Nyheter i korthet

Frankrike  -   Strejker och demonstrationer när fotbolls-EM närmar sig-
I Frankrike har under de senaste veckorna  av omfattande strejker ägt rum, som drabbat både bensinförsäljning och tillgång till elström. Också järnvägstrafiken och flygplatsen Paris-Orly drabbades av strejker. Stora demonstrationer har genomförts i hela landet av studenter och fackföreningar.  Skälet till strejker och demonstrationer är den försämring av arbetsrätten, som president Orlande och den socialistiska regeringen planerar.

 ”Målet (för strejker mm) är en ekonomisk blockad, för näringslivet har ordnat denna sociala dumpning,” säger Pascal Busson från fackförbundet CGT till nyhetsagenturen AFP. I striden om den från EU understödda och i anslutning till den tyska Agenda 2010 föreslagna försämringen av skydd för arbetare kör statschefen Francois Hollandes regering en hård linje. De släppte lös polisen på demonstranterna och bekräftade att man skulle stå fast vid avsikten att luckra upp reglerna om 35-timmars vecka och underlätta uppsägningar. Den höga arbetslösheten togs som förevändning.
Den franska regeringen har redan försvagat arbetsrättslagen på flera punkter. För två veckor sedan kringgick man nationalförsamlingen med ett sådant lagförslag. (Källa JW)

Österrike -  Rafflande presidentval
Det var nära att Norbert Hofer från  det högernationalistiska partiet FPÖ segrade i presidentvalet. I första rundan i presidentvalet i april låg han i täten med 35.1 % av rösterna. I slutomgången i maj blev han knappt slagen av den förre ledaren för det Gröna Partiet, den 72-årige ekonomiprofessorn Alexander Van der Bellen, som fick 50.2 % av rösterna mot Hofers 49.7.

Trots att Hofer slutligen förlorade visar valet att FPÖ är starkare än någonsin. Partiet grundades på 50-talet av före detta nazister och teutoniska nationalister. Partiet har nu 40 av 183 platser i nationalförsamlingen. Hofer framhöll i sin kampanj att han ville stärka landets gränser och dess armé, begränsa bidrag till immigranter och favorisera österrikare på arbetsmarknaden.

Presidentämbetet är i Österrike egentligen mest representativt, precis som i Tyskland, men Hofer annonserade att han tänkte använda det för politisk aktion. Därför drog nog många runt om i Europa en lättnadens suck när den mer blide och liberale professorn segrade.

Storbritannien  -  Brexitdebatten går vidare
Debatten för och emot Brexit har hårdnat. ”Stay in”-sidan hotar med sämre ekonomi för UK om man lämnar och framför allt med stor brist på arbetskraft särskilt inom sjukvård, restauranger och offentliga tjänster. Detta därför att 88 % av EU-medborgarna som arbetar i Storbritannien inte har nödvändiga kvalifikationer för ett visum enligt nuvarande regler. (= det visum som immigranter från länder utanför EU måste ha).  Dessutom, menar man, kommer brittiska företag att få betala höga tullar för att exportera till länder i EU.

 ”Leave”-kampagnen anser att EU-arbetare i Storbritannien enligt Wienkonventionen skulle  vara garanterade rätt att stanna vid en Brexit. Dessutom betonar man att britterna ska forma sin egen handels- och utrikespolitik och inte styras av EU-eliten.
Stay-sidan leder i opinionsundersökningarna, men Leave-sidan närmar sig. Mr Clarkson från Gillingham uttalade sig i BBC: ”Europa ligger miltals borta. Vi är inte européer, hur skulle vi kunna vara det? Så varför bugar sig regeringen för diktat från Bryssel?”

Omvärlden lägger sig i Brexit-omröstningen
G7-gruppen har haft möte och varnar i en gemensam deklaration Storbritannien för att lämna EU. Det skulle skada inte bara EU utan också den globala ekonomin, säger man. President Obama besökte London och uppmanade britterna att stanna kvar i EU, WTO-ekonomer varnar också för Brexit

 Den amerikanske skribenten George F. Will beskriver ekonomernas varningar så här: ” Stay in-kampagnen förlitar sig på tunga förutsägelser från brittiska finansdepartementet, IMF, OECD etc. om ekonomisk katastrof som en följd av Brexit. Fastän ingen av dessa våren 2008 förutsåg krisen hösten 2008, förutsäger de nu med anmärkningsvärd precision, en ekonomisk skada för den brittiska ekonomin, världens femte största, om den skiljer sig från EU:s stagnation. Enligt finans-departementet  skulle  Brexit skulle kosta Storbritannien 6.2 procent av BNP till 2030. Detta bekräftar axiomet att ekonomerna bevisar sitt sinne för humor genom att använda decimaler.”

Tyskland -  det går utför med medbestämmandet för anställda
I år firar tysk fackföreningsrörelse 75-års jubileum för medbestämmande i gruvindustrin och 40-års jubileum  för  ”lagen om medbestämmande för arbetstagarna.”  Prominenta gäster var förbundsarbetsmarknadsminister  Andrea Nahles (SPD) och Saarlandets ministerpresident Annegret Kramp-Karrenbauer (CDU). Båda hyllade i sina tal arbetstagarnas medbestämmande.

Men den studie som Böckler-stiftelsen gjort  nyligen och som presenterades på symposiet visade att det går bakåt med medbestämmandet. Enligt lagen från 1976 måste firmor med mer än 2000 anställda besätta hälften av platserna i bolagsstyrelsen med anställda. En annan lag från 2004 fastställer att i företag med mellan 500 och 2000 anställda ska en tredjedel av styrelseposterna innehas av anställda.

Det finns en trend särskilt bland medelstora och stora koncerner med en ”flykt från medbestämmandet”. Företag kan kringgå de tyska reglerna om de väljer en utländsk juridisk form. I juni 2014 vägrade enligt en studie 94 företag med mer än 500 anställda medbestämmande på detta sätt. Det var mer än dubbelt så många som 2005. Företagen kan också bilda europeiska aktiebolag, (Societas Europaea, SE), efter 2004 då en EU-föreskrift trädde i kraft. Medbestämmanderätten i en SE regleras i Tyskland av SE-deltaganderätt (SEBG). Dessa bestämmelser är oskarpa och har lägre standard än de tyska.

Ett stickprov bland aktiebolag med 750 – 1250 anställda visade att inte ens hälften hade en styrelse med platser för anställda. Författarna till studien fordrade därför att Förbundsregeringen genom lagar aktivt skulle ingripa för att motverka ”erosionen” i medbestämmandet.

AnnaLisa Eneroth