Alexis Tsipras: ”Nu har vänstern äntligen börjat göra motstånd”
VÅREN 2014 TRÄFFADE Kajsa Ekis Ekman,
journalist och författare, det grekiska vänsterpartiet Syrizas
ordförande Alexis Tsipras under ett besök i Aten. Hon ställde
följande fråga till honom: ”När du tar makten, vad är det första
du kommer att göra?”
Alexis Tsipras svarade: ”Det första är att ställa in
räntebetalningarna. Det andra är att avskaffa lagarna som
trojkan tvingat på Grekland. Det är inte så lätt som folk tror.
Det rör sig om över 400 lagar. Det är inte en lag, det är en
helt ny institution som etablerat sig i vårt land.
DET TREDJE VI vill göra är att göra något åt den humanitära
krisen. Och det fjärde, att återskapa Greklands produktiva bas.
Och så ska vi återställa lönerna till den nivå de befann sig på
före krisen. Till att börja med i den privata sektorn, där vi
ska höja minimilönen från 520 euro i månaden till 750.”
I samband med EU-valet samma vår kandiderade Alexis Tsipras till
chef för EU-kommissionen, nominerad av EU-parlamentets
vänstergrupp GUE/NGL. ”Var det din egen idé”, frågade Kajsa Ekis
Ekman.
”Nej, nej! Det var Gabi Zimmer, presidenten för EU:s
vänstergrupp, som tillfrågade mig. Jag trodde det var ett skämt
först. Jag, kandidera till EU? Men när jag tänkte på det så kom
jag på att – detta är en lysande möjlighet! Nu kan vi spela på
deras planhalva. För nu är det första gången som den europiska
vänstern har möjlighet att få medvind i EU. Vi kommer bryta det
liberala och socialdemokratiska konsensusklimatet som rått där
så länge.
För vet du vad? Vi människor har samma problem överallt i
Europa. Det är inte gränser som delar oss. Det är klasser. Unga
utan fast jobb överallt, bostäder, klimatet. Vi har regerats av
banker alltför länge. Det är ett klasskrig de håller på med,
maskerat till räddningspaket. Nu har vänstern äntligen börjat
göra motstånd. Vi behöver gemensamma lösningar. Om vi tar över
EU kan vi göra om det till något helt annat”, svarade Alexis
Tsipras.
I en artikel i januari 2015, strax innan det grekiska nyvalet,
skrev Kajsa Ekis Ekman så här om det grekiska vänsterpartiet:
”Jag har följt Syriza sedan 2011. Jag har träffat deras
partiledare flera gånger, jag har samtalat med partistyrelsen,
ungdomsförbundet, kvinnoförbundet, förre partiledaren, deras
ideologer, varav en är son till Greklands f.d. ambassadör i
Sverige, gick på gymnasiet här och har Wigforss som förebild.
Deras sekreterare som jobbat på fabrik fram tills nu och blir
skjutsad till jobbet på sin killes motorcykel.
DET ÄR ETT PARTI som genomgått en drastisk transformation på
kort tid. För några år sedan var det en brokig koalition med
runt 4 procent av rösterna, som man ofta kunde se på sociala
forum i Malmö och Porto Alegre. Deras flagga är typisk för de
nya vänsterpartierna: rött för socialism, lila för feminism,
grönt för miljön.
För partiets egen skull var det nog tur att de inte vann valet
2012. Då var de inte förberedda; de hade inte resurser eller
folk. Men under de snart tre år som gått har de knutit till sig
kompetenta ekonomer och rådgivare. På deras lista står nu både
Varoufakis och Lapavitsas. De har växt också från basen, fått
fler medlemmar som gjort ett imponerande arbete med frivilliga
läkarkliniker som erbjuder vaccin åt de som inte har råd. De är
mer förberedda än 2012.
VAD SOM OCKSÅ skett är att de rört sig mot mitten och många i
den radikalare vänstern talar nu om att Syriza kommer att bli
den största besvikelsen någonsin, då de inte kommer att göra
allt de lovat.
Även jag har vissa tvivel. Att vilja stanna kvar i den
tvångströja som euron är och samtidigt föra en självständig
ekonomisk politik, får jag inte ihop.
Jag ser inte heller att de infört stränga regler mot de
socialdemokrater som strömmat in i partiet och fört med sig sitt
klientelistiska beteende. Är Syriza inte försiktiga kommer det
gamla systemet att befästa sig inuti det nya och äta upp det som
en fjärilslarv.”
EVA-BRITT SVENSSON
Kritiska EU-fakta nr 137 februari 2015
