1 Augusti 2010 -
David Cameron går USA:s ärenden
Storbritanniens premiärminister David Cameron lovade i ett tal i Ankara att kämpa för ett turkiskt inträde i EU. Han varnade för effekterna av att hålla Turkiet utanför, men samtidigt låta landet skydda Europa genom Nato. ”Det är inte rätt Turkiet ska agera lägervakt, men sedan inte släppas in i tältet”, förklarade Cameron.
Därmed utmanade han både Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy, som båda motsätter sig ett turkiskt medlemskap i EU.
Till skillnad från Tyskland och Frankrike är britterna frustrerade över de låsta förhandlingarna mellan Turkiet och EU. Med östutvidgningen följde en ny maktstruktur som innebar att EUfederalisterna och den gamla axeln Benelux-Frankrike-Tyskland fick en försvagad ställning. Denna maktförskjutning skulle än mer förstärkas om Turkiet blir medlem i EU.
EU:s förhandlingar med Turkiet om EUmedlemskap inleddes i oktober 2005. I ett tal inför valet i Tyskland i september samma år, deklarerade Merkel att ”ett turkiskt EU-medlemskap skulle spränga Europa”. Såväl Merkel som den franska regeringen vill att Turkiet i stället erbjuds ett avtal om partnerskap med EU.
David Cameron sade i sitt Ankaratal att han var ”arg” på försöken att stoppa Turkiet och påminde om att Frankrikes president Charles de Gaulle hade blockerat britterna på sextiotalet. ”Vi vet hur det känns att inte få vara med i klubben”, som han uttryckte det.
Storbritannien är tillsammans med USA de ivrigaste förespråkarna för att Turkiet ska bli medlem i EU. Syftet är att stärka USA:s och Natos maktställning i Europa – Turkiet är i praktiken en gigantisk amerikansk militärbas – och att en gång för alla stuka de tyskfranska planerna om att EU ska utvecklas till en autonom ekonomisk, politisk och militär supermakt som kan utmana USA:s globala hegemoni.
Eva-Britt Svensson
Islänningarna säger nej till EU
Island och EU har börjat förhandla om medlemskap. Förhandlingarna inleds redan ett år efter att Island ansökte om medlemskap. Att förhandlingarna kan börja så pass snabbt beror på att Island i hög grad redan är anpassat till EU. Landet deltar i Schengen-samarbetet och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet [EES] och därför gäller redan många EU-regler i landet. EU-kommissionen har analyserat hur isländska regler överensstämmer med EU:s regler område för område. Granskningen är ett sätt att förbereda landet inför de faktiska förhandlingar som nu startar.
Förhandlingarna sker indelat efter EU:s politikområden. Det är 33 så kallade kapitel som ska förhandlas var för sig. För att förhandlingar om ett kapitel ska kunna börja eller avslutas måste det godkännas av samtliga EU-länder. Alla kapitel ska vara färdigförhandlade innan landet kan bli medlem i EU.
Förhandlingarna ska resultera i ett medlemsavtal. I det bestäms villkoren för medlemskapet och kan bland annat inkludera undantag från EU:s bestämmelser. Medlemsavtalet har samma ställning som EU:s grundfördrag och kan därför inte ändras genom vanliga EU-lagar.
Medlemsavtalet måste godkännas av EU-parlamentet och samtliga EU:s medlemsländer och Island för att kunna börja gälla ska också godkänna att landet ansluts i enlighet med avtalet.
Sedan förra sommaren har den ena opinionsundersökningen efter den andra redovisat att allt fler islänningar är motståndare till att landet ska gå med i EU.
Enligt den senaste mätningen vill omkring 60 procent av islänningarna att medlemskapsansökan ska dras tillbaka medan bara 26 procent vill att förhandlingarna ska fortsätta. En annan aktuell mätning visar att 70 procent kommer att rösta nej till EU-medlemskap i en folkomröstning.
Gösta Torstensson
EU-utbyte av personuppgifter utvärderas
EU:s regler och metoder för att spara och dela personuppgifter ska ses över. Det säger EU-kommissionären för inrikes frågor Cecilia Malmström.
Malmström presenterade nyligen en sammanställning över EU:s regler och metoder för insamling, lagring och utbyte av personuppgifter inom flera områden. Den omfattar bland annat den informationsdelning som sker inom Schengensamarbetet, den gemensamma asyl- och invandringspolitiken och EU:s bekämpning av organiserad brottslighet och terrorism.
Kommissionen fastslår samtidigt ett antal principer för EU:s fortsatta arbete i dessa frågor. Principerna innebär bland annat att de åtgärder som EU beslutar om ska vara nödvändiga, proportionerliga och respektera de grundläggande rättigheterna.
Kommissionen ska se över den nuvarande lagstiftningen så att den överensstämmer med dessa principer. Malmström vill även undersöka möjligheten att införa så kallade solnedgångsklausuler,
som innebär att lagstiftning automatiskt upphör att gälla efter ett visst antal år.
Irland emot uppgifter till Israel
Irlands justitieminister Dermott Ahern har bekräftat att regeringen försöker stoppa ett initiativ från EU-kommissionen som gör det möjligt att överföra personliga uppgifter om EU-medborgare till Israel.
Beskedet är en konsekvens av att den israeliska säkerhetstjänsten Mossad utnyttjat irländska pass för att kunna utföra mordet på en Hamasledare i Dubai.
Fri rörlighet men inte för cannabis
I EU råder principen om fri rörlighet för varor. Enligt preliminära besked från EU-domstolen gäller detta dock inte cannabis och andra droger. Undantaget är om cannabis används för medicinska eller vetenskapliga syften. Den 15 juli lämnade EU-domstolens generaladvokat ett förslag till avgörande
i ett mål om coffeeshops i holländska Maastricht. Det var i april 2009 som en holländsk domstol vände
sig till EU-domstolen för att se om Maastrichts bestämmelser om att endast personer boende i Holland fick besöka stadens coffeeshops var tillåtet enligt EU-rätten.
I holländska coffeeshops säljs cannabis. Generaladvokaten menar att Maastricht har rätt att begränsa
utländska besökares tillträde till stadens coffeeshops för att förhindra drogturism. Ett definitivt besked kommer först då EU-domstolen avger en dom i målet.
Belgisk konflikt i EU-domstolen
En rättslig förhandling som kan få stora konsekvenser för hela den europeiska arbetsmarknaden pågår i EU:s domstol i Luxemburg.
I Belgien finns ett byggföretag som heter Omalet och som anlitade en underentreprenör som gick i konkurs. I Belgien finns en lag som få andra länder har. Den säger att huvudentreprenören kan
tvingas betala underleverantörens sociala avgifter ifall denna går i konkurs. Och eftersom det var precis vad som inträffade krävde den belgiska staten sina pengar.
Men Omalet vägrade. Företaget hävdar i stället att den belgiska lagen är ett handelshinder som strider mot EU:s fria rörlighet. Eftersom EUdomstolen ska ta upp fallet är intresset stort även i andra EU-länder.
– Det här skulle kunna påverka alla sorters facklig verksamhet. Företag skulle kunna hävda att allt facket gör är ett handelshinder, säger Claudia Jiménez Guala, jurist på Nordens fackliga samorganisation [NFS].
Enligt henne skulle de nordiska länderna drabbas särskilt hårt. Det beror på att lagstiftningen här är förhållandevis svag då det är upp till parterna att göra upp om villkoren för anställda. Än så länge finns inget datum för när EU:s domstol ska ta upp fallet.
Nytt förslag om säsongsarbetsdirektiv
I mitten av juli offentliggjorde EU-kommissionen sitt förslag till gemensamma regler för säsongsarbetare från länder utanför EU. Förslaget innebär att medlemsländerna fortsatt har befogenhet att bedöma behovet av säsongsarbetare.
– Kommissionens förslag är ett steg i rätt riktning, och LO anser att den lagstiftning som ska gälla generellt för utländsk arbetskraft som arbetar tillfälligt i Sverige borde förstärkas med samma krav på likabehandling, säger LO:s och Europafackets ordförande Wanja Lundby-Wedin.
– Dock finns det ett antal saker som måste förtydligas. Det måste bli ännu tydligare att medlemsländerna även i fortsättningen får använda sina egna modeller för arbetsmarknaden, vilket
innebär att Sverige kan implementera direktivet genom kollektivavtal. LO vill också att arbetsgivare måste styrka löne- och anställningsvillkor innan arbetstillstånd beviljas, vilket sedan ett par år inte längre är fallet i Sverige, säger Wanja Lundby-Wedin.
Sverige vill förbjuda giftiga nappflaskor
Miljöminister Andreas Carlgren [c] vill införa ett förbud mot kemikalien bisfenol A. Nyligen gav regeringen Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram ett underlag.
– Blir det inget förbud inom EU, då inför vi ett nationellt förbud, säger miljöministern.
Bisfenol A finns i bland annat nappflaskor och konservburkar och används vid renovering av vatten- och avloppsrör. Forskare befarar att kemikalien stör människors hormonsystem, fortplantningsförmåga och inlärningsförmåga.
Grekiska åkare ger upp strejk
Grekiska lastbilschaufförer strejkade i sex dagar i protest mot att åkeribranschen ska öppnas för konkurrens, även från utländska företag, vilket EU och Internationella valutafonden [IMF] ställt som krav för sitt mångmiljardlån till Grekland.
Den grekiska socialdemokratiska regeringen tog till den ovanligt hårda metoden att efter några dagars strejk beordra chaufförerna tillbaka till arbetet. De hotades med åtal och indragna licenser om de inte började jobba igen. Strejken ledde bland annat till bensinbrist i hela Grekland.
