April 2010
EU-KRITIK MOT SVENSKA VISSTIDSREGLER
EU-kommissionen anser att Sveriges regler för att motverka
missbruk av visstidsanställningar inte är tillräckligt tydliga.
EU:s direktiv om visstidsarbete säger att medlemsländerna ska
förhindra missbruk av tidsbegränsade anställningar.
EU-kommissionen anser att Sverige inte uppfyller kraven i
direktivet och har därför skickat en varning, en så kallad
formell underrättelse, till Sverige.
Kommissionen menar att Sverige saknar en tydlig övre tidsgräns
för flera på varandra följande visstidsanställningar vid
vikariat och allmän visstidsanställning. Kommissionen bedömer
att lagen ger utrymme för arbetsgivare att stapla tillfälliga
anställningar på varandra.
Den anser också att Sverige saknar regler mot missbruk av
visstidsanställningar för säsongsarbete och för arbetstagare som
fyllt 67 år. Visstidsanställningar är en anställningsform där
företaget kan lägga alla risker vid konjunkturförändringar på
den enskilde arbetstagaren. Som visstidsanställd kan du jobba på
en arbetsplats i upp till fem år, men ändå sägas upp före
personer med avsevärt kortare arbetstid. Uppsägningstiden är
dessutom begränsad till en månad vilket gör det till en mycket
osäker anställningsform.
I LO-rapporten ”Anställningsformer år 2009” framgår att andelen
visstidsanställningar ökar när konjunkturen tar fart. När den
sedan vänder är det de visstidsanställda som först får gå. Då
konjunkturen senast stod på topp år 2007, hade andelen
visstidsanställda ökat till 16 procent av samtliga an ställda
och uppgick till är 622.000 personer. Två år senare hade andelen
minskat till 13,7 procent. Antalet visstidsanställningar hade då
minskat med drygt 84.000.
Inom två månader ska Sverige besvara EU-kommissionens varning
annars väntar ytterligare påföljder. Det var den fackliga
centralorganisationen TCO som klagade till EU-kommissionen. TCO
ville att kommissionen skulle kontrollera om den svenska lagen
om anställningsskydd (LAS) som började gälla den 1 juli 2007
överensstämmer med EU:s regler. Arbetsmarknadsminister Sven Otto
Littorin anser att kommissionen är helt fel ute. Därför ser
regeringen inga skäl till att ändra reglerna för tillfälliga
anställningar.
Rätt eller fel, den principiella frågan är om de regler som
gäller på svensk arbetsmarknad ska bestämmas av de 349 folkvalda
riksdagsledamöterna eller av 27 ickevalda EU-byråkrater i
Bryssel.
Gösta T
SVERIGE FÅR HÅLLA TILL GODO MED RESTERNA
I och med Lissabonfördraget tar EU flera betydande steg vad
gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. EU blir en
försvarsallians av Natomodell och medlemsstaterna har förbundit
sig att ”den gemensamma försvarspolitiken” ska ”leda till ett
gemensamt försvar”.
Lissabonfördraget innebär också att EU ska tillsätta en
utrikesminister, som i fördraget kallas ”unionens höga
representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik”. Catherine
Ashton, brittisk baronessa och labourpolitiker, fick jobbet som
EU:s utrikesminister i december förra året. Sedan dess har hon
varit upptagen med att bygga upp ”en europeisk avdelning för
yttre åtgärder”, ett utrikesdepartement för att tala klartext,
som nu döpts till The European External Action Service, EEAS,
eller EU:s utrikestjänst.
När EEAS på sikt nått sin fulla kapacitet kommer EU:s
utrikesförvaltning att bilda en byråkratisk jättekoloss med
uppemot 6.000 anställda i Bryssel och på ambassader runt om i
världen när den är på plats. (Tanken är att EU-ambassaderna
världen över i framtiden ska ta över uppgifter från de enskilda
ländernas ambassader.) Ashtons utrikestjänst ska i princip vara
en egen maktbastion inom EU, skild från kommissionen,
ministerrådet och parlamentet.
Enligt Lissabonfördraget ska ”personalen vid den europeiska
avdelningen för yttre åtgärder” rekryteras från tre grupper;
rådets nuvarande generalsekretariat, kommissionen och de 27
medlemsländerna.
Var en som känner till EU inser att en sådan operation innebär
dragkamp mellan olika intressen. Dels mellan medlemsländerna å
ena sidan och kommissionen och i viss mån parlamentet å den
andra. Dels slåss medlemsländerna inbördes om de mest åtråvärda
posterna som ambassadörer och topptjänstemän i EEAS. Ashton har
utsett en grupp som förbereder utnämningarna, och den består
enbart av företrädare för unionens stora länder. Sverige och
andra småländer får hålla tillgodo med resterna efter
stormakternas huggsexa.
Eva-Britt Svensson
EU:S FINANSMINISTRAR ENADES OM GREKISK RÄDDNINGSPLAN
Vid finansministermötet i Bryssel kom man överens om en grekisk
räddningsplan. Inga detaljer om hur räddningsplanen kommer att
se ut eller finansieras har ännu lämnats ut.
Greklands skuld beräknas stiga över 290 miljarder euro i år och
skulle därmed ha ett budgetunderskott på 12,7 procent av BNP.
Tidigare i månaden presenterade Grekland sparåtgärder som ska
minska budgetunderskottet till 8,7 procent. Om Grekland riskerar
konkurs, kommer alla 16 euroländerna bli tvungna att stå för
notan, menar Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker.
DANSK FÖRENING DÖMD FÖR TERRORBROTT
Patrick Mac Manus, ordförande för den danska föreningen Opror,
fick nyligen en villkorlig fängelsedom på sex månader.
Anledningen är att föreningen ska ha stöttat colombianska Farc
och palestinska PFLP ekonomiskt. Båda organisationerna finns med
på EU:s terroristlista.
Patrick Mac Manus ska dessutom betala 55.000 danska kronor för
rättegångskostnader. Enligt Opror valde man att skänka pengar
till Farc och PFLP för att få igång en debatt om
terroristlagstiftningen. Opror är överraskade över domen och
menar att danska domstolar inte har kompetens att bedöma
förhållandena i Colombia och Palestina, enligt den danska
tidningen Politiken.
EU KRÄVER TILLBAKA JORDBRUKSSTÖD
EU-kommissionen kräver tillbaka nästan 3,5 miljarder kronor från
medlemsländerna i felaktigt utbetalda jordbruksstöd. Sverige
måste betala tillbaka cirka 31 miljoner kronor.
Sverige har inte skött kontrollen av de så kallade tvärvillkoren
på ett korrekt sätt och måste därför betala tillbaka pengar till
EU. För att ha rätt till stöd måste bönderna följa regler för
miljö, växtskydd, folkhälsa, djurhälsa och djurskydd. En liten
del av stödpengarna har dessutom betalats ut för sent. Grekland
måste betala tillbaka mest pengar, drygt en miljard kronor,
eftersom de inte kontrollerat utbetalningarna tillräckligt
noggrant. Polen har näst högst återbetalningskrav och måste
betala tillbaka nästan en miljard kronor. EU-kommissionens
granskning av hur jordbruksstödet betalats ut genomfördes i
februari 2007 och gäller åren 20052006.
EU-PARLAMENTET VILL BESKATTA TRANSAKTIONER
EU-parlamentet har, på initiativ från utskottet för Ekonomi- och
valutafrågor (ECON), antagit en resolution som uppmanar
EU-kommissionen att utarbeta en plan för en skatt på finansiella
transaktioner. Detta i god tid inför G20-mötet i juni för att EU
då ska kunna lägga fram ett gemensamt förslag. Syftet är att
förhindra överdrivet risktagande av finansiella institutioner.
Ledamöterna anser även att EU bör gå före och skapa en egen
skatt på finansiella transaktioner om det inte är möjligt att
införa en global skatt. EU-parlamentet uppmanar även
kommissionen och ministerrådet att undersöka om den eventuella
transaktionsskatten skulle kunna finansiera utvecklingssamarbete
och om den skulle kunna bidra till EU:s budget. Moderaten Gunnar
Hökmark (EPP) var kritisk till förslaget.
– Att beskatta finansiella transaktioner kommer inte att hindra
finansiella transaktioner. Det kommer inte ens att hindra det
som ibland kallas spekulativa investeringar. Det kommer att
hindra de stora flödena av normala investeringar och av den
handel som vi behöver. Och jag tycker att det finns alla skäl
att vara försiktiga och tveksamma när vi diskuterar den här
frågan, sade Hökmark.
KONFLIKT MELLAN OLIKA DOMSTOLAR
Den 17 mars lade EU-kommissionen förslag om att EU ska ansluta
sig till Europakonventionen för mänskliga rättigheter, ofta
kallad Europakonventionen. EU-kommissionären Viviane Reding
föreslås få förhandlingsmandat att för EU:s räkning tillträde
konventionen. Redan nu finns EU:s stadga om grundläggande
rättigheter som trädde ikraft samtidigt som Lissabonfördraget
och EU har sedan tidigare förklarat sig följa
Europakonventionen. När nu EU formellt ska tillträda
Europakonventionen uppstår en märklig situation genom att såväl
EU-domstolen i Luxemburg som domstolen för mänskliga rättigheter
i Strasbourg kommer att övervaka tillämpning och efterlevnad av
de respektive regelverken. Vad som händer om och när det uppstår
en motsättning i domstolarnas tolkningar av en specifik
rättighet, typ föreningsrätten, är skrivet i stjärnorna. Men
hitintills har EU-domstolen aldrig gjort avkall på sin exklusiva
rätt att tolka EU:s fördrag och lagstiftning. Och så lär det nog
förbli.
SVERIGE LEDER PIRATJAKT
Sverige tar över ansvaret i jakten på pirater utanför Somailas
kust. EU:s flottstyrkor ska ledas av HMS Carlskrona som nyligen
lämnade Blekinge för sitt nya uppdrag i Indiska oceanen utanför
Afrikas östkust. Där övervakas havet i EU-operationen Atlanta,
som leds av det europeiska försvarssamarbetet EU Navfor. Den 14
april tar Sverige för första gången över ledningen för
flottstyrkorna under fyra månader. Chef blir flottiljamiral Jan
Thörnqvist.
HÅRDA REGLER FÖR MEDBORGARINITIATIV
Möjligheten till så kallat medborgarinitiativ infördes då
Lissabonfördraget trädde ikraft den 1 december 2009.
Medborgarinitiativet innebär att en miljon EU-medborgare kan gå
samman och uppmana EU-kommissionen att lägga förslag på ett
område där institutionen enligt EU-bestämmelserna får lov att
göra det. EU-kommissionen har nu föreslagit mer specifika krav
för medborgarinitiativ. Bland annat föreslår kommissionen att
initiativet måste ha stöd från minst en tredjedel av
EU-länderna, alltså idag från minst nio länder. Kommissionen
föreslår också att underskrifterna ska samlas in under högst ett
år. Innan kommissionens förslag kan träda ikraft ska det
godkännas av både EU-parlamentet och ministerrådet.
