Två handelsavtal ligger på EU:s agenda. CETA avtalet med
Canada, som just nu går igenom de sista justeringarna för att
skrivas under år 2016, och TTIP avtalet med USA, som enligt
planerna ska vara klart i god tid innan det amerikanska
presidentvalet 2016.
Båda avtalen innehåller den kontroversiella
tvistlösningsmekanismen ISDS, som öppnar för att företag kan
stämma stater för demokratiskt fattade beslut i domstolar som i
huvudsak styrs av företagsintressen.
Huruvida avtalen blir så kalla- de blandade avtal, som måste
godkännas av alla 28 medlemsstaters nationella parlament, är
inte bestämt ännu. Men det är sannolikt enligt EU:s handels
kommissionär Cecilia Malmström.
Det innebär att avtalen måste röstas igenom i den svenska
riksdagen för att godkännas. Men om en enskild medlemsstats
parlament kommer att kunna fälla hela avtalen är ännu oklart.
Besked om hur avtalen kommer att behandlas lämnas av
EU-kommissionen när förhandlingarna är avslutade.
Alla svenska riksdagspartier förutom Socialdemokraterna och SD
har klara uppfattningar om hur de ställer sig till TTIP och
CETA, samt tvistlösningsmekanismen ISDS, enligt en enkät från
Dagens Arena.
”Eftersom det ännu inte finns något avtal att ta ställning till
kan vi självklart heller inte ha en uppfattning om själva
avtalet som sådant än. Det säger sig självt”, svarar
näringsminister Mikael Dambergs pressekreterare Ann Wolgers när
Dagens Arena frågar hur man ska tolka Socialdemokraternas svar.
Men så här låter det, enligt Dagens Arena, när Mikael Damberg,
tillsammans med 15 andra marknadsliberala ministerkollegor i
andra EU-länder, skickar ett konfidentiellt brev till EU:s
handelskommissionär Cecilia Malmström [fp] i december 2013:
”Rådets mandat är tydligt i sitt införande av skyddsmekanismer
för investerare i TTIP- förhandlingarna.”
Sällan har väl uttrycket att tala med kluven tvungen varit mer
befogat.
HUGO TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 139 september 2015