Kräv en svensk folkomröstning om EU-medlemskapet

 

I MAJ ÄR DET DAGS för val till EU-parlamentet. Ingen förväntar sig nog några större fyrverkerier i ännu ett krångligt och enformigt EU-val denna gång heller: Konservativa, liberala och socialdemokratiska ledamöter är ju överens i 97 procent av EU-parlamentets slutomröstningar.

Förutom att det är en demokratiskt härdsmälta, så är det ju anmärkningsvärt eftersom en politisk vitalitet i ett parlament skapas ju just av skiljelinjen mellan höger och vänster.

Men i EU-parlamentet finns inte denna. Parlamentet röstar istället ja till nästan alla förslag med närmast nordkoreanska majoriteter. Junilistan visade inför förra EU-valet att endast i 2 procent av slutomröstningarna röstade de två blocken (det konservativa och det socialdemokratiska) mot varandra.

Men nu när många av partierna har svårt att ”profilera sig”, som det så fint heter, bör ju någon hojta till och påminna alla partistrateger, kongresser och partistämmor att det faktiskt finns ett klokt förslag att driva i valrörelsen: folkomröstning om EU-medlemskapet.

Det vore klart uppfriskande om något parti vågade prata om att det inte förts någon riktig debatt om det svenska EU-medlemskapet sedan inträdet - trots att det numera är färre än halva befolkningen som är för ett medlemskap och stödet för euron fullständigt kollapsat. I Europa har valdeltagandet sjunkit kontinuerligt i Europaparlamentsval sedan 1979 och i Sverige har det knappt kommit över 50 procent.

Tidigare har man ofta förklarat det låga valdeltagandet med bristande kunskaper om EU och att procenttalen skulle gå att höja rejält med mer information. Det är emellertid en bild som nu inte visat sig stämma. EU-medborgarna röstar inte för att de saknar information utan för att de saknar intresse. Valforskaren Sören Holmberg sätter huvudet på spiken: ”Folk uppger mer och mer att det beror på bristande intresse, inte bristande kunskap som det var förut. Bristande intresse kan inte informeras bort.” EU är ett projekt som omhuldas av den politiska eliten men i väsentligt lägre utsträckning av medborgarna, därav det låga valdeltagandet.

SVERIGE BEHÖVER EN diskussion om medlemskapet i EU där vi reder ut om det verkligen krävs medlemskap i EU för att handla med EU? Är det rimligt att de marknadsliberala premisserna tillåts sätta ramarna i miljöpolitiken? Och är det acceptabelt att EU lägger sig i svensk arbetsrätt?

Många av de argument som presenteras som pro-EU argument är rena skenmanövrar. EU är en betydande del av svensk handel sägs det ju och det är ju svårt att säga emot. Men det innebär ju inte att det krävs EU-medlemskap för att ha EU som handelspartner! Om man vill går det alldeles utmärkt att teckna frihandelsavtal istället – detta har exempelvis Norge redan gjort. Inom miljöområdet så gör EU:s policy snarare mer skada än nytta, eftersom frihandelspremisserna kräver en ekonomi med få restriktioner där företagsvinsten i slutändan är det överordnad både människor och miljö. Dessa frågor kräver en ordentlig samhällsdebatt.

Hela idén om EU som ett ”samarbete” saknar substans. EU är inget samarbete utan snarare en blivande federal statsbildning som berövar de enskilda staterna deras suveränitet. I princip alla som är positiva till EU är det på grund av någon del av samarbetsaspekten, vilket är helt ologiskt; vi kan, och bör, samarbeta - utan att ge upp vårt självstyre.

I Storbritannien har man lovats omförhandling av landets villkor i EU samt folkomröstning om fortsatt medlemskap. Vi svenskar borde få göra samma sak. Vid en omröstning som röstar mot fortsatt medlemskap så kan i sådana fall utträdet samordnas på ett smidigare sätt mellan flera andra stater.

I EU-VALET KOMMER som vanligt många av partierna hävdar att de vill förändra EU. Det är en ädel ambition och vi har hört det förr. Men istället har det slutat med ett EU förändrat partierna. EU:s politiska utveckling å andra sidan, har fortsatt vara lik-riktad: makten centraliserats till Bryssel, de nationella parlamenten marginaliserats och folkstyret satt ur spel.

Det parti som vill sätta fingret på detta har mycket att vinna i en svensk EU-valrörelse. Så vilket parti blir först att ta initiativet, kliva fram och kräva en svensk folkomröstning om EU-medlemskapet?

ARIJAN KAN
Studerar Ekonomi och Internationella Relationer vid Cornell University
 

 

Kritiska EU-fakta nr 132 december  2013