I SLUTET AV JUNI nådde Ministerrådet, EU-kommissionen och
EU-parlamentet en preliminär överenskommelse om att som det
heter reformera den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter
2013. EU-kommissionären för jordbruk och landsbygdsutveckling
Dacian Ciolos sade att jordbrukspolitiken nu skall få en ny
inriktning så att den bättre anpassad till samhällets
förväntningar.
– Överenskommelsen skall leda till omfattande förändringar;
direktstöden skall bli rättvisare och mer miljöanpassade,
jordbrukarna skall få en starkare position i livsmedelskedjan
och jordbrukspolitiken skall bli effektivare och mera öppen.
Dessa beslut är en kraftfull reaktion från EU för att lösa
problemen med livsmedelssäkerhet, klimatförändring, tillväxt och
sysselsättning i landsbygdsområden” menade han.
JORDBRUKSVERKET SKRIVER på sin hemsida att ”arbetet med
gårdsstödet, landsbygdsprogrammet samt havs- och
fiskeriprogrammet pågår trots osäkerheten om både de kommande
EU-reglerna och budgeten”. EU-parlamentet och medlemsstaterna
har ännu inte gett sitt slutliga godkännande och utformning av
EU-förordningar och nationell regelanpassning återstår. Den
svenska utformningen av gårdsstödet skall ha meddelats
EU-kommissionen i mitten av 2014. Det svenska programmet för
landsbygden skall ha skickats till EU senast vid årsskiftet
2013/14, och kommissionen har sedan sex månader på sig att
överpröva programmet.
Alla svenska riksdagspartierna klagar på den överstatliga
jordbrukspolitiken CAP och säger i princip att den är en
katastrof och borde åternationaliseras. Så inför
EU-parlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september nästa år
har partierna gott om tid att klargöra sina kritiska posi-
tioner inför väljarna. Det ”reformerade” CAP omfattar nästa 40
procent av EU:s flerårsbudget på 960 miljarder euro för
2014-2020. Det mest nya är att 30 procent av de cirka 278
miljarder euro i direkt subventionerat gårdsstöd skall villkoras
med att ett mera miljöanpassad och ”förgrönad” jordbruksdrift.
Men miljögrupper har redan klagat över att
storjordbrukföreträdarna lyckats iförhandla ner krav och
standarder så att dessa i praktiken blir meningslösa.
HISTORISKT HAR STÖDET och subventionerna från CAP knutits till
producerad volym, vilket främst har gynnat storjordbruken. Det
är därför typiskt att den preliminära överenskommelsen inte
innehåller det tak på 300.000 euro i direkt stöd som Dacian
Ciolos strävat efter. Också förslag om att utesluta vissa
markägare som flygplatser, golfbanor, campingplatser är
provisoriskt, och kommer troligen inte att beaktas.
CAP består av gårdsstödet och landsbygdsstödet. Gårdsstödet
utbetalas direkt till jordbrukare och markägare under ett
”enkelt utbetalningsschema” (SPS) och utgör 4/5 av CAP.
Landsbygdsstödet syftar till att gynna ekonomisk, social och
miljömässig utveckling på landsbygden och liknar stödet från
EU:s struktur och sammanhållningsfonder, och svarar för 1/5 av
CAP. För detta stöd krävs medfinansiering av nationella
myndigheter. 25 procent av landsbygdsstödet måste användas för
att skydda naturresurser och bidra till en uthållig utveckling
på landsbygden. Landsbygdsstödet skall också gynna ökad
sysselsättning. Stöd kan ges för en ”diversifiering av
landsbygdens ekonomi”. Enligt Jordbruksverketskall
landsbygdspolitikenbidra till EU:s strategi förtillväxt, EU
2020.
Men det har alltid varit oklarthur CAP har bidragit till
förbättradlandsbygdsekonomi ochökad sysselsättning. En
OECDrapportskriver att ”gårdsstödetförändrar inställningen hos
bönderna,som anpassar sig till enmarkanvändning för att
uppnåmaximal inkomst. Detta har negativakonsekvenser för
sysselsättningpå landsbygden”. Ytterligarestudier har visat att
CAPhar begränsade eller direkt negativaeffekter på
sysselsättningen.OECD fann jordbruksreformerna2003 ”har inte
ökat arbetstillfälleni regionerna” och enrapport från gårdar i
östra Tyskland2010 fann att CAP-stöd gav upphov till ”få
önskvärda effekter för att behålla jobben och skapa nya jobb
inom jordbruket”. För varje en miljon euro som satsades i
jobbskapande åtgärder försvann sju jobb på kort sikt och
ytterligare fem jobb på lång sikt.
EU-KOMMISSIONÄREN SÄGER att nya CAP skall bidra till en
”rättvisare” jordbrukspolitik. Men det finns inget samband
mellan ett medlemslands rikedom och hur mycket pengar man får
via CAP. Lettland får cirka 1.150 kr per ha från EU i gårdsstöd,
minst av alla, trots att böndernas inkomst bara är 35 procent av
EU:s genomsnitt. Litauen, vars bönder är fattigast i Europa,
erhåller det tredje lägsta gårdsstödet. Frankrike kommer att
fortsätta att håva in det största stödet på cirka 8 miljarder
euro per år och Spanien och Tyskland ca 6 miljarder euro var.
EU:s så kallade nya jordbrukspolitik för 2014-2020 är i grunden
osund och kan endast förändras på marginalen. Dess första
prioritet är att ”öka konkurrenskraften”, vilket gynnar
storbönder och jordbruks- och livsmedelsindustrin.
Landsbygdsutveckling och miljöanpassat jordbruk är sekundära
prioriteter. I Sverige har CAP lett till att
självförsörjningsgraden är under 50 procent, vilket till och med
oroar jordbruksministern. Mjölkbönder- och grisbönder försvinner
i allt snabbare takt, landsbygdsekonomi försvagas alltmer och
den offentliga servicen som till exempel tillgång till apotek
urholkas genom nedläggningar och privatiseringar.
JAN-ERIK GUSTAFSSON
Kritiska EU-fakta nr 131 september 2013