Ett steg i fel och ett steg i rätt riktning
Med röstsiffrorna 308 för och 20 mot [Sverigedemokraterna]
röstade riksdagen för grundlagsändringarna.
Från den 1 januari kommer det att stå i regeringsformen att
Sverige är medlem i EU. Den enda egentliga konsekvensen blir att
ett utträde försvåras, eftersom det i framtiden kräver en
grundlagsändring. Men det går ju att lösa genom att låta en
folkomröstning om utträde ur EU handla om att ändra i grundlagen
och genomföras på valdagen. Folkomröstningsresultatet skulle
därmed bli bindande för riksdag och regering.
Några hållbara argument från de båda EU-kritiska partierna som
stödde grundlagsändringen har jag inte kunnat upptäcka i den
minimala debatt som varit inför riksdagsbehandlingen eller under
själva riksdagsdebatten. Skulle gissa att det åtminstone från
Vänsterpartiets sida handlade om en eftergift för att komma med
i det rödgröna samarbetet inför höstens riksdagsval. Det
märkliga med Vänsterpartiets agerande är att riksdagsledamöterna
medverkar till att göra det svårare att förverkliga det egna
partiprogram. Det slås det fast att Vänsterpartiet arbetar ”för
ett svenskt utträde ur EU”. Att då grundlagsskydda det svenska
medlemskapet är ett steg i motsatt riktning.
Inför riksdagsbeslutet snabbläste jag konstitutionsutskottets
betänkande ”En reformerad grundlag”. Trots att jag läste det mer
grundligt i juni, upptäckte jag först nu att man föreslår en
ändring av den så kallade EU-paragrafen i regeringsformen, dvs
10 kap. 5 §. Där står det i dag att riksdagen kan besluta om
överlåtelse av beslutanderätt till EU om ”minst tre fjärdedelar
av de röstande förenar sig”. I det betänkande som riksdagen i
dag har godkänt för andra gången görs det ett tillägg så att den
nya skrivningen blir ”om minst tre fjärdedelar av de röstande
och mer än hälften av ledamöterna enas om det”.
För att tala EU-språk införs det en dubbel majoritet. I
framtiden kommer det inte bara att kräva att 75 procent av de
närvarande ledamöterna röstar ja utan denna majoritet måste
bestå av minst 175 ledamöter. Vid tidigare tillfällen har
EU-kritiker som statsvetar-professorn Sverker Gustavsson,
påpekat att den nuvarande skrivningen teoretiskt skulle kunna
innebära att tre personer, om det endast är fyra som deltar vid
omröstningen, kunna besluta att föra över beslutanderätten från
den svenska riksdagen. Den nya regeringsformen försvårar eller i
vart fall underlättar inte riksdagens möjligheter att avhända
sig beslutmakt till övermakten i Bryssel. Ett steg i rätt
riktning, med andra ord.
Gösta Torstensson
Arbetslösheten kommer i andra hand
Runt om i Europa tvingas regeringarna att strama åt tyglarna för
att uppfylla EU:s anorektiska villkor för budgetpolitiken.
Åtstramningarna leder i sin tur till att arbetslösheten ökar.
I oktober blev ytterligare 84.000 européer arbetslösa, enligt
EU:s statistikbyrå Eurostat. Därmed går totalt drygt 23 miljoner
arbetslösa i EU:s 27 medlemsländer. En ökning av arbetslösheten
syntes framför allt i Italien, den tredje största ekonomin i EU.
Högst är arbetslösheten i Spanien – 20,7 procent. Däremot sjönk
den i Sverige till 8,1 procent jämfört med 8,8 procent året
innan. Sverige har dock fortfarande en mycket hög
ungdomsarbetslöshet – 24 procent, vilket är över EU-snittet.
I EMU är det den europeiska centralbanken i Frankfurt, ECB, som
självständigt bestämmer penningpolitiken. Stabila priser är
enligt gällande fördrag det övergripande målet för ECB. Det
innebär att centralbanken i första hand tar hänsyn till
inflationen.
Arbetslösheten kommer i andra hand. Hur hög arbetslösheten än är
ska ECB alltid höja räntan, dämpa tillväxten och öka
arbetslösheten om prisstabilitetsmålet är hotat. Centralbanken i
Frankfurt leds av monetära hökar med inflationsneuros.
Inriktningen på prisstabilitet är ett politiskt val och ett
uttryck för det högerpolitiska tänkande som finns inbyggt i
EMU-projektets konstruktion. Ett av resultaten kan vi avläsa i
Eurostats arbetslöshetsstatistik.
Eva-Britt Svensson
EU:s datalagringsdirektiv införs i Sverige
– Det är en skandal att regeringen genomför direktivet. Det
säger riksdagsledamoten Jens Holm [vp] om att regeringen kommer
att införa EU:s datalagringsdirektiv från den 1 juli 2011. Han
menar att Sverige borde avvakta.
– Detta innebär att operatörerna tvingas bygga upp enorma
databaser över hur vi alla mejlar, surfar, sms:ar eller inger.
Antagligen bryter detta mot Europakonventionen, som är
överordnad både EU:s och Sveriges lagstiftning, säger Jens Holm.
– Därför har Irland dragit upp frågan i EU-domstolen och det
vore rimligt om Sverige avvaktade den prövningen.
Polska författningsdomstolen godkänner Lissabonfördraget
Den polska författningsdomstolen har förklarat att
Lissabonfördraget, som den 1 december har varit i kraft i ett
år, är förenligt med den polska grundlagen.
Det var ledamöter från det konservativa oppositionspartiet Lag
och Rättvisa som hade krävt att författningsdomstolen tog upp
fallet. De menar att Lissabonfördraget tvingar Polen att
genomföra beslut som polska politiker inte stöder. Dessutom
skulle kompetensuppdelning-en mellan EU och Polen inte vara
tillräckligt tydlig, rapporterar tyska DPA.
Bildt ser inget behov för Sverige att bli Natomedlem
Det finns inget behov att nu ta upp frågan om svenskt medlemskap
i Nato, enligt utrikesminister Carl Bildt [m]. Samarbetet med
försvarsalliansen fungerar så bra ändå, och det kan utökas
ytterligare, sade Bildt i ett så kallat linjetal på
Utrikespolitiska institutet.
Bildt gjorde klart att Sveriges främsta utrikespolitiska arena
är EU.
EU förbjuder bisfenol i nappflaskor
Från och med den 1 juni 2011 blir det förbjudet att sälja
nappflaskor som innehåller ämnet bisfenol i alla EU-länder. Det
meddelade EU-kommissionen i slutet av november.
Bisfenol A är ett kemiskt ämne som används som mjukgörare i
plast. Ämnet finns till exempel i plastförpackningar för mat och
dryck. EU:s förbud gäller endast användandet av bisfenol i
nappflaskor.
Enligt John Dalli, EU-kommissionär med ansvar för hälso- och
konsumentfrågor, visar nya studier att bisfenol A kan ha
påverkan på barns utveckling och immunförsvar. Inom EU har
Frankrike och Danmark redan förbud mot bisfenol A. Även i
Sverige har ett nationellt förbud varit på gång, men nu har
beslutet tagits på EU-nivå.
Europa bantar offentliga sektorn
Mer än hälften av EU:s medlemsländer har genomfört eller
planerar försämrade villkor och nedskärningar i den offentliga
sektorn. Det visar en genomgång som gjorts av EPSU, Europeiska
federationen för offentliganställdas förbund.
En vanlig åtgärd är att frysa de offentliganställdas löner. Det
har genomförts eller ska ske nästa år i elva länder. Lika många
stater sänker lönerna. Det har skett i Estland, Tjeckien,
Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Portugal, Rumänien och
Spanien. Italien planerar lönesänkning-ar nästa år, liksom Polen
och Slovak-ien. Sju länder tänker också minska antalet anställda
i offentlig sektor.
Svenska fack vill tvinga företag till förhandlingsbordet
De svenska fackliga centralorganisationerna ber regeringen ändra
lagen för att företag från andra EU-länder ska tvingas till
förhandlingsbordet.
I ett brev till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström [m] ber
LO, TCO och Saco regeringen att ändra lagen så att de utländska
företagen måste ha en kontaktperson som kan förhandla med
facket. I dag behöver företagen som tillfälligt utför arbeten i
Sverige inte ha någon officiell representant i Sverige. Det
menar facken är ett hinder för att den svenska
förhandlingsmodellen ska fungera.
Arbetsmarknadsministern låter hälsa via sin pressekreterare
Cherine Khalil att hon inte vill kommentera fackens krav
eftersom det just nu pågår en beredning om den så kallade
filiallagen
EU förlänger stöd till kolkraft
Trots stundande klimatförhandlingar har en majoritet av länderna
inom EU kommit överens om att förlänga stödet till Europas
kolkraftsproducenter, enligt tyska regeringstjänstemän.
Det betyder att det ekonomiska stödet kommer att fortsätta även
2014, till 2018. Endast Sverige Danmark och Holland ville att
stödet till kolkraftsproducenterna skulle upphöra 21014.
EU-parlamentet har formellt sett inget inflytande över beslutet
om kolgruvor-nas undantag från statsstödsreglerna, men antog en
resolution den 23 november med innebörden att EU:s kolgruvor ska
få förlängd rätt till statligt stöd fram till 2018.
Tyskland lägger värnpliktsarmén i malpåse
Den tyske försvarsministern Karl-Theodor zu Gutenberg föreslår
att värnpliktsarmén ska ersättas med en frivilligstyrka. I
stället för dagens armé med 250.000 värnpliktiga vill zu
Gutenberg banta styrkan till 180.000-185.000 frivilliga soldater
och förändringen ska införas den 1 juli 2011.
Motivet är dels att säkerhetsläget förändrats i Europa efter
murens fall, dels att endast en mindre del av varje årgång
numera kallas in. Dessutom har zu Gutenerg fått ett hårt
sparbeting från finansministern. Värnplikten avskaffas dock
inte, utan läggs i malpåse och kan införas på nytt om läget så
kräver.
Fortsatt EU-bidrag till jordbruket
EU ska även i framtiden ge stöd till jordbrukare men stödet
måste bli rättvisare och ta mer hänsyn till miljön, fastslår
EU-kommissionen.
EU:s jordbrukspolitik ska stöpas om från 2014 och
EU-kommissionen har nu presenterat sina första tankegångar. En
stor del av EU:s budget går i dag till jordbruksstöd.
Kommissionen menar att direktstöd till bönder är nödvändigt även
i framtiden, men att reglerna behöver förändras.