Klipp och kommentarer om Brexit
Vad premiärminister David Cameron har förhandlat sig till vid EU-toppmötet i februari
Vid ett två dagar långt möte enades de övriga 27 EU-staterna med Storbritannien om kompromisser angående Londons reformfordringar.
Sociala förmåner
Cameron fick sin nödbroms för att minska invandringen från EU-stater till Storbritannien. Om invandringen stiger väsentligt kan regeringen i London införa en ”social nödbroms” och minska eller slopa sociala förmåner som lönetillägg och tillgång till socialvåningar. Dessa specialregler får finnas högst sju år och för den enskilde arbetaren högst fyra år.
Social nödbroms: Begränsning av EU-migranters rätt till statligt ekonomiskt bidrag till de som tjänar så lite att de inte kan leva på sin lön, så kallade in-work benefit.
Framför allt östeuropeiska länder motsatte sig möjligheten att göra barnbidraget beroende av uppehållsland. Denna regel gör att för barn som bor kvar i arbetstagarens hemland utgår lägre barnbidrag om levnadsstandarden i hemlandet är lägre.
Fram till 2020 gäller de nya reglerna endast nya invandrare, men efter 2020 gäller de alla arbetstagare från andra EU-länder. Denna regel kommer också andra stater i EU att kunna tillämpa – också Tyskland, vilket förbundskansler Angela Merkel mycket väl kan tänka sig.
(David Böckling, Spiegel 4.3.16)
Suveränitet
Kravet:
Storbritannien ville ta avstånd från medlemmarnas nära 60 år gamla åtagande om en "allt närmare union", som ansågs lagligt bindande och oåterkalleligt. Cameron önskade få ett "rött kort" som ger landet betydande vetorätt mot Bryssels lagstiftningar. Den så kallade subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, måste också förbättras, menade han.
Kompromissen:
Cameron lyckades ta avstånd från "en allt närmare union" och i framtida fördrag ska det förtydligas att Storbritannien inte är förpliktat till åtagandet. Han fick också sitt "röda kort" – men dess genomslag begränsades då det krävs ett 55-procentigt stöd från EU:s 28 medlemsländer. Vad gäller subsidiaritetsprincipen väntas Cameron sätta in nya åtgärder som skyddar landets suveränitet.
(SvD hemsida 221/2)
Men: De medlemsstater som inte har euron som valuta och inte heller har ett formellt undantag (exempelvis Sverige) ska bli ålagda att arbeta för att ansluta sig till eurosamarbetet.
(EU-upplysningen)
Kommentarer om uppgörelsen och mot ett Brexit
Finansexperter i London varnar för ”Brexit”
Enligt valutaexperter i London hotar ekonomiska skador vid ett EU-utträde. 39 av 45 fackmän tyckte så i en undersökning, gjord av Reuters, som offentliggjordes den 3 mars. Bland dem fanns chefer från Jaguar Landrover, Shell och Vodafone. Bara sex anser att ett EU-utträde inte spelar någon roll. Premiärminister David Cameron tror att hans förhandlingsresultat med övriga EU-länder ska ta vinden ur seglen för Brexit-förespråkarna. Men fonddirektörerna tror mer på brittiska vadslagningskontor än på opinionsundersökningar och bookmakers värderar sannolikheten för ett utträde till ett mot tre. (Reuters/JW)
Wolfgang Schäuble, tysk finansminister uttalade sig vid ett besök i London: ”Vi vore glada om det brittiska folket beslutar att inte lämna EU. Ett Brexit vore mycket farligt för hela EU.” Han ansåg också att EU behöver Storbritannien som reformkraft, som står upp för den fria marknaden och den fria handeln. Även om Storbritannien skulle lämna gemenskapen måste det i samarbetet och handeln följa många EU-regler. ”Det är stor skillnad, om man är del av den inre marknaden eller inte”, sade Schäuble.
(Der Spiegel 5.3.16)
Frankrikes näringsminister Emmanuel Macron hotade i en intervju i Financial Times Storbritannien med att avsluta gränskontrollerna vid eurotunneln i Calais, om landet skulle lämna den Europeiska Unionen. Då skulle migranterna obehindrade nå Storbritannien. Han varnade också för att Storbritannien skulle kunna förlora sitt fulla tillträde till den gemensamma marknaden.
Stockholms Handelskammare
Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartners med en varuexport på cirka 85 miljarder kronor. Om Storbritannien väljer att lämna EU, en så kallad Brexit, skulle det därför sannolikt ge negativa konsekvenser för svensk del då det skulle försvåra för handel mellan länderna. Det framgår av en analys från Stockholms Handelskammare
Gibraltar
Ett Storbritannien utanför EU vore "en katastrof" för Gibraltar, varnar Fabian Picardo, regeringschef i den brittiska klippkolonin vid Spaniens sydkust. I en debattartikel i den brittiska konservativa tidningen The Times skriver han att en så kallad Brexit, ett brittiskt utträde ur EU, skulle öppna för "odemokratiska" framryckningar från Spanien. "EU, även om det inte är perfekt, försäkrar fri rörlighet av människor, tjänster och varor. Allt detta är livsviktigt för oss i Gibraltar."
(Aftonbladet 15.3.16)
Dagens Industri
Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartners med en varuexport som uppgår till cirka 85 miljarder kronor varje år. Vissa län, som har en stor del av sin totala export till Storbritannien, kan vänta sig mindre tillväxt och färre jobb om Brexit blir verklighet.
DI 12.3.16
YLE: Inte så lätt att lämna
Men den som tror att det så där bara går att lämna unionen misstar sig fullkomligt. Storbritannien kan välja att lämna EU, men kan inte diktera villkoren. ”Efter att Storbritannien har meddelat att landet lämnar EU har det enligt unionens regler två år på sig att förhandla fram ett avtal om ett utträde”, säger programdirektör Juha Jokela vid Utrikespolitiska institutet. Förhandlingstiden kan förlängas med ett år om alla EU-länder går med på det. Under de här åren skulle Storbritannien fortfarande vara en del av EU men vara i något slags limbo där ingen egentligen skulle veta vad som kommer att hända.
Och när bohaget ska delas upp skulle Storbritannien vara ganska ensamt i sitt hörn.
”Jag tror att Storbritannien ensamt kommer att vara i ett dåligt förhandlingsläge när landet möter de andra 27 medlemsländerna samt EU-kommissionen och EU-parlamentet vid förhandlingsbordet”, säger Stephen Weatherill, professor i EU-lagstiftning vid universitetet i Oxford.
(YLE 13.3.16)
Jan-Erik Gustafsson
JAN-ERIK GUSTAFSSON
Kritiska EU-fakta nr 141 april 2016
