CETA innehåller allt det
som TTIP-kritikerna protesterar mot
”Det grälas om TTIP. I Europa- parlamentet, inom de europeiska
facken, mellan forskare, politiker, jurister och i
civilsamhället grälas det.” Det skriver Johanna Senneby på
Dagens Arenas webbsida [20 maj].
Ett annat avtal, CETA-avtalet mellan Kanada och EU, borde dock
ge upphov till ett större, bullrigare och mer akut gräl, menar
hon. ”CETA innehåller nämligen allt det som TTIP-kritikerna
protesterar mot. Och mer därtill. Därför borde fler än de
ivrigaste TTIP-skeptikerna vara oroade. Avtalet underlättar inte
bara kanadensiska bolags in- träde på den europeiska marknaden,
utan också för de amerikanska företag som har filial i Kanada.
Vilket är runt 80 pro- cent av de amerikanska bolagen som agerar
i EU.”
CETA-avtalet är färdigförhandlat, men inte undertecknat, och
genomgår de slutgiltiga juridiska justeringarna. Det förväntas
att röstas igenom i EU:s ministerråd och EU-parlamentet innan
årsskiftet.
”Avtalet brukar beskrivas som TTIP:s lillebror,”skriver Johanna
Senneby: ”Som ett av de nya, moderna handelsavtal som ska sätta
standarden för framtiden. Men lite mindre än TTIP. Och mycket
sämre. Man kan säga att allt det som EU-kommissionen ska göra
bättre i TTIP utgår ifrån den sämre versionen – CETA. Bland
annat innehåller avtalet den kontroversiella tvist-
lösningsmekanismen ISDS, som gör att företag kan stämma stater
för utebliven vinst.”
Detta sätter många socialdemokratiska politiker i en knepig
sits. Vänstersocialdemokrater har markerat att de inte kan
acceptera tvistlösningsmekanismen ISDS i TTIP i sin ursprungliga
form. När det gäller CETA har det varit tystare
.
EU-parlamentarikern Marita Ulvskog [s] beskriver det som att
CETA föll under radarn i parlamentet, konstaterar Johanna
Senneby. En anledning är förmodligen att avtalet började för-
handlas innan Lissabonfördraget trädde i kraft 1 december 2009.
Då hade EU-parlamentet inget inflytande vad gäller
handelspolitiken.
Den socialdemokratiska partiledningen har inte motsatt sig ISDS,
men de vill se en reformerad tvistlösningsmekanism. Men inte
alla. Den högersocialdemokratiske näringsministern Mikael
Damberg är för ISDS vad gäller TTIP och torde ha samma upp-
fattning vad gäller CETA.
Den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet kräver att
formuleringen om klausulen ska respektera ILO:s kärnkonventioner
och att ISDS aldrig får över- pröva demokratiskt fattade beslut
om exempelvis offentliga tjänster, enligt Johanna Senneby.
Därför vill den socialdemokratiska gruppen modifiera avtalet
innan de röstar. Hur detta ska gå till är dock oklart.
EU-parlamentet kan bara säga ja eller nej till ett
färdigförhandlat och undertecknat avtal. Men Ulvskog menar att
det pågår ”en intensiv verksamhet för att hitta en lösning på
hur man kan förändra klausulen, el- ler om man på något sätt kan
förändra klausulen efter att avtalet skrivits på”.
När Dagens Arena frågar Bernd Lange, tysk socialdemokrat och
ordförande i EU-parlamentets handelsutskott, om saken blir
svaret att han och sex handelsministrar ”jobbar hårt på att
hitta en lösning”. Han vill inte uppge hur den
socialdemokratiska parlamentsgruppen skulle rösta om CETA i
nuvarande form.
Svenska socialdemokrater har varit minst lika otydliga, menar
Johanna Senneby. När hon frågade riksdagspartierna hur de
ställde sig till CETA var Socialdemokraterna och SD de enda
partierna som inte tog tydlig ställning.
”Det är arbetstagares rättigheter, vår demokrati och principerna
för hur vi fattar beslut som står på spel. Att detta skyddas har
större värde än den eventuella tillväxt som CETA och TTIP kan
ge. Det kan inte ens en frihandelsivrare som Mikael Damberg
förneka”, avslutar Johanna Senneby.
HUGO TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 139 september 2015
