”Finanspakten kommer att förvärra den ekonomiska krisen”
Folkrörelsen Nej till EU:s Fackliga Nätverk anordnade den 9 februari i samarbete med ABF Stockholm ett offentligt möte mot euroländernas finanspakt. Den irländske parlamentsledamoten Thomas Pringle berättade om hur finanspakten behandlades under och efter folkomröstningen på Irland i juni 2012. Pringles tal följdes av en paneldiskussion med bland andra journalisten Björn Elmbrant, som skrivit boken ”Det som skulle bli så bra”.
Thomas Pringle är en oberoende ledamot av Dail Eireann, det irländska parlamentet, och han representerar valkretsen Donegal, som ligger i den nordvästra delen av landet. Donegal har utmärkt sig genom att vara bara en av fyra valkretsar på Irland som avvisade euroländernas finanspakt i folkomröstningen.
Thomas Pringle är också ”patron” (ungefär beskyddare) för den irländska Folkrörelsen (People’s Movement) som bedriver kampanjer mot varje förändring som utvecklar EU mot en federal superstat.
– En intressant sak med finanspakten är att den har ingenting att göra med den pågående finansiella krisen som ödelägger Europa. Jag tror att alla kan tillstå att den inte skulle ha förhindrat krisen på något sätt, sade Thomas Pringle.
Till exempel hade Irland ett budgetöverskott alla år utom ett under åren 1999-2007. Irlands problem har orsakats av bankernas omåttliga upplåning från de internationella penningmarknaderna, pengar som användes till att skapa en fastighetsbubbla – en situation som möjliggjorts genom avreglering av kapitalmarknaderna. Med andra ord en misskött budget har inte varit Irlands problem.
– Länder som antar finanspakten måste uppnå balanserad budget för alla tider med ett strukturellt budgetunderskott som skall vara mindre än 0,5 procent varje år. Detta är en siffra helt tagen på måfå och ingen ekonom eller policyutformare tycks kunna komma överens om hur det strukturella underskottet skall mätas, sade Thomas Pringle.
– Men vad den slår fast är att svaret till varje framtida nedgång i ekonomin blir ytterligare nedskärningar i de offentliga utgifterna. Det vill i sin tur tillförsäkra att de som bär bördorna kommer att bli de svagaste i samhället, och att socialpolitiken kommer att bli det första målet för korrigering, och expansiva offentliga utgifter eller en Keynesiansk ekonom kommer att förbjudas i Europa.
– Hela denna politik är raka motsatsen till ett slags keynesiansk svar på krisen som historien har visat sig vara effektivt: det är faktiskt en vettig ekonomisk politik att svara på krisen med mera utgifter även om det sker på bekostnad av budgetunderskottet.
Thomas Pringle citerade den danske professorn i ekonomi Jesper Jespersen: ”Under goda tider behöver vi den (finanspakten) inte. Under dåliga tider är den en felaktig politik. Det är inte ett tecken på dålig politik att ha underskott under tider av kris”.
JAN-ERIK GUSTAFSSON
Kritiska EU-fakta nr 129 februari 2013
