nejtilleu_logga  Folkrörelsen Nej till EU 

Den evigt pågånde Greklandskrisen

I sex år har den ekonomiska krisen i Grekland pågått. Nödlån har följt på nödlån och det intressanta med dessa lån som Trojkan (ECB, IMF och EU-kommissionen) beviljat Grekland är att de huvudsakligen har måst användas för att betala lån och räntor till dessa institutioner. Varje lån har varit förenat med mycket starka åtstramningskrav: pensioner har sänkts, löner i offentlig sektor sänkts, moms och skatter för vanliga människor har höjts, men de stenrika skeppsredarna slipper fortfarande betala skatt, något som infördes under juntans tid.

Orsaken till Greklands kris är framför allt medlemskapet   i EMU och inte vanliga grekers lyxliv eller lättja. På grund av Tysklands starka ekonomi fick länder, t ex Grekland, Irland och Spanien, vars ekonomi borde kylts av med hög ränta 2002 – 2007 en mycket låg ränta, när euron infördes. Därför utvecklades också den finansiella bubblan, som sedan sprack.

De nedskärningar som påtvingats Grekland har inte hjälpt landet till bättre ekonomi. Skulden hade växt till närmare 175% av BNP i maj 2013 och har väl inte minskat sedan dess. Grekerna har blivit fattigare, arbetslösheten har ökat. Dessutom har Grekland tvingats privatisera statlig egendom, som hamnar och flygplatser, sådant som skulle gett staten inkomster. Inför ett nytt nödlån med medföljande sparpaket 2015, röstade det grekiska folket fram vänsterpartiet Syriza  med Alexander Tsipras i ledningen, som alltså fick bilda regering. Vallöftet var att sätta stopp för trojkans nedskärningar. Men när Alexander Tsipras tvingades på knä i juli 2015 och måste genomföra ytterligare hårda nedskärningar var besvikelsen stor.  Men nedskärningarna har genomförts och landet och folket har blivit ännu fattigare.

Just nu i maj 2016 har ett nytt åtstramningspaket röstats igenom i det grekiska parlamentet. Att Tsipras regering fick med sig sina partikamrater beror på att man hoppas på nedskrivning av skulderna. IMF(Internationella valutafonden) har faktiskt de sista åren insett att åtstramningsmetoden är fel och förespråkat nedskrivning av skulderna. Men EU-ledningen vill inte införa någon lättnad av skuldbördan förrän tidigast 2018. Det förestår nämligen val både i Tyskland  och Frankrike. Och EU-ledningen med Jean Paul Juncker i spetsen har visat att den nyliberala politik, som finns inskriven i Lissabonfördraget, gäller oavsett vad den leder till. Man använder hårda nypor, det har vi sett i Grekland. I Portugal vägrade presidenten en vänsterkoalition att bilda regering.  De hade vunnit valet på programmet att hejda den svältkur som Också påtvingats Portugal.  Skälet presidenten angav var ”att det skulle skicka fel signaler till finansmarknaderna”.

I dagarna har Rysslands president Putin besökt Grekland. Det är dock inte troligt att Grekland kan få någon ekonomisk hjälp från Ryssland. Rysslands ekonomi har ju drabbats hårt av de kraftigt sänkta oljepriserna och sanktionerna från EU – sanktioner som också drabbat Grekland, som missat en viktig exportmarknad   på grund av dem.

AnnaLisa Eneroth