EU-anhängarna bluffade – Sverige klarar inte EMU-kraven

 

INFÖR FOLKOMRÖSTNINGEN om medlemskap i EU i november 1994 hävdade EU-förespråkarna, såväl moderaten Ulf Dinkelspiel som socialdemokraten Ingvar Carlsson, att Sverige hade fått undantag från EU:s valutaunion, dvs. det tredje steget i EMU (EU:s ekonomiska och monetära union) med överstatliga valuta, euron, och central-bank, ECB.

DET VAR EN BLUFF. Sant är att Sverige inte var med när valutaunionen startade den 1 januari 1999, liksom att vi fortfarande 2014 står utanför eurozonen. Anledningen är att Sverige inte får vara med eftersom vi inte uppfyller de så kallade konvergenskraven som finns stadfästa i ett protokoll till Maastrichtfördraget (idag Lissabonfördraget).

SVERIGE KVALIFICERAR INTE för inträde i EU:s valutaunion eftersom kronan flyter fritt och Sverige inte deltar i EU:s så kallade växelkursmekanism.

Den slutsatsen drog EU-kommissionen återigen vid presentationen av sin konvergensrapport om Sverige i början av sommaren. Brysselbyråkraterna har i uppdrag att en gång vartannat år presenterade en så kallad konvergensrapport rörande de EU-länder som ännu inte är med i valutaunionen.

Ett av inträdeskraven är att landets växelkurs ska ha varit stabil inom ERM2 i två år. Under de senaste två åren har kronan försvagats 2 procent mot euron. Under finanskrisen föll först kronan kraftigt mot euron, för att sedan stärkas 35 procent från mars 2009 till augusti 2012, och sedan försvagas med 7 pro-cent, skriver kommissionen.

Sverige uppfyller inte heller inte ”nödvändig lagstiftning” för Riksbanken för att kvalificera för EMU. Riksbankslagstiftningen är otillräcklig vad gäller bankens mål, dess institutionella och finansiella självständighet, samt vad gäller integration i Europeiska centralbankssystemet, enligt kommissionen.

Detta är den egentliga anledningen till att Sverige står fria från euron – inte att svenska folket röstat nej till EU:s överstatliga valuta. I EMU-omröstningen i september 2003 fick ja-sidan 42,0 procent av rösterna medan nej-sidan fick 55,9 procent.

EFTERSOM SVERIGE – till skillnad från Danmark och Storbritannien – inte har något juridiskt bindande undantag från EMU:s tredje etapp, gör sig regering och riksdag skyldiga till ett formellt fördragsbrott, som EU-kommissionen skulle kunna anmäla till EU-domstolen, även om det under överskådlig framtid inte verkar sannolikt att så kommer att ske – inte minst på grund av opinionsläget i Sverige.

Enligt SCB:s senaste opinionsmätning (maj 2014) skulle 77,4 procent rösta nej om det vore folkomröstning i dag.

HUGO TORSTENSSON

 

Kritiska EU-fakta nr 136 november 2014