Den tyska modellen ska skapa ett federalt EU
 

Den 1 januari trädde euroländernas så kallade finanspakt i kraft. Det föregivna syftet med pakten är att öka de ingående ländernas ”budgetdisciplin och förstärka den ”ekonomiska styrningen” inom euroområdet.
Euroländerna ska bland annat i sin nationella lagstiftning förbinda sig att inte ha större (strukturellt) budgetunderskott än 0,5 procent av BNP.

Om ett euroland inte har infört budgetkraven i sin lagstiftning kan EU-domstolen döma landet till böter. Vidare får EU-kommissionen rätt att tillrätta euroländer som inte följer finanspaktens budgetåtstramningar.

Euroländerna måste delta i pakten medan övriga EU-länder kan välja att ansluta sig. Alla EU-länder förutom Storbritannien och Tjeckien har valt att skriva under pakten. Riksdagen ska fatta beslut den 6 mars.

Europa genomgår just nu den allvarligaste ekonomiska krisen sedan andra världskriget. Krisen har blivit en förevändning för makthavarna inom EU att öka överstatligheten och centraliseringen av den politiska makten inom unionen. Bara åren efter finanskrisen 2008 genomgick EU mer ekonomisk integration än under hela eurons tidigare historia, som ECB:s Erkki Liikanen har formulerat det.

”Den tyska finanspolitiska modellen kommer att bli modell för Europa. Och det är helt naturligt. Den europeiska penningspolitiken i ECB är en kopia av Bundesbanks låginflationspolitik. Och bedriver man en tysk penningpolitik måste man kombinera det med en tysk finanspolitik”, säger Lars Jonung, som är ordförande i den svenska regeringens finanspolitiska råd och i tio år var forskningsrådgivare åt EU-kommissionen i Bryssel (Fokus 15/12 2011).

När Angela Merkel står i det tyska parlamentet, Förbunds-dagen, och säger att ”vi är i början av att skapa en finanspolitisk union i Europa” så är det Tysklands eget politiska system hon har som mall – en federalism av regler och fristående institutioner som begränsar politikernas makt. Helst av allt vill Merkel att EU-kommissionen ska få vetorätt över nationella budgetar och att länder som bryter mot budgetreglerna ska kunna dras inför EU-domstolen.

För Merkel innebär det att hela unionen ska underkasta sig budgetdisciplin enligt tysk modell – där regler följs, politiken övervakas och överträdelser bestraffas. Euroländernas finanspakt är ett stort steg på vägen. Och, som så vanligt i EU-sammanhang, det kommer mer. Nästa steg är en bankunion.

Vilket är precis vad Berlin vill. Belåtenheten går knappast att uttrycka tydligare än vad gruppledaren i för Merkels konservativa kristdemokrater i parlamentet gjorde för drygt ett år sedan när han stolt deklarerade:

– Nu talar Europa tyska.
 

GÖSTA TORSTENSSON

 

Kritiska EU-fakta nr 129 februari 2013