Ska Sverige delta i ett drönar- och missilförsvar för EU?

 

EFTER USA:S DRÖNARATTACK som dödade en talibanledare den gångna veckan väntas vedergällning. USA:s drönarattacker har varit omstridda. Meningen är dock inte här att diskutera deras vara eller inte vara.

Det intressanta är att tanken går till den diskussion som pågår i EU om att EU också skall skaffa sig drönare. I juli 2013 diskuterades på EU:s ministerråd i Litauen ett förslag från EU-kommissionen som kallade till nystart av det industriella samarbetet på försvarsmaterielområdet.

INFÖR MÖTET UTTALADE fransmannen Michel Barnier, EU:s kommissionär för den inre marknaden, att EU borde tillverka sina egna obemannade flygplan och inte förlita sig på importerade drönare från USA och Israel. Barnier räknade upp andra försvarsmateriel som kunde tillverkas tillsammans, som bland annat hangarfartyg och laboratorier för kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär utrustning, rymdteknik och, inte minst, ett gemensamt ballistiskt missilförsvar.

Men framtidens soldatfria vapen – drönare – verkar locka mest. Intresset är stort från en del EU-länder att använda dem för att bevaka EU:s ”yttre gränser”.

Sedan är frågan hur långt steget är till att använda dem som ett offensivt vapen för EU:s militära insatsstyrkor?

EU-länderna vill spela en större roll i världens konfliktzoner genom att sända militära styrkor. Att styrkorna då har ”harmoniserat” sina material skulle givetvis underlätta enormt.

FRÅGAN FÖR FRAMTIDEN, särskilt i Sverige där den alliansfria politiken i fred tycks vara djupt förankrad i folkmajoriteten, är hur vi och de andra EU-länderna skall se på våra respektive försvar – som en enskild angelägenhet eller som ett gemensamt uppdrag?

Försvaret, eller låt oss kalla det de egna väpnade styrkorna då territorialförsvaret av Sverige verkar vara en uppgiven tanke, är kanske den yttersta suveränitetssymbolen för en nation. Men EU-federalisterna vill skapa ett gemensamt EU-försvar. Det finns ett starkt gehör för denna tanke i en del stora EU-länder. USA kan i framtiden dra sig tillbaka från sina baser i västra Europa. EU-federalisterna frågar sig då vem som skall försvara Europa. Mot vilka Europa skall försvaras är enligt dem inte riktigt klargjort.

VAD VILL VI I SVERIGE? Skall Sverige delta i ett EU-försvar med både drönare och ett missilförsvar? Skall Sverige ställa upp som en lojal kugge i det militära maskineriet när de stora länderna har beslutat att man skall gå in militärt i olika konfliktområden i till exempel Mellanöstern eller Somalia? Är det en politik vi önskar stödja?

Denna framtidsfråga behöver debatteras i Sverige. Nu verkar det som de stora partierna försöker dölja den då den känns för obekväm.

JAN Å JOHANSSON
 

Kritiska EU-fakta nr 132 december  2013