Elva euroländer beslutade om transaktionsskatt
EU:s finansministrar har beslutat att elva euroländer ska få
införa en gemensam finansiell transaktionsskatt i form av ett så
kallat ”fördjupat samarbete”. De elva länderna som vill delta är
Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Österrike, Belgien,
Portugal, Slovenien, Slovakien, Estland och Grekland.
Om minst nio länder vill gå vidare i en fråga som andra
EU-länder inte är intresserad av krävs ett så kallat fördjupat
samarbete, enligt Lissabonfördraget. Ett sådant samarbete måste
godkännas av minst hälften av EU-länderna med minst 255 av de
totalt 345 rösterna i ministerrådet.
Sverige röstade ja men gjorde tillsammans med fem andra
medlemsländer ett uttalande där de, enligt regeringen,
underströk vikten av att samtliga 27 EU-länder ska få inflytande
över de kommande besluten.
De sex länderna som röstade för men gjorde ett gemensamt
uttalande var Sverige, Danmark, Polen, Ungern, Rumänien och
Bulgarien. Storbritannien och Malta lade ned sina röster.
Under ministerådsmötet preciserade EU-kommissionen inte hur
förslaget kommer att utformas eller hur det kommer att påverka
deltagande länder och icke deltagande länder.
EU:s skattekommissionär Algirdas Semetas slog dock fast att det
nu bara är de länder som vill införa transaktionsskatten som
fattar besluten.
EU-kommissionen siktar på att transaktionsskatten ska kunna
införas i början av nästa år.
Utgångspunkten är att skatten ska gälla alla banker och andra
finansiella institut och omfatta alla transaktioner, om minst
ett av instituten är etablerat i ett av de elva länderna. De
elva kan därmed beskatta svenska finansinstitut.
I tidigare förslag har de tänkta skattesatserna legat på 0,1
procent för handel med obligationer och aktier samt 0,01 procent
för derivat (som är ett samlingsnamn på en form av värdepapper
typ optioner).
Mot den bakgrunden har det uppskattats att en transaktionsskatt
i samtliga 27 medlemsländer kan inbringa 57 miljarder euro, 495
miljarder kronor om året.
”De elva länderna utgör två tredjedelar av ekonomin i EU och
hela 90 procent av euroområdets ekonomi. De intäkter som
genereras kommer säkert att ligga högre än vad en
proportionerlig skala ger anledning att tro”, säger EU:s
finanskommissionär Olli Rehn.
Den ursprungliga tanken med en skatt på finansiella
transaktioner, även kallad ”Tobinskatt” efter framlidne
ekonomipristagaren James Tobin, var att dämpa volatiliteten på
valutamarknaden. Men någon europeisk Tobinskatt är inte möjlig,
anser juristerna på EU-kommissionen. Flera medlemsländer
använder sig fortfarande av egna valutor. En EU-skatt på
valutahandel är därför oförenlig med principen om fri rörlighet
på den inre marknaden.
Men kommissionen har hittat ett kryphål. ”Av definitionerna
framgår att avistransaktioner på valutamarknaden inte utgör
beskattningsbara finansiella transaktioner, medan derivatavtal
på valutamarknaden är beskattningsbara”, heter det i förslaget
till direktiv.
Möjligen kan Sverige, eller något annat av de 16 EU-länder som
inte ingår i det ”fördjupade samarbetet”, dra EU-kommissionen
inför EU-domstolen i Luxemburg för brott mot den inre marknaden,
närmare bestämt den fria rörligheten för kapital.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 129 februari 2013
