15 Augusti 2010 -
Sahlin ikläder sig en nyliberal tagelskjorta
EU:s så kallade stabilitetspakt innebär att medlemsländerna ska ha ”stabila offentliga finanser”. Budgetunderskotten får inte överskrida 3 procent av BNP och den offentliga bruttoskulden får uppgå till maximalt 60 procent av BNP. Pakten gäller samtliga EU-länder, men bara Euroländerna kan bli föremål för böter om de inte rättar sig efter budgetkraven. Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin vill nu införa hårdare straff för de EU-länder som ”missköter” sina offentliga finanser.
”Om stabilitetspakten ska vara något mer än vackra ord på ett papper så måste den betyda mer än bläcket den är skriven med. Jag tycker att tiden nu är mogen för att ta debatten om det som EU inte vågat göra allvar av under många år”, säger Mona Sahlin.
Hon tycker att medlemsländer som bryter mot EU:s stabilitetspakt inte längre ska få del av EU-medel, som jordbruksstöd och regionala fonder. Uttalandet är häpnadsväckande. EU:s stabilitetspakt är en odemokratisk och nyliberal konstruktion som förbjuder en traditionellt socialdemokratiska ekonomisk politik av keynesiansk modell. Tanken är där att budgeten ska elda på efterfrågan i dåliga tider och dämpa den i goda tider.
Men EU:s stabilitetspakt bakbinder finanspolitiken och har den perversa egenskapen att man tvingas skära i lågkonjunkturer och genomdriva cyniska besparingar som drabbar sjuka och arbetslösa. Typ Grekland. En sådan moderatpolitik är vad som krävs i EU:s stabilitetspakt. Det märkliga är att en socialdemokratisk statsministerkandidat frivilligt ikläder sig denna nyliberala tagelskjorta och dessutom kräver att EU ska dra åt tumskruvarna ytterligare.
Gösta Torstensson
EU-byråkratin hotar svenska bönder
EU:s regelverk för jordbruket är så snårigt att de svenska beteshagarna riskerar att växa igen. Mixen av vilda gräs, örter, buskar och träd finns inte på många andra ställen i Europa. Men när EU-kommissionen fördelar jordbruksstöd utgår man från en kontinentaleuropeisk hage med rena gräsytor utan träd. Förra året skärptes reglerna för att få stödpengar ytterligare så att det inte får vara fler än 60 träd per hektar. Hagar med fler träd är inte att betrakta som jordbruksmark utan som skog och ska därför tas bort från den överstatliga jordbrukspolitiken.
Träden måste dessutom stå utspridda trots att kreaturen söker sig till dungar för att få skugga och skydd för vinden. En granskning av jordbruksstödet har visat att 3 procent, motsvarande drygt 80 miljoner euro, av det gårdsstöd som betalades ut till svenska bönder 2005- 2008 kan vara felaktigt utifrån Brysselbyråkraternas definition av beteshagar. Förhandlingar pågår mellan EU-kommissionen och svenska Jordbruksverket om storleken på återbetalningskravet.
”Det här gör att många bönder tröttnar och spikar igen lagårdsdörren. Antalet hektar betesmark kommer att minska”, säger LRF:s vice ordförande Helena Jonsson till Dagens Nyheter.
Jordbrukets betydelse i den samlade ekonomin inom EU är mycket begränsad, icke desto mindre är jordbruket EU:s i särklass kostsammaste och mest omfattande verksamhetsområde. Jordbrukspolitiken [CAP, Common Agriculture Policy] slukar nästan hälften av EU-budgeten och omfattar ungefär hälften av EU-lagarna [det motsvarar cirka 20.000 sidor text i form av direktiv och förordningar].
EU:s jordbrukspolitik fångar EUmedlemskapet i ett nötskal. Ett extrembyråkratiskt och protektionistiskt system [kapitalistisk planekonomi] utformat för att gynna kontinentaleuropeiska storjordbruk, inte minst franska, hotar den svenska jämförelsevis småskaliga jordbruksnäringen.
Eva-Britt Svensson
Irländarna emigrerar igen
Irland har åter blivit ett land av emigranter.Den pågående ekonomiska krisen, som förvärras av medlemskapet i EU:s valutaunion, har slagit hårt mot Irland, som avfolkas trots rekordhöga födelsetal.
Enligt den senaste befolkningsstatistiken från Eurostat, EU:s statistikmyndighet, lämnade 40.000 personer Irland förra året. Många av dem i jakt på ett bättre liv.
Tidigare har färden ofta gått till ekonomiskt starkare Storbritannien. Men eftersom krisen slagit hårt även där går flytten nu ofta till Kanada och Australien istället. En del av dem som nu flyttar är också arbetskraftsinvandrare som återvänder till sina hemländer. Redan i höstas stod det klart att fler irländare lämnar landet än vad som flyttar dit, för första gången sedan 1995. Det betyder att de senaste decenniernas invandring ser ut att bli en demografisk parentes. Utflyttningstakten i Irland var förra året nästan dubbelt så hög som den i Litauen, det land som kommer på andra plats på Eurostats lista över emigrantländer.
Allt större inkomstklyftor
Andelen fattiga i Sverige har ökat från 10 procent 2006 till 13 procent 2009, enligt regeringen. År 2007 uppmättes de största inkomstskillnaderna på 30 år.
Den disponibla inkomsten för de rikaste 10 procenten har ökat med 88 procent mellan 1991 och 2007, men endast med 15 procent för den fattigaste tiondelen.
Samtidigt tycker tre av fyra svenskar att politikerna ska arbeta för att minska klyftorna i samhället, enligt en opinionsundersökning som företaget Synovate gjort på beställning av LO.
Förhandlingar om klimatavtal går bakåt
Förhandlingarna om ett nytt klimatavtal har nått en ny botten, säger representanter från flera länder efter att en runda av samtal hölls i tyska Bonn nyligen. EU:s klimatkommissionär, danskan Connie Hedegaard som ledde delar av det misslyckade Köpenhamnsmötet förra året, menar att förhandlingarna inte leder någonstans – Om någonting har de gått bakåt. Det finns en stor risk att vi inte lyckas uppnå något i Cancún, sade Hedegaard.
I december ska världens länder åter träffas för att försöka komma överens om att stoppa den globala
uppvärmningen. Men möjligheten att nå ett bindande avtal i Mexiko tycks vara mycket avlägsen.
De utvecklade länderna med USA i spetsen anser att stora, men mindre utvecklade länder, som Kina, Indien och Brasilien åtar sig att minska sina utsläpp.
Dessa i sin hävdar att den rika världen måste ta ansvar för vad den har orsakat genom historiska utsläpp. Dessa erbjöd därför att minska sina utsläpp i utbyte mot att den rikare världen stod för betalningen.
Rödgröna kräver skärpt märkning
Efter avslöjande om smittspridning från de stora djurfabrikerna höjs nu krav på utökad lagstiftning om ursprungsmärkning av kött.
Eftersom det i dag bara finns krav på ursprungsmärkning av nötkött är det svårt för svenska konsumenter att aktivt välja bort kött från länder med högre risk för smittat kött, exempelvis från svin eller kyckling.
De rödgröna vill se obligatorisk ursprungsmärkning av allt kött. ”Konsumenterna måste få veta varifrån köttet kommer och måste också få möjlighet att göra aktiva val. Därför vill vi att allt kött inom EU ska ursprungsmärkas”, säger talesmän för de tre partierna i ett gemensamt utspel.
Problemet är att Sverige inte har någon självbestämmanderätt på området. Den har förlorats till följd av EU-medlemskapet. Enligt EU-reglerna är det bara nötkött som alltid måste ursprungsmärkas. Märkningen måste uppge var djuret är fött, uppväxt, var det är slaktat och styckat. Men reglerna gäller bara så länge det handlar om rent nötkött. Så fort det blandas, som i korv, behöver inte ursprunget längre uppges. När det gäller kött från gris eller fågel behöver inget ursprung uppges, enligt EU-lag.
LO vill ändra upphandlingslagen
En ny LO-rapport visar hur utländsk arbetskraft drabbas av lägre löner och sämre villkor vid upphandling av stora infrastrukturprojekt. I rapporten granskar LO tre stora infrastrukturprojekt där
Banverket och Vägverket står som beställare, Norra länken och Citybanan i Stockholm samt Citytunneln i Malmö. – Vi ser hur staten aktivt pressar kostnaderna vid upphandlingen av infrastrukturprojekt och hur utländsk arbetskraft får betala priset i form av lägre löner och sämre villkor, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh. Vägverket och Banverket, som numera slagits samman till Trafikverket, hävdar att de bara följer lagen om offentlig upphandling [LOU].
Upphandlingen i EU:s medlemsstater styrs i detalj genom EU-reglering. Syftet är att undanröja hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster. Enligt EU:s direktiv, som införlivats i svensk lagstiftning genom LOU, ska kontrakten tilldelas den anbudsgivare som begär det lägsta priset, eller den som kommer med det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt ur den upphandlande myndighetens synvinkel.
EU-länder kan få förbjuda GMO
EU-kommissionen föreslår att medlemsländerna ska ges större frihet att självständigt besluta om att tillåta eller förbjuda genmodifierade grödor. EU-länder ska kunna motsätta sig odling av andra skäl än hänsyn till hälsa eller miljö, som styr den överstatliga EU-auktoriseringen. De nya reglerna kan komma att underlätta godkännanden, om GMO-skeptiska EU-länder nu får en försäkran om att de fortfarande kan begränsa eller förbjuda grödorna på hemmaplan. Europeiska miljöorganisationer är kritiska till förslaget.
– Fastän EU-kommissionen verkar erbjuda länder rätt till nationella förbud syftar förslaget egentligen till det motsatta; att öppna EU:s åkrar för gengrödor. Kommissionen misslyckas med att skydda Europas mat och foder från att förorenas av gengrödor, säger Mute Schimpf på Friends of the Earth Europe.
