Om inte EU blir mer demokratiskt, då är det dags för Sverige att gå ur

 

VILKA EU-NYHETER ÄR viktiga, på riktigt? Var fattas besluten i EU, egentligen? Det är frågor som Svenska Dagbladets Teresa Küchler tar upp i sin EU-krönika den 26 mars. Frågor som är stora, viktiga och svåra att svara på.

Men det är nödvändigt att söka svar. 60 till 80 procent av alla svenska lagar och regleringar kommer från EU. Tyvärr får svenska folket nästan aldrig veta vad som är på gång, vilket är ett demokratiskt problem. Politik är en verksamhet som medborgarna bör vara delaktiga i – inte något som plötsligt drabbar passiva och oinformerade åskådare.

Küchler går hårt åt sina kollegor i media, som hon menar bara går på de allra enklaste och rubrikvänligaste nyheterna. Det ligger något i detta. Därmed inte alls sagt att de enkla och rubrikvänliga nyheterna skulle vara oviktiga. Men man skulle kunna önska sig en mer blandad kompott.

PROBLEMET ÄR INTE att svenska media rapporterar för mycket från EU. Det allvarliga är allt man missar. Saker som kommer att påverka vanligt folk, företag och den svenska politiken – som nu ofta kommer som en blixt från klar himmel, när allt redan är för sent för att påverka.

Vill man veta vad som sker i EU, då måste man ofta välja utländska media eller följa ett antal av de rätt specialiserade politiska bloggar som bevakar EU. Detta lämnar det stora flertalet, som är beroende av etablerade svenska media, i okunskap om vad som sker i en central del av politiken.

Küchler tar också upp den känsliga frågan om var beslut egentligen fattas. Spelar den formella behandlingen av ett ärende hos de folkvalda i Europaparlamentet egentligen någon roll? Görs allt ändå upp av ett litet frimureri av icke-valda byråkrater bakom stängda dörrar? Vad säger det, i så fall om tillståndet för vår demokrati? Och vad skall vi göra åt saken?

VI PIRATPARTISTER VILL reformera EU genom att ta fram ett nytt fördrag. Det skall fokusera på att göra EU till en demokratisk verksamhet. Det skall slå fast våra medborgerliga fri- och rättigheter. Det skall ange enkla och begripliga spelregler för EU. Och politiskt skall det fokusera på fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital.

Ett sådant nytt fördrag skall sedan underställas alla européer i en gemensam folkomröstning, vid ett och samma tillfälle. Därefter är det upp till medlemsstaterna att godkänna eller förkasta fördraget, på det sätt varje land finner lämpligt.

På detta sätt ger man demokratin i EU nytt liv. Om både folket och medlemsstaterna får säga sitt – då finns det i vart fall förutsättningar för ett mer demokratiskt, mer begripligt och rimligare fördrag. Vilket är ett första och helt nödvändigt steg för att komma till rätta med de problem som nämns i texten ovan.

FÖR ATT MEDIA skall kunna rapportera från EU måste verksamheten vara begriplig. För att medborgarna skall kunna vara delaktiga krävs att EU är öppet och transparent. För att den demokratiska processen skall vara meningsfull krävs en möjlighet att utkräva ansvar. Det borde vara självklart.

EU måste bli mer demokratiskt, mer begripligt och mer EU måste bli mer demokratiskt, mer begripligt och mer transparent. Och det måste ske inom överskådlig tid. Om detta inte sker – då är det dags för Sverige att lämna EU. Det finns helt enkelt gränser för vad vi kan finna oss i.

CHRISTIAN ENGSTRÖM
EU-parlamentariker för Piratpartiet
 

Kritiska EU-fakta nr 130 maj  2013