nejtilleu_logga  Folkrörelsen Nej till EU 

TTIP, TTP, CETA och TISA - vad handlar det om?

Det går ett liberaliseringsspöke över världen. Just nu pågår ett antal förhandlingar om handelsavtal världen runt. Eftersom EU och därmed Sverige är inblandat i de flesta, berör de oss i högsta grad.
TPP (Transpacific Partnership) är ett avtal mellan USA och ett antal länder i Sydostasien, Japan, Sydkorea m fl. TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) är ett avtal mellan USA och EU, CETA  (Comprehensive Trade and Economic Agreement) ett avtal mellan Canada och EU och TISA ( Trade in Services Agreement) mellan EU och 22 andra WTO-medlemmar. Gemensamt för alla dessa handelsavtal är en liberalisering i nyliberal anda. Därför väcker de också motstånd hos fackliga organisationer och andra.

TTIP
Det mest omdiskuterade är TTIP, ett avtal som förhandlas mellan USA och Europeiska Unionen, alltså EU-kommissionen. Den svenska liberalen och EU-kommissionären Cecilia Malmström håller i förhandlingarna för EU:s räkning. Folkrörelsen Nej till EU hade ett seminarium om TTIP i maj 2015 och en skrift, Svart på Vitt om TTIP, följde med som bilaga till decembernumret 2015 av Kritiska EU-fakta. I denna skrift finns en mycket grundlig genomgång av de risker som detta handelsfördrag för med sig när det gäller demokrati, fackliga rättigheter och även säkerhetspolitik. EU-kommissionen och USA har haft målsättningen att avtalet skulle vara färdigförhandlat innan president Obama avgår, men så lär det inte bli. Även om protesterna är svaga i Sverige är de desto starkare på kontinenten och i Storbritannien. I Storbritannien är TTIP ett skäl för Brexitanhängarna att rösta för ett utträde. Det är nämligen så för Storbritannien, liksom för Sverige och övriga EU-länder, att det är EU som sluter handelsavtal för alla.

ISDS (Investor State Dispute Settlement)
Några av de saker man främst protesterar mot i TTIP är ISDS-förfarandet och regulatoriskt samarbete. ISDS är en tvistlösningsmekanism som innebär att utländska bolag kan stämma en stat inför en privat tvistedomstol om bolaget anser att lagar och bestämmelser i landet hindrar bolagets framtida vinster. Även sådana lagar som ska skydda konsumenter och miljö har kommit att falla under dessa bestämmelser. Bara genom att varsla om dyrbara tvistlösningar kan företag utverka otillbörligt tryck på lagstiftningen. ISDS finns i många avtal och utnyttjas mest av amerikanska och europeiska storföretag.

Antalet ISDS-rättegångar har stigit starkt under de senaste åren. Till slutet av 2012 fanns det 568 sådana rättegångar, fast alla fall är inte kända. I runt 31 procent av fallen vann den klagande i 26 procent blev det förlikning och i 43 procent vann den anklagade staten. Detta betyder att anklagade stater i nästan 60 procent av alla fall måste betala ansenliga summor.

EU-kommissionen har presenterat ett alternativ till ISDS, nämligen ICS (Investment Court System – domstolssystem för investeringar), som sägs ska skydda regeringars rätt att Införa regler som skyddar t ex miljö. Ett antal kända organisationer som t ex Jordens vänner har testat flera kända fall från ISDS-rättegångar på denna lag och funnit att den inte alls skyddar regeringars rätt. Även de tyska domarnas förening har dömt ut förslaget.

 Vad regulatoriskt samarbete innebär beskriver lobbyföreningarna US handelskammare och Business Europa på följande sätt: ”Intressegrupper skulle sitta tillsammans vid ett bord med regleringen och gemensamt skriva lagar.” Hur det ska fungera konkret visar ett läckt dokument från EU-kommissionen. Ett transatlantiskt regleringsråd, sammansatt av tjänstemän från respektive regleringsmyndigheter, skall vara ansvarigt för ”det regulativa samarbetet”.  Det finns inget tal om medverkan från parlament eller medborgare. Genom ett ”tidigt varningssystem” skall EU och USA så tidigt som möjligt informera varandra, när de har planer som skulle kunna påverka den gemensamma handeln. Den andra sidan kan då lämna synpunkter på de planerade åtgärderna.  Åtgärder som till exempel förbjuder farliga eller hälsovådliga varor eller ska inskränka deras försäljning skulle snabbt kunna deklareras som ”handelshinder”.

Det regulatoriska samarbetet skulle också på medellång sikt träffa gällande lagar, för en utvidgad uppgift för regleringsrådet skall vara att varaktigt sammanjämka EU:s och USA:s regler.
En stor oro, och inte obefogad, bland brittiska medborgare gäller den nationella hälsovården. Man oroar sig för att det ska bli omöjligt för stat eller kommun att ta tillbaka offentliga tjänster som en gång lagts ut på ett privat företag. En lagstudie som patientorganisationen Client Earth låtit göra 2015 finner att det är tveksamt om ISDS eller ICS är lagliga enligt EU-lag eftersom de underminerar domstolars makt i EU liksom EU:s inre marknads funktion. Och i en rapport nyligen från FN anser en FN-expert att ISDS underminerar statssuveränitet, demokrati och rättsstaten.

Frankrike tvekar om TTIP
Läckorna om TTIP har snabbt fått konsekvenser. Frankrikes president Francois Hollande säger nu att hans regering kommer att säga nej till avtalet i sin nuvarande form. ”Vi kommer aldrig att acceptera att de grundläggande principer som vårt jordbruk och kultur vilar på ifrågasätts”, säger Hollande, som meddelar att ”i detta skede säger Frankrike nej till TTIP”. Dessutom kan TTIP hota klimatframstegen som gjordes genom Parisöverenskommelsen, menar handelsminister Fekl, Enligt handelsministern är nu det mest sannolika att förhandlingarna avbryts, om USA inte tillmötesgår EU:s krav.

CETA
CETA-avtalet, som EU förhandlat fram med Kanada, är efter många om och men färdigt. Men kritiken mot avtalet är, i likhet med TTIP, fortsatt stor. CETA-avtalet handlar om samma saker som TTIP. I detta avtal har EU-kommissionen bytt ut ISDS mot EU-kommissionens försök till permanent domstol, ICS, ett förslag som i sin tur har fått utstå hård kritik av experter. EU-kommissionen verkar behandla avtalet som exklusivt*, vilket betyder att de nationella parlamenten inte får rösta om det.

TISA
TISA är ett avtal som förhandlas fram mellan EU och 22 andra medlemmar i WTO, som tillsammans står för 70 % av tjänstehandeln i världen. Avtalet omfattar alla tjänster utom flygtransporter och de tjänster som är kärnan i statlig verksamhet som polis, militär, domstolar och övrig myndighetsutövning. En ny rapport från PSI (Public Services International) varnar för att regeringar planerar en liberalisering i en skala som vi aldrig sett förut. Enligt rapporten kommer detta massiva handelsavtal att riskera offentlig hälsovård, vatten, radio och TV samt transporter och andra tjänster i fara. Förslaget skulle kunna göra det omöjligt för framtida regeringar att återta offentliga tjänster under samhällets kontroll även då privata tjänsteutövare totalt har misslyckats. Det skulle också inskränka regeringens möjligheter att reglera nyckelsektorer som finansiella tjänster, energi och telekommunikation.

  • Ett exklusivt avtal röstas bara om i EU-rådet och EU-parlamentet. Ett blandat avtal skall också gå till de nationella parlamenten för omröstning.