Tyskland kräver enväldig eurokommissionär
Tyskland vill att en EU-kommissionär ska kunna returnera
euroländernas budgetar om de inte med tyska mått mätt håller
måttet och att EU-parlamentariker får en ”flexibel rösträtt”.
Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble har lagt fram den
tyska regeringens plan på att stöpa om den Europeiska unionen i
allmänhet och eurosamarbetet i synnerhet. Inför yska
journalister berättar han öppet om hans och förbundskansler
Angela Merkels vision av ett framtida EU. Utspelet kom bara två
dagar före EU-toppmötet där eurons framtid diskuterades mellan
EU:s stats- och regeringschefer.
Tyskland vill stärka ekonomikommissionärens roll kraftigt och ge
denne möjlighet att skicka tillbaka ett lands budget till
parlamentet om den inte uppfyller kraven för EU:s stabilitets-
och tillväxtpakt.
Viktigt för Tyskland är att kommissionären kan ta detta beslut
själv – utan ett stöd från övriga kommissionärer, vilket är
regel idag. Ett sådant beslut ska kunna tas både innan och efter
att budgeten gått igenom de nationella parlamenten.
– Den måste bli lika känd världen över som
konkurrenskommissionären, vilken är respekterad och fruktad,
säger Schäuble om den nye superkommissionären i Frankfurter
Allgemeine Zeitung.
Däremot ska personen inte kunna styra över enskilda åtgärder i
budgeten, som pensionshöjningar eller skattesänkningar, utan
enbart storleken på budgeten som helhet.
Merkel och Schäuble vill också ändra röstningsreglerna i
EU-parlamentet. De vill införa en ”flexibel rösträtt”. I frågor
som enbart angår en krets länder, som euron eller
Schengenreglerna, ska endast parlamentariker från de länderna
kunna rösta.
Den tyska regeringen ser framför sig att ett europeiskt konvent
kallas in, kanske redan i december, där dessa omvälvande
reformer diskuteras och avgöras relativt snart. Målet är att
skapa en finanspolitisk union så fort som möjligt, också genom
fördragsändringar. Enligt Schäuble måste krisen i Grekland
utnyttjas för att gå framåt fortare.
– Vi måste börja ta större steg i riktning mot en finanspolitisk
union, säger Wolfgang Schäuble, som understryker att han har
Angela Merkels fulla stöd för sina förslag och han ska också ha
dryftat förslagen med andra euroländer.
I krisens spår antar EU allt mer karaktären av ett
postdemokratiskt byråkratvälde.
Frankrikes president Francois Hollande vill ha månatliga
toppmöten mellan euroländerna och avvisar Angela Merkels fokus
på ett mer federalt Europa.
I en intervju sade Hollande inför EU-toppmötet i Bryssel att det
är dags att på allvar låta de länder som har euron som valuta gå
före i en egen hastighet. Bland annat vill han ha månatliga
toppmöten mellan euroländernas 17 regeringschefer, för att
undvika att ständigt behöva kallas till ”ödesmöten”.
– Ett Europa som går framåt i olika hastigheter, i olika
grupper. Vi kan kalla dem ”avant garde”, ”förlöpare”, ”kärnan” –
namnet spelar ingen roll, det är idén som räknas”, säger den
franske presidenten.
Ledare för länder som vill ansluta sig till euron i framtiden
kan få vara med på toppmötena, men inte på samma villkor utan
som ett slags ”bisittare”, enligt Hollande.
Medan EU:s ledare samlas i Bryssel för ännu ett toppmöte om
eurokrisen protesterade tiotusentals greker i Aten och
Thessaloniki mot nedskärningar och stålbadspolitik.
Demonstranterna i Aten buade i tur och ordning ut ledarna för de
grekiska regeringspartierna, trojkan, den tyske finansministern
och förbundskansler Angela Merkel.
De senaste veckorna har förhandlingarna mellan den grekiska
regeringen och den så kallade trojkan, Internationella
valutafonden, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken gått
in i sitt slutskede, men ännu är parterna inte överens.
Samma dag som EU-toppmötet lämnade den så kallade trojkan (EU,
ECB och IMF) Aten och sa då att det fortfarande finns frågor att
lösa när det gäller hur nästan 12 miljarder euro ska sparas, ett
krav för att Grekland ska få nya lån så att landet håller sig
flytande.
GÖSTA TORSTENSSON
