Folkrörelsen Nej till EU välkomnar Syrizas seger i det grekiska
valet och det grekiska folket är att gratulera. För första
gången har en radikal vänsterkoalition fått makten i
åtstramningspolitikens Europa, vilket skrämmer Trojkan och
EU-eliten.
Åtstramningspolitiken drivs av regeringar över hela Europa, men
har varit särskilt brutal i Grekland. Trojkans och EU-bankers
utpressning har lett till att Greklands skuldbörda ökat till 175
procent av BNP, lett till massarbetslöshet samtidigt som stora
delar av välfärdssystemet raserats. Eurosystemet har visat sig
vara ett fullständigt orealistiskt projekt. En enda valuta och
en enda ränta för en hel världsdel, där det kan vara
högkonjunktur i är ordförande i ena ändan och lågkonjunktur i
den andra är helt enkelt orimligt. Åtstramningspolitiken pågår
även i Sverige, dikterad av EU:s ekonomisk-politiska diktat,
trots att vi inte är med i euron.
EU-eliten har accepterat det grekiska valresultatet, men
vidhåller att åtstramningspolitiken måste fortsätta.
Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, Tysklands
finansminister Wolfgang Schäuble och representanter för
Europeiska centralbanken [ECB] säger gång på gång att det finns
regler och avtal som måste följas. Alexis Tsipras och hans
regering måste fortsätta att betalar räntor till det europeiska
bankkapitalet. Dagens Nyheters ledare skriver föraktfullt att
Syrizas seger lett ”till en annan sorts trolleri, som går ut på
att allting är en enda gratislunch”, och respekterar inte
valresultatet utan anser fortsatta ”genomgripande
strukturreformer är nödvändiga alldeles oavsett hur regeringen
ser ut”.
Trojkan och EU-eliten gör nu allt för att sätta käppar i hjulen
för att hindra Syriza att genomföra sitt valprogram. Syrizas
ambition är att få till stånd en skuldavskrivning och en
återuppbyggnad av offentlig sektor och ekonomin. Den nya
regeringen har markerat att den inte längre förhandlar direkt
med Trojkan, som består av tjänstemän utsända från
EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella
valutafonden, som EU-politikerna gett i uppdrag att verkställa
åtstramningspolitiken.
En symbolisk första åtgärd den nya regeringen gjort var att
återanställa de 600 städerskor som i månader demonstrerat
utanför finansministeriet för att få jobben tillbaka.
Ytterligare minst 9 500 avskedade statstjänstemän håller på att
återanställas. Minimilönen har höjts från 580 euro till 751 euro
och ingen höjd pensionsålder. Fri sjukvård för alla. Hushåll som
kopplats av från elnätet har fått ström tillbaka, och flera
stora privatiseringsavtal håller på att rivas upp.
Skattesystemet ändras så höginkomsttagare och miljonärer får
betala mer och låginkomsttagare slipper betala inkomstskatt.
Dessutom utlovar den nya regeringen att 300 000 nya jobb skall
skapas.
valprogram är det kanske det som skrämmer EU-eliten Trojkan som
mest. EU-eliten vill inte att framgångar med att genomföra
detta, skall få spridning till andra EU-länder som Spanien,
Portugal, Italien, Irland, Slovenien, Frankrike med flera
EU-länder som också lider av Trojkans lånevillkor och EU:s
stabilitets- och finanspakter.
Syriza har ett fått ett starkt understöd av Podemos [Vi kan],
ett parti sprunget ur Los Indignados (De förbittrade) som på
kort tid har blivit Spaniens största parti, vilket har skapat
frustration hos Rayojregeringen och det socialdemokratiska PSOE.
Liksom Syriza har Podemos inget som belastar dem med åtstramning
och förknippar dem med de traditionella politiska partierna. I
slutet av året går Spanien till parlamentsval.
Skall förhoppningar på att Syrizas valprogram uppfylls krävs en
stor mängd solidaritet med ett kämpande Grekland från partier,
civila organisationer, fackföreningar över hela Europa. Grekland
födde demokratin i Europa, så Grekland är det ideala landet att
leda Europa till att återupprätta demokratin.
Jan-Erik Gustafsson
Kritiska EU-fakta nr 137 februari 2015