VILKA EU-NYHETER ÄR viktiga, på riktigt?
Var fattas besluten i EU, egentligen? Det är frågor som Svenska
Dagbladets Teresa Küchler tar upp i sin EU-krönika den 26 mars.
Frågor som är stora, viktiga och svåra att svara på.
Men det är nödvändigt att söka svar. 60 till 80 procent av alla
svenska lagar och regleringar kommer från EU. Tyvärr får svenska
folket nästan aldrig veta vad som är på gång, vilket är ett
demokratiskt problem. Politik är en verksamhet som medborgarna
bör vara delaktiga i – inte något som plötsligt drabbar passiva
och oinformerade åskådare.
Küchler går hårt åt sina kollegor i media, som hon menar bara
går på de allra enklaste och rubrikvänligaste nyheterna. Det
ligger något i detta. Därmed inte alls sagt att de enkla och
rubrikvänliga nyheterna skulle vara oviktiga. Men man skulle
kunna önska sig en mer blandad kompott.
PROBLEMET ÄR INTE att svenska media rapporterar för mycket från
EU. Det allvarliga är allt man missar. Saker som kommer att
påverka vanligt folk, företag och den svenska politiken – som nu
ofta kommer som en blixt från klar himmel, när allt redan är för
sent för att påverka.
Vill man veta vad som sker i EU, då måste man ofta välja
utländska media eller följa ett antal av de rätt specialiserade
politiska bloggar som bevakar EU. Detta lämnar det stora
flertalet, som är beroende av etablerade svenska media, i
okunskap om vad som sker i en central del av politiken.
Küchler tar också upp den känsliga frågan om var beslut
egentligen fattas. Spelar den formella behandlingen av ett
ärende hos de folkvalda i Europaparlamentet egentligen någon
roll? Görs allt ändå upp av ett litet frimureri av icke-valda
byråkrater bakom stängda dörrar? Vad säger det, i så fall om
tillståndet för vår demokrati? Och vad skall vi göra åt saken?
VI PIRATPARTISTER VILL reformera EU genom att ta fram ett nytt
fördrag. Det skall fokusera på att göra EU till en demokratisk
verksamhet. Det skall slå fast våra medborgerliga fri- och
rättigheter. Det skall ange enkla och begripliga spelregler för
EU. Och politiskt skall det fokusera på fri rörlighet för varor,
tjänster, människor och kapital.
Ett sådant nytt fördrag skall sedan underställas alla européer i
en gemensam folkomröstning, vid ett och samma tillfälle.
Därefter är det upp till medlemsstaterna att godkänna eller
förkasta fördraget, på det sätt varje land finner lämpligt.
På detta sätt ger man demokratin i EU nytt liv. Om både folket
och medlemsstaterna får säga sitt – då finns det i vart fall
förutsättningar för ett mer demokratiskt, mer begripligt och
rimligare fördrag. Vilket är ett första och helt nödvändigt steg
för att komma till rätta med de problem som nämns i texten ovan.
FÖR ATT MEDIA skall kunna rapportera från EU måste verksamheten
vara begriplig. För att medborgarna skall kunna vara delaktiga
krävs att EU är öppet och transparent. För att den demokratiska
processen skall vara meningsfull krävs en möjlighet att utkräva
ansvar. Det borde vara självklart.
EU måste bli mer demokratiskt, mer begripligt och mer EU måste
bli mer demokratiskt, mer begripligt och mer transparent. Och
det måste ske inom överskådlig tid. Om detta inte sker – då är
det dags för Sverige att lämna EU. Det finns helt enkelt gränser
för vad vi kan finna oss i.
CHRISTIAN ENGSTRÖM
EU-parlamentariker för Piratpartiet
Kritiska EU-fakta nr 130 maj 2013