Offentlighetsprincipen inskränks av Bryssel

 

DEN 21 NOVEMBER röstade riksdagen för en lagändring om ”sekretess i det internationella samarbetet”, med röstsiffrorna 263 mot 33 – bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot. Den nya lagen innebär att dokument med direkt eller indirekt koppling till EU kan hemlig-stämplas. Inför beslutet gjorde Folkrörelsen Nej till EU:s riksstyrelse ett uttalande. Här följer ett utdrag av uttalandet:

DEN 21 NOVEMBER röstade riksdagen för en lagändring om ”sekretess i det internationella samarbetet”, med röstsiffrorna 263 mot 33 – bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot. Den nya lagen innebär att dokument med direkt eller indirekt koppling till EU kan hemlig-stämplas. Inför beslutet gjorde Folkrörelsen Nej till EU:s riksstyrelse ett uttalande. Här följer ett utdrag av uttalandet:

Inför folkomröstningen garanterade de att den svenska offentlighetsprincipen inte skulle hotas av inträdet i EU. ”Offentlighetsprincipen har inte varit föremål för förhandlingar med EU, och kommer att vara kvar vid ett EU-medlemskap.” Så lät det i Utrikesdepartementets propagandaskrift ”EU-avtalet”.

Faktum är att EU aldrig har godtagit den svenska offentlighetsprincipen. Sverige avgav en deklaration, som slog fast att ”Offentlighetsprincipen (…) och grundlagsskyddet för meddelarfriheten, är och förblir grundläggande principer som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv.”

Men EU-länderna godtog inte denna skrivning. I anslutningsfördraget bemöts det med att ”unionens nuvarande medlemsstater noterar att Sverige avgett en unilateral förklaring om öppenhet och insyn. De förutsätter att Sverige som medlem i Europeiska unionen kommer att fullt ut följa gemenskapsrätten i detta avseende.”

I dag är mer än hälften av all lagstiftning som sker i Sverige en direkt följd av åtaganden och beslut inom EU. Den nya lagen innebär att uppgifter i alla allmänna handlingar som svenska myndigheter fått från utlandet och som tillkommit inom ramen för ett EU-samarbete kan sekretessbeläggas. Förra året slog Konstitutionsutskottet larm om att regeringen har drivit igenom 69 ändringar av sekretesslagen sedan 2009.

Offentlighetsprincipen är ett tydligt exempel på hur det EU-frälsta politiska etablissemanget lurade en knapp majoritet av svenska folket att rösta ja till EU. Folkrörelsen Nej till EU kräver en ny folkomröstning om EU – nu när vi har facit i hand.

GÖSTA TORSTENSSON

 

Kritiska EU-fakta nr 132 december  2013