15 December 2010 -
EU roffar åt sig Afrika naturtillgångar
EU uppträder som de gamla kolonialländerna i sin jakt på Afrikas
naturtillgångar. Det hävdar Forum Syd i en aktuell rapport.
Forum Syd är en paraplyorganisation som samlar 183 svenska
organisationer som tillsamm-ans arbetar med internationellt
bistånd och opinionsbildning om globala frågor.
Förr utövades kolonialismen med rå makt, i dag är metoderna mer
sofistik-erade och maktmedlen är olika avtal och
överenskommelser, menar Karin Gregow, huvudförfattare till
rapporten ”The Raw Materials Race”.
– Genom handelsavtal vill EU förbjuda eller begränsa användandet
av export-skatter. Skatterna är ett viktigt verktyg för många
afrikanska länder för att för-ädla råvarorna lokalt, säger
Gregow.
Till exempel har Kamerun 17,5 procent i exportskatt på timmer
för att försäkra sig om råvaror till den egna industrin. Skatt
på olika metaller som koppar, nickel eller mineralen bauxit (för
tillverkning av aluminium) förekommer. Skatt på metallskrot
finns i flera länder för att stödja den egna
tillverkningsindustrin.
EU motsätter sig också ofta afrikanska länders försök att styra
utländska investeringar så att dessa i större grad än nu kan
gynna det egna landet, enligt Forum Syd.
– Det kan vara krav att utländska investerare inte får föra hela
sin vinst från ett afrikanskt land. För EU handlar det om att
säkra tillgången på råvaror och grabba åt sig av Afrikas
resurser, säger Gregow.
EU är en imperialistisk kartell mellan europeiska stormakter som
var för sig är för klena för att återupprätta det globala
herravälde som raserades i efterdyningar till andra
världskriget. Det är det som är meningen med föreningen – bakom
allt pladder om EU som ett ”fredsprojekt”.
Gösta Torstensson
Sista spiken i neutralitetens kista
Wikileaks offentliggörande av amerikanska diplomatrapporter har
avslöjat att USA:s ambassad i Stockholm anser att Sverige i
praktiken är en Nato-allierad och att Sverige har slängt
neutraliteten i ”historiens soptunna”.
På försvarsområdet är Sveriges intima samarbete med Nato en
offentlig realitet i allt utom i riksdagens officiella maximer.
Sedan 1995 har Sverige varit medlem i Nato-organen
Euroatlantiska partnerskapsrådet och Partnerskap för fred. Vi
har hundratals soldater under Natos ledning i Afghanistan. I
somras befann sig 250 amerikanska soldater och 20 flygplan i
Norrland för en samövning med svenska försvaret.
Hur kunde det bli så här?
Sedan Sverige 1991 ansökte om medlemskap i EU har
säkerhetspolitiken drastiskt förändrats, något som reflekt-eras
i de ständiga doktrinförändring-arna. Den tidigare formeln
”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig” har på
kort tid följts av ”militär alliansfrihet med möjlighet till
neutralitet” [1992], ”militär alliansfrihet, denna möjlighet
till neutralitet hat tjänat oss väl” [2002] och ”vårt lands
säkerhet och trygghet bygger på gemenskap med andra länder”
[2009].
Den säkerhetspolitiska kupp som det politiska och militära
etablissemanget genomfört de senaste tjugo åren, avspeglas även
i den helt centrala frågan om säkerhetsgarantier. Formu-leringen
om att ”Ingen annan försvarar Sverige och vi försvarar bara
Sverige [1992] har ersatts av en solidaritetsklausul som
förespeglar säkerhetsgarantier till nordiska grannar och
EU-länder, även sådana som är medlemmar av Nato [2009].
EU:s nya grundlag, Lissabonfördrag som trädde i kraft för ett år
sedan, innebär den sista spiken i neutralitetspolitikens kista.
Lissabonfördraget slår fast att EU ska utveckla ett gemensamt
försvar, att medlemsländerna ska ställa militära styrkor till
unionens förfogande för insatser i omvärlden och att
medlemsländerna är skyldiga att bistå varandra med militära
medel i händelse av yttre angrepp.
Neutralitetspolitiken var ”stendöd” när Sverige gick med i EU,
berättar utrikesminister Carl Bildt i Britt-Marie Mattssons nya
bok ”Neutralitetens tid – svensk utrikespolitik från
världssamvete till medgörlig lagspelare”. Så lät det inte när
regeringen Ingvar Carlsson i en fotnot öppnade för medlemskap,
eller när regeringen Carl Bildt i folkomröstningen 1994 lovade
att neutralitetslinjen låg fast.
Eva-Britt Svensson
Sverige bakom förslag till känsligt försvarssamarbete
På försvarsministrarnas rådsmöte den 9 december presenterade
Sverige och Tyskland ett förslag till hur EU-länderna kan
samarbeta mer på försvarsområdet.
Förslaget, som enligt uppgift blev väl mottaget, bygger vidare
på planer om att samarbeta mer militärt mellan stater, i en tid
när de nationella försvarsbudgetarna krymper.
Tre typer av militära samarbeten föreslås: Gemensamma
operationer från fall till fall, en gemensam försvarsreserv och
att dela olika specialroller mellan länderna.
De samarbeten som planeras skulle inte innebära någon
begränsning bara till EU-länder, men det skulle heller inte
innebära något närmare samarbete med Nato för Sveriges del,
säger en EU-diplomat med insyn i frågan, till Europaportalen.
Enighet om bussresenärer
EU-parlamentet och EU:s transportministrar har enats om nya
passagerarrättigheter på långfärdsbussar. Reglerna kopierar i
stort de gäller för resor med tåg, flyg och båt.
Stötestenen i samtalen har varit hur lång en ”långfärd” är –
lokalbussar ingår inte. Parlamentet hade föreslagit 5 mil,
regeringarna 50 mil. Kompromissen blev 25 mil.
Grupper i EU-parlamentet var besvikna över klena rättigheter för
handikapp-ade, och att bussbolag opreciserat kan hävda
”väderförhållanden” vid försen-ingar.
Sverige och EU oense om snuslag
Enligt svensk lagstiftning regleras kraven på bland annat
innehållsförteckning och bäst före-datum på snus i
livsmedelslagen. Det är fel anser EU-kommissionen.
Att jämföra med livsmedel kan få snus att verka mer lockande och
mindre skadligt än vad som är fallet. Kommissionen vill därför
förbjuda bäst före-datum och förteckning av ingredienser och
ersätta det med regelverket för cigarettillverkning.
Socialdemokratiske riksdagsledamoten Johan Löfstrand tycker det
vore olyckligt om EU-kommissionen får som den vill. Eftersom EU
har förbjudit export av snus till övriga EU-länder, så borde
formerna för tillverkning och reglerna för konsumentinformation
vara en svensk angelägenhet, anser Löfstrand.
Klimatmötet i Cancún – ett misslyckande
Klimatmötet i Cancún beslutade att skjuta den känsliga frågan om
en förlängning av Kyotoprotokollet till nästa klimatmöte.
Ländernas löften om utsläppsminskningar från Köpenhamn skrevs in
i uppgörelsen och är på så sätt nu en del av FN-processen, även
om de utlovade minskningarna ses som alltför låga.
Ett beslut som de flesta tycks se som positivt är planen på att
inrätta en klimatfond, även om Vänsterpartiets klimatpolitiska
talesperson Jens Holm betonar att pengarna som går dit inte bör
tas från befintliga biståndsbudgetar. Han uttrycker också
besvikelse över att man misslyckats med att ta fram ett bindande
avtal.
– Sverige, EU, USA, Japan och de andra utvecklade länderna har
flytt från sitt ansvar. Det är oacceptabelt, säger Jens Holm i
en kommentar.
Pensionsreform klubbad i Frankrike
Efter en serie fackliga demonstrationer som slagit rekord både i
antal och omfattning antogs den franska pensionsreformen
slutgiltigt av parlamentet den 27 oktober. Den 9 november
godkändes den av författningsrådet och kungjordes snabbt som
lag.
De fackliga protesterna mot reformen har pågått i över en månad.
Manifestationerna har ofta samlat mellan en och tre miljoner,
enligt polisens respektive fackens bedömningar. Det stridbara
vänsterfacket CGT ville löpa linan fullt ut med protester i ett
sista hopp om att tvinga regeringen till reträtt.
Pensionsreformen, som innebär att normalåldern för pension höjs
från 65 till 67 år och minimiåldern från 60 till 62 år, börjar
nu successivt tillämpas redan den 1 juli nästa år. År 2018 ska
det nya systemet gälla fullt ut.
EU-pengar till McDonalds i Sverige
Financial Times och Bureau of Investigative Journalism genomgång
visar dessutom att det är oerhört svårt att följa vart pengarna
går, hur de används och framför allt om de uppfyller syftet att
utjämna skillnader i unionen.
Till exempel är kanske inte McDonalds i Uppsala och Västerås det
företag man först tänker på som mottagare av EU-stöd. Men
företaget har fått grönt ljus för att kompetensutveckla sin
personal för runt 580.000 kronor med stöd från EU:s socialfond.
I listans över företag som fått bidrag från olika strukturfonder
finns storföretag som IBM, H&M och Fiat, trots att pengarna i
många fall är avsedda för små- och medelstora företag.
Snabbare domstol med nya lagregler
Överträdelser av de mänskliga rättig-heterna i
Europakonventionen ska i sista hand ge rätt till skadestånd från
stat eller kommun, föreslår utredaren Johan Hirschfeldt.
Om exempelvis en domstolsprocess drar ut för långt på tiden kan
det även leda till kortare straff.
– Om ett brottmål blir liggande mer än ett år i varje instans
börjar det brännas, säger Hirschfeldt.
Sverige leder EU:s militära insatsstyrka
EU har militära snabbinsatsstyrkor som på kort tid ska kunna
rycka ut i olika konfliktområden. Sverige hade huvudansvaret för
en snabbinsatsstyrka under första halvåret 2008. Det första
halvåret 2011 kommer Sverige, i samarbete med Finland, Norge,
Estland och Irland, återigen att leda en snabbinsatsstyrka.
Även första halvan av 2014 har regeringen för avsikt att Sverige
ska delta i och leda den nordiska stridsgruppen. Sammansatta
utrikes- och försvarsutskottet påpekar att det är viktigt att
sådana uppdrag är väl förankrade i riksdagen. Utskottet vill att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur Sverige
ska bidra till EU:s stridsgrupper efter 2011.
