnivå och att ersätta
dessa med förhandlingar på företagsnivå i syfte att begränsa
kollektivavtalens lönenormering. Under press från marknaderna,
kollegorna i rådet och inför hotet om sanktioner från
kommissionen genomförde den spanska regeringen dessa reformer.
Årets rekommendationer liknar de gamla. Kommissionen välkomnar
att ett antal EU-länder har inlett långtgående reformer av sin
arbetsmarknadslagstiftning för att begränsa kollektivavtalens
lönenormering, men beklagar samtidigt att reformprocessen går så
långsamt i vissa medlemsstater. Åtta EU-länder (Belgien, Cypern,
Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Malta och Slovenien)
rekommenderas att reformera formerna för lönebildningen och
sänka lönerna.
För Sveriges del rekommenderar kommissionen en översyn av
anställningsskyddet och sänkta löner för LOs medlemsgrupper.
Kommissionen motiverar detta med att deltagandet på den svenska
arbetsmarknaden av unga människor och svaga grupper bör
förbättras.
I eurokrisens kölvatten tycks alla medel vara tillåtna. Även
sådana som står i strid med ILO:s kärnkonventioner.
EVA-BRITT SVENSSON,
Växjö