EU:s privatisering av posten får motstånd

Kommitté Roquebrun i Frankrike har skrivit ihop ett lagförslag för att återta den franska posten som ett statligt monopol som distribuerar post till alla medborgare. Förslaget har överlämnats till nationalförsamlingen och det upphäver EU:s två tidigare postdirektiv, samt det nu aktuella tredje postdirektivet som ska öppna upp all sorts post för konkurrens från och med 1 januari 2011.

Lagförslaget stöds av 6.000 folkvalda från olika partier, varav 33 nationella parlamentariker. Redan i höstas gick tusentals postanställda över hela landet ut i endagsstrejk till försvar för en allmän postservice. Den reaktionära Sarkozyregeringen har nu för att anpassa sig till EU lagt fram ett lagförslag som gör posten till ett statligt-privat bolag med vinstintresse (som redan hänt med den svensk-danska posten). 82 folkvalda med olika politisk bakgrund från Kommitté Roquebrun begärde därför i mitten av juli en uppvaktning hos presidenten. De påminde om att den 29 maj 2005 vägrade det franska folket att godkänna EU-konstitutionen och alla dess direktiv för "en fri och icke snedvriden konkurrens". Men när delegationen kom till Elyséepalatset den 24 juli vägrade Nicholas Sarkozy att ta emot denna. Kampen fortsätter efter detta med ännu större kraft för att mobilisera allmänheten.

Kommittén kan ta inspiration från Storbritannien. Över hela landet med stöd av fackföreningarna (särskilt postfacket CWU och offentlighets-facken) har folk skrivit på listor för att behålla Royal Mail. Detta har tvingat förre EU-kommissionären Peter Mandelson och den ansatte premiärministern Georg Brown att kapitulera. Detta efter att 160 av 349 labourpolitiker i parlamentet ställt sig på folkets sida mot en privatisering av posten.

Även i Norge är privatisering av posten en het fråga. Det norska kommunika-tionsfacket som stöttas av norska LO samt SV och Senterpartiet vänder sig emot en total avreglering som EU:s tredje postdirektiv innebär. Det hela kan leda till att Norge för fösta gången utnyttjar sin vetorätt inom ramen för EES-avtalet.

Här i Sverige finns inga skönjbara protester. Bara lite mindre gnäll som när ST:s vice ordförande Britta Lejon beklagar att införande av EU:s tredje postdirektiv går för snabbt!

Jan-Erik Gustafsson

EU:s inre marknad _ eller allmän välfärd

Carin Jämtin, oppositionsledare (S) i Stockholm, har fått valfrihetens väktare på sig. I ett inlägg på DN Debatt bejakade hon privatiseringarna men efterlyste "begränsningar" av vinstutdel-ningarna från friskolor och privata vårdenheter.

Det var tillräckligt för att få Hans Bergström och Pernilla Ström att larma om socialism och Kjell-Olof Feldt och sex socialdemokratiska kommunpolitiker att uppträda till frihetens försvar.

Avvikande S-röster har fått fladdra runt i bloggosfären. Bengt Silfverstrand citerar ur boken Rädda välfärden från 1994:

"Den borgerliga regeringens ambition är uppenbarligen att antalet privatskolor skall växa på den kommunala skolans bekostnad, gynnade av förmånliga bidrag och socialt ambitiösa föräldrars

val. Jag ser det som en uppenbar risk att den senaste `valfrihetsreformen', där skolorna för sin ekonomi blir beroende av var föräldrarna placerar den så kallade skolpengen, ökar avståndet mellan `bra' och `dåliga' skolor. Och att urvalet av elever till dessa skolor får ett starkt samband med deras sociala förutsättningar i övrigt."

Författare: Kjell-Olof Feldt, numera ordförande för Friskolornas riksförbund.

Debatten har knappast skrämt upp de privata aktörerna. "Den politiska riskpremien har försvunnit", försäkrade en riskkapitalist i vårdbranschen för Veckans Affärer i våras. Skillnaderna mellan blocken är försumbara.

"I dåliga tider ökar dessutom förändringstrycket", påpekade en annan. När vård, skola och omsorg förfaller tilltar efterfrågan på alternativ.

Ledande politiker ondgör sig över bankdirektörernas girighet _ och öppnar det allmänna för de privata incitamenten. Det är ett slags korruption, en regelmässig, från Bryssel påbjuden korruption. Skolor börjar konkurrera med bjäfs och generösa betyg, läkare vanvårdar på ackord.

I rådslagen 2008 ville S-ledningen att medlemmarna skulle föreslå "områden som idag finansieras gemensamt och som vi i takt med ökat välstånd kan betala själva". Kollektivismen tillhör det förgångna, det är tanken. Ingen enhetlig skola, ingen ATP, ingen allmän och lika sjukvård mer. Nu räcker det med grundtrygghet _ och valfrihet.

Vi har inte råd, heter det, skatterna har nått taket, de gamla blivit för många (och bankerna ska ha sitt). Med det menas att kapitalismens drivkrafter är oförenliga med allmän välfärd.

Då får vi välja.

Mikael Nyberg

EU kräver beslutsrätt i Lettland

EU:s fortsatta finanshjälp till Lettland villkoras med att inga större ekonomiska beslut får fattas utan att EU och IMF (Internationella valutafonden) tillfrågas först - i praktiken ett omyndigförklarande av regeringen i Riga.

En låneutbetalning på 1,2 miljarder euro (drygt 13 miljarder kronor) från EU till det krisdrabbade Lettland är planerad till nästa vecka. Pengarna ingår i det hjälppaket som blev klart i december.

Men fortsatta utbetalningar kommer bara att ske på villkoret att "alla betydande regeringsbeslut eller andra beslut med fiskala konsekvenser" fattas först "efter diskussioner med EU-kommissionen och IMF", heter det i ett uppdaterat samförståndsdokument mellan Lettland och EU, publicerat på måndagen.

Lettland håller på med brutala budgetnedskärningar. Bland annat ska pensionerna reduceras med 10 procent och lönerna inom den offentliga sektorn med tiotals procent.

Trots det finns inget hopp om snar balans i statsbudgeten. Även om Lettland uppfyller omvärldens krav till punkt och pricka blir det underskott varje år till och med minst 2012.

Moderaterna önskar ytterligare övervakning av medborgarna

Den 16 juli skrev två moderata statsråd, justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström, på DN Debatt att "vår förhoppning är att individens rättigheter och den personliga integriteten ska stärkas inom EU genom Stockholmsprogrammet. Rätten till respekt för privatlivet måste garanteras oberoende av nationsgränser, särskilt i fråga om skyddet av personuppgifter".

Samma dag gav Beatrice Ask och Tobias Billström på det informella ministerrådsmötet på Älvsjömässan sitt stöd för att samordna register för bland annat gränskontroll, visering och flyktingkontroll och för att införa ett register över alla flygpassagerare och ett över personer som reser in i och ut från EU.

Dessutom har både Beatrice Ask och Tobias Billström deltagit i EU:s

"Framtidsgruppen", vars förslag om Stockholmsprogrammet innehåller att ministrarna vill samarbeta mer med USA, trots uppgifterna om hur Washington struntat i mänskliga rättigheter under "kriget mot terrorn". En av de punkter som diskuterades i Stockholm är att skapa "ett euro-atlantiskt samarbetsområde" mellan EU och USA till år 2014, där information kan flöda friare mellan myndigheterna.

Lagerbäck är kritisk mot EU

Förbundskaptenen för fotbollslandslaget, Lars Lagerbäck, tycker att Sveriges EU-medlemskap har skapat problem för svensk fotboll.

_ Ett problem för fotbollen, och kanske andra demokratiska organisationer, är att EU bestämmer och styr beslut som fattas av UEFA och/eller FIFA i demokratisk ordning. Jag är tveksam om så ska vara fallet, säger Lars Lagerbäck till Europa-Posten.

_ Jag tänker framförallt på arbetslagar som helt förändrat konkurrenssituationen i elitfotbollen. Med EU:s påverkan är det enbart de ekonomiska förutsättningarna som styr huruvida ett klubblag är konkurrenskraftigt eller ej.

Lars Lagerbäck är också tveksam till den mycket stora, byråkratiska överbyggnad med tiotusentals tjänstemän som EU byggt upp. Historiskt sett har detta oftast lett till att statsbildningen "spricker".

_ En annan nackdel är att påverkans- och beslutsvägar blir mycket längre, vilket innebär att möjligheterna för varje land och individ att påverka minskar. Risken för minskat politiskt intresse ökar vilket inte minst syns på valdeltagandet till EU-parlamentet, säger Lars Lagerbäck.

Europeisk kritik mot Lavaldomen

Europeiska bygg- och träarbetarfederationen hävdar att EU-domarna ibland annat Laval- och Vikingfallen bryter mot två av FN-organet ILO:s konventioner.

_ Vi uppmanar fackförbunden i EU att göra en anmälan, säger generalsekreterare Sam Hägglund.

I första hand vill han att facken i de olika medlemsländerna ska försöka påverka sina regeringar som i sin tur ska påverka ILO. Men fackförbunden kan även själva vända sig till ILO.

Facket anser att EU-domarna bryter mot konventionerna som reglerar föreningsfrihet samt rätten att förhandla om kollektivavtal och därmed strejkrätten.

Bankkrisen hinder i vägen för isländskt medlemskap i EU

Den isländska bankkrisen kan spärra Islands väg in i EU. Hundratusentals britter och holländare förlorade sina besparingar förra hösten. De hade nappat på erbjudanden om höga räntor i Icesave, en del av Islands största bank Landbanki. När banken kraschade stod de utan skydd eftersom isländska myndigheter inte kunde garantera utländska onlinekunders insättningar.

Storbritanniens och Hollands regeringar har tvingats ligga ute med mer än 40 miljarder kronor, pengar som de kräver att Island ska betala tillbaka. Annars lägger de båda länderna in sitt veto mot Islands ansökan om medlemskap i EU, som lämnades in i juni.

Samtidigt sjunker islänningarnas stöd för en EU-anslutning. I en mätning gjord av Islands ledande tidning Morgunbladid säger 48,5 procent av väljarna nej till EU, en uppgång med tio procentenheter sedan i maj. 34,7 procent säger ja till EU.

"EU-kosmetik ska vinna irländarnas röster"

Under den rubriken kommenterar Svenska Dagbladets ledarredaktion det senaste EU-toppmötet som bland annat avhandlade villkoren för den andra irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget.

"Vi garanterar att ni inte ska tvingas göra det ni ändå inte behöver göra. Ungefär så blir lösningen på den irländska knut som EU måste få upp för att få Lissabonfördraget i hamn.

I höst ska Irland folkomrösta en gång till om i princip samma sak, men nu också med en juridiskt bindande politisk deklaration från Europeiska rådet. Det är EU-demokrati i den högre diplomatiska skolan", konstaterar Svenska Dagbladet.