nejtilleu_logga  Folkrörelsen Nej till EU 

USA:s spionorganisation finansierade tidiga EU-federalister och EU-projektet

Idag inte längre hemliga dokument visar att underrättelseorganisationer i USA aktivt på 1950- och 60-talen ideologiskt drev på för att förverkliga ett federalt Europa. Ett memorandum som är daterat den 26 juli 1950 ger t.ex. instruktioner för en kampanj för att kampanja för ett fullvärdigt Europaparlament. Dokumentet skrevs under av general William Donoavan, som då var chef för American Wartime Office of  Strategic Service, föregångaren till CIA.

Det är forskaren Joshua Paul vid Georgetown University i Washington som har läst de nu offentliga dokumenten i USAs nationella arkiv. Det viktigaste verktyget för att skapa en europeisk agenda var det Amerikanska utskottet för ett förenat Europa (American Committee for a United Europe). Ordförande var den nämnde Donovan, som påstods vara en privat jurist. Vice ordförande var Allen Dulles som blev chef för CIA senare på 1950-talet. Det är nu bekräftat att Västtysklands förbundskansler Konrad Adenauer, belgaren Paul-Henri Spaak, fransmannen Jean Monnet och andra europeiska
toppolitiker under 1950-talet lät CIA betala för deras propaganda för Europatanken.

Dokumenten visar att ACUE finansierade Europarörelsen, bildad 1948, den mest federalistiska organisationen i efterkrigstidens Europa. Till exempel 1958 stod ACUE för 54 procent av Europarörelsens intäkter. Europarörelsens avläggare, dess ungdomsorganisation European Youth Campaign, kontrollerades och finansierades helt av Washington. Ordförande för ungdomsorganisationen var den belgiske industrialisten och aristokraten René Boel, som fick månatliga utbetalningar till ett särskilt konto. Detta var till och med för mycket för Europarörelsens ordförande, den polskfödde och senare Bilderbergmedlemmen Joseph Retinger, som protesterade mot denna totala kontroll och som försökte få finansiering även i Europa, med möttes då snabbt med tillrättalägganden.

USAs finansieringsroll skedde som en förtäckt operation. ACUEs medel kom från Ford Rockefeller stiftelserna och från affärsintressen nära knutna till USAs regering. Också USAs State Department var inblandat.

Den nämnde Retinger och Paul Henri Spaak ingick bland grundarna när den hemlighetsfulla Bilderberggruppen bildades på Hotel de Bilderberg i maj 1954. Gruppen är en informell samling av ett 100-tal ledande europeiska och amerikanska politiker, industriledare, bankchefer, högre statstjänstemän, toppjournalister, fackföreningsledare och vetenskapsmän. De träffas årligen ännu idag.  Georg McGee, tidigare ambassadör för USA i Bonn, har bekräftat att ”Romfördraget, som skapade den Gemensamma marknaden, tog form vid Bilderbergmötena”.  Vid gruppens möte i Garmisch 1955 ”erkändes allmänt att vi har ett gemensamt ansvar för att snarast uppnå den största möjliga integration, med början i en gemensam europeisk marknad”.

Vid en konferens i Venedig 1956 överlämnade den så kallade Spaakkommittén en rapport som utmynnade i Romfördraget, Euroatomfördraget och bildandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), föregångaren till EU vilka trädde i kraft från1 januari 1958.

I minnesanteckningar 11 juni 1965 uppmanar den europeiska sektionen av Europarörelsen dåvarande EECs vice ordförande Robert Marjolin att i smyg verka för en europeisk valutaunion. I anteckningarna rekommenderas han att hålla inne och undertrycka en offentlig debatt om valutaunionen tills ”antagandet av ett sådant förslag skulle bli oundvikligt”. 

Detta är ett förfaringssätt som ännu idag karakteriserar EU, vilket vi ser i de hemlighetsfulla TTIP-förhandlingarna.  Och denna smygpolitik ledde till att lobbyistorganisationen European Round Table of Industrialist, med Volvochefen Pehr Gyllenhammar (och Bilderbergaren) som ordförande, skrev utkastat till Enhetsakten, som EU-politikerna senare antog som Maastrichfördraget 1992, vilket lade grunden till den nu krisande valutaunionen, och alla de sociala och ekonomiska problem vi nu upplever i Europa.

 

Jan-Erik Gustafsson