1 December  2010 - 

 

Ett steg i fel och ett steg i rätt riktning

Med röstsiffrorna 308 för och 20 mot [Sverigedemokraterna] röstade riksdagen för grundlagsändringarna.

Från den 1 januari kommer det att stå i regeringsformen att Sverige är medlem i EU. Den enda egentliga konsekvensen blir att ett utträde försvåras, eftersom det i framtiden kräver en grundlagsändring. Men det går ju att lösa genom att låta en folkomröstning om utträde ur EU handla om att ändra i grundlagen och genomföras på valdagen. Folkomröstningsresultatet skulle därmed bli bindande för riksdag och regering.

Några hållbara argument från de båda EU-kritiska partierna som stödde grundlagsändringen har jag inte kunnat upptäcka i den minimala debatt som varit inför riksdagsbehandlingen eller under själva riksdagsdebatten. Skulle gissa att det åtminstone från Vänsterpartiets sida handlade om en eftergift för att komma med i det rödgröna samarbetet inför höstens riksdagsval. Det märkliga med Vänsterpartiets agerande är att riksdagsledamöterna medverkar till att göra det svårare att förverkliga det egna partiprogram. Det slås det fast att Vänsterpartiet arbetar ”för ett svenskt utträde ur EU”. Att då grundlagsskydda det svenska medlemskapet är ett steg i motsatt riktning.

Inför riksdagsbeslutet snabbläste jag konstitutionsutskottets betänkande ”En reformerad grundlag”. Trots att jag läste det mer grundligt i juni, upptäckte jag först nu att man föreslår en ändring av den så kallade EU-paragrafen i regeringsformen, dvs 10 kap. 5 §. Där står det i dag att riksdagen kan besluta om överlåtelse av beslutanderätt till EU om ”minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig”. I det betänkande som riksdagen i dag har godkänt för andra gången görs det ett tillägg så att den nya skrivningen blir ”om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna enas om det”.

För att tala EU-språk införs det en dubbel majoritet. I framtiden kommer det inte bara att kräva att 75 procent av de närvarande ledamöterna röstar ja utan denna majoritet måste bestå av minst 175 ledamöter. Vid tidigare tillfällen har EU-kritiker som statsvetar-professorn Sverker Gustavsson, påpekat att den nuvarande skrivningen teoretiskt skulle kunna innebära att tre personer, om det endast är fyra som deltar vid omröstningen, kunna besluta att föra över beslutanderätten från den svenska riksdagen. Den nya regeringsformen försvårar eller i vart fall underlättar inte riksdagens möjligheter att avhända sig beslutmakt till övermakten i Bryssel. Ett steg i rätt riktning, med andra ord.

Gösta Torstensson

 

 

Arbetslösheten kommer i andra hand

Runt om i Europa tvingas regeringarna att strama åt tyglarna för att uppfylla EU:s anorektiska villkor för budgetpolitiken. Åtstramningarna leder i sin tur till att arbetslösheten ökar.

I oktober blev ytterligare 84.000 européer arbetslösa, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Därmed går totalt drygt 23 miljoner arbetslösa i EU:s 27 medlemsländer. En ökning av arbetslösheten syntes framför allt i Italien, den tredje största ekonomin i EU.

Högst är arbetslösheten i Spanien – 20,7 procent. Däremot sjönk den i Sverige till 8,1 procent jämfört med 8,8 procent året innan. Sverige har dock fortfarande en mycket hög ungdomsarbetslöshet – 24 procent, vilket är över EU-snittet.

I EMU är det den europeiska centralbanken i Frankfurt, ECB, som självständigt bestämmer penningpolitiken. Stabila priser är enligt gällande fördrag det övergripande målet för ECB. Det innebär att centralbanken i första hand tar hänsyn till inflationen.

Arbetslösheten kommer i andra hand. Hur hög arbetslösheten än är ska ECB alltid höja räntan, dämpa tillväxten och öka arbetslösheten om prisstabilitetsmålet är hotat. Centralbanken i Frankfurt leds av monetära hökar med inflationsneuros.

Inriktningen på prisstabilitet är ett politiskt val och ett uttryck för det högerpolitiska tänkande som finns inbyggt i EMU-projektets konstruktion. Ett av resultaten kan vi avläsa i Eurostats arbetslöshetsstatistik.

Eva-Britt Svensson

 

 

EU:s datalagringsdirektiv införs i Sverige

– Det är en skandal att regeringen genomför direktivet. Det säger riksdagsledamoten Jens Holm [vp] om att regeringen kommer att införa EU:s datalagringsdirektiv från den 1 juli 2011. Han menar att Sverige borde avvakta.

– Detta innebär att operatörerna tvingas bygga upp enorma databaser över hur vi alla mejlar, surfar, sms:ar eller inger. Antagligen bryter detta mot Europakonventionen, som är överordnad både EU:s och Sveriges lagstiftning, säger Jens Holm.

– Därför har Irland dragit upp frågan i EU-domstolen och det vore rimligt om Sverige avvaktade den prövningen.

 

 

Polska författningsdomstolen godkänner Lissabonfördraget

Den polska författningsdomstolen har förklarat att Lissabonfördraget, som den 1 december har varit i kraft i ett år, är förenligt med den polska grundlagen.

Det var ledamöter från det konservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa som hade krävt att författningsdomstolen tog upp fallet. De menar att Lissabonfördraget tvingar Polen att genomföra beslut som polska politiker inte stöder. Dessutom skulle kompetensuppdelning-en mellan EU och Polen inte vara tillräckligt tydlig, rapporterar tyska DPA.

 

 

Bildt ser inget behov för Sverige att bli Natomedlem

Det finns inget behov att nu ta upp frågan om svenskt medlemskap i Nato, enligt utrikesminister Carl Bildt [m]. Samarbetet med försvarsalliansen fungerar så bra ändå, och det kan utökas ytterligare, sade Bildt i ett så kallat linjetal på Utrikespolitiska institutet.

Bildt gjorde klart att Sveriges främsta utrikespolitiska arena är EU.

 

 

EU förbjuder bisfenol i nappflaskor

Från och med den 1 juni 2011 blir det förbjudet att sälja nappflaskor som innehåller ämnet bisfenol i alla EU-länder. Det meddelade EU-kommissionen i slutet av november.

Bisfenol A är ett kemiskt ämne som används som mjukgörare i plast. Ämnet finns till exempel i plastförpackningar för mat och dryck. EU:s förbud gäller endast användandet av bisfenol i nappflaskor.
Enligt John Dalli, EU-kommissionär med ansvar för hälso- och konsumentfrågor, visar nya studier att bisfenol A kan ha påverkan på barns utveckling och immunförsvar. Inom EU har Frankrike och Danmark redan förbud mot bisfenol A. Även i Sverige har ett nationellt förbud varit på gång, men nu har beslutet tagits på EU-nivå.

 

 

Europa bantar offentliga sektorn

Mer än hälften av EU:s medlemsländer har genomfört eller planerar försämrade villkor och nedskärningar i den offentliga sektorn. Det visar en genomgång som gjorts av EPSU, Europeiska federationen för offentliganställdas förbund.

En vanlig åtgärd är att frysa de offentliganställdas löner. Det har genomförts eller ska ske nästa år i elva länder. Lika många stater sänker lönerna. Det har skett i Estland, Tjeckien, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Portugal, Rumänien och Spanien. Italien planerar lönesänkning-ar nästa år, liksom Polen och Slovak-ien. Sju länder tänker också minska antalet anställda i offentlig sektor.

 

 

Svenska fack vill tvinga företag till förhandlingsbordet

De svenska fackliga centralorganisationerna ber regeringen ändra lagen för att företag från andra EU-länder ska tvingas till förhandlingsbordet.

I ett brev till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström [m] ber LO, TCO och Saco regeringen att ändra lagen så att de utländska företagen måste ha en kontaktperson som kan förhandla med facket. I dag behöver företagen som tillfälligt utför arbeten i Sverige inte ha någon officiell representant i Sverige. Det menar facken är ett hinder för att den svenska förhandlingsmodellen ska fungera.

Arbetsmarknadsministern låter hälsa via sin pressekreterare Cherine Khalil att hon inte vill kommentera fackens krav eftersom det just nu pågår en beredning om den så kallade filiallagen

 

 

EU förlänger stöd till kolkraft

Trots stundande klimatförhandlingar har en majoritet av länderna inom EU kommit överens om att förlänga stödet till Europas kolkraftsproducenter, enligt tyska regeringstjänstemän.

Det betyder att det ekonomiska stödet kommer att fortsätta även 2014, till 2018. Endast Sverige Danmark och Holland ville att stödet till kolkraftsproducenterna skulle upphöra 21014.

EU-parlamentet har formellt sett inget inflytande över beslutet om kolgruvor-nas undantag från statsstödsreglerna, men antog en resolution den 23 november med innebörden att EU:s kolgruvor ska få förlängd rätt till statligt stöd fram till 2018.

 

 

Tyskland lägger värnpliktsarmén i malpåse

Den tyske försvarsministern Karl-Theodor zu Gutenberg föreslår att värnpliktsarmén ska ersättas med en frivilligstyrka. I stället för dagens armé med 250.000 värnpliktiga vill zu Gutenberg banta styrkan till 180.000-185.000 frivilliga soldater och förändringen ska införas den 1 juli 2011.

Motivet är dels att säkerhetsläget förändrats i Europa efter murens fall, dels att endast en mindre del av varje årgång numera kallas in. Dessutom har zu Gutenerg fått ett hårt sparbeting från finansministern. Värnplikten avskaffas dock inte, utan läggs i malpåse och kan införas på nytt om läget så kräver.

 

 

Fortsatt EU-bidrag till jordbruket

EU ska även i framtiden ge stöd till jordbrukare men stödet måste bli rättvisare och ta mer hänsyn till miljön, fastslår EU-kommissionen.

EU:s jordbrukspolitik ska stöpas om från 2014 och EU-kommissionen har nu presenterat sina första tankegångar. En stor del av EU:s budget går i dag till jordbruksstöd. Kommissionen menar att direktstöd till bönder är nödvändigt även i framtiden, men att reglerna behöver förändras.