Sverige förebild för järnvägsavreglering inom EU
Nyligen presenterade EU-kommissionen sitt
fjärde järnvägspaket som bland annat innebär att de nationella
marknaderna för persontrafik ska konkurrensutsättas.
– Vi måste fatta de svåra beslut som krävs för att omstrukturera den europeiska järnvägsmarknaden så att innovation och bättre tjänster främjas, säger transportkommissionär Siim Kallas i ett uttalande.
Om dagens EU-förslag antas av
EU-parlamentet och EU:s ministerråd kommer bland annat
tågaktörerna att bli fristående från de företag som sköter
driften av järnvägen. Europeiska järnvägsbyrån ges rollen att
godkänna nya tåg och säkerhetsintyg.
EU-kommissionen använder Sverige som ett exempel på en lyckad avreglerad järnvägssektor. 2012 var det första året som den svenska persontrafiken var helt avreglerad i Sverige och tillsammans med Storbritannien är man ensam i Europa med helt öppna marknader.
Att avregleringen av järnvägssektorn i
Sverige varit ”lyckad” ifrågasätts av författaren och
journalisten Mikael Nyberg som har granskat avregleringen av
järnvägen och skrivit en bok med titeln ”Det stora tågrånet”.
– I trafikpolitiken har fixeringen vid de ekonomiska styrmedlen berett väg för konkurrensutsättningen och försvagat de parlamentariska institutionernas inflytande över transportsystemet, säger Mikael Nyberg.
2002 till 2009 sjönk de direkta kostnaderna
för arbetet ute i spåren med underhåll och renoveringar. Men
samtidigt steg de samlade utgifterna. Orsaken var skenande
kostnader för att hålla reda på de marknadsmekanismer som
introducerats.
2011 anslog regeringen 800 miljoner extra
till banunderhållet. Drygt en sjättedel av beloppet överförde
Trafikverket till ett privat företag som misskött uppgiften att
hålla banorna i Västra Götaland i skick. Brittiska Balfour
Beatty fick 125 miljoner kronor för att ge upp sitt kontrakt.
Samma företag är efter en ny upphandling tillbaka ute i spåren.
Med fortsatta svårigheter att klara sitt jobb.
För 2012 och 2013 höjde regeringen extraanslaget till 1,8 miljarder per år. I september 2012 talade Mikael Nyberg med verksamma i branschen. Då hade ingen ännu sett till dessa pengar.
– Underhållsvolymerna var desamma som
förut. Strax därpå fick entreprenörerna besked om att årets
anslag till Trafikverket var förbrukat. Planerade projekt
ställdes in, andra avslutades i förtid och underhållspersonal
varslades om uppsägning.
– I Storbritannien tvingade folkopinionen
landets politiker att retirera ur privatiseringen av
banunderhållet efter en rad svåra tågolyckor där många resenärer
omkom och skadades, säger Mikael Nyberg. Hur långt går det i
Sverige innan det blir en vändning?
Jörgen Lundström, ordförande för Seko
Infranord som organiserar banarbetarna, sitter typiskt nog i
övertalighetsförhandlingar när undertecknad får kontakt med
honom.
– 190 varsel att hantera därför att nyupphandlingarna minskar och alla i branschen räknar med sjunkande omsättning trots alliansens ”extra” anslag om 3,6 miljarder för 2012 och 2013. Av de 1,8 miljarderna för 2012 redovisar Trafikverket att 561 miljoner betalats ut som förstärkning i underhållskontrakten. Mindre än var tredje krona blir till åtgärder i spår! Färre jobb, mindre underhåll trots extra anslag. Det är en märklig ekvation, konstaterar Jörgen Lundström.
– Alla ser det ohållbara och det rent ut
dumma i att försöka driva infrastruktur och samhällsnytta med
marknadens krafter som enda reglering, ändå så väljer människor
som faktiskt måste besitta en intelligens som i alla fall gett
dem uppdraget/jobbet som politiker i Sverige eller i EU den
dummaste lösningen. Vems uppdrag har de egentligen?
– Pengar som ingen har sett eller gett
någon effekt eftersom banstandarden är fortfarande dålig och
Trafikverket räknar med att det kommer att ta 7 till 10 år att
komma ifatt med det eftersatta underhållet. Min bedömning är att
det kommer att ta ännu längre tid med det pågående systemfelet.
Att Sverige är förebild för EU-kommissionen
i strävandena att avreglera järnvägen inom hela unionen låter
som ett dåligt skämt för Jörgen Lundström.
– För något år sedan läste jag att en
svensk representant i EU framförde Sverige som ett dåligt
exempel på avreglering när detta diskuterades i EU. ”Gör inte
som i Sverige” var budskapet vill jag minnas.
EVA-BRITT SVENSSON
Kritiska EU-fakta nr 129 februari 2013