Februari 2010 -
Med vems röst ska EU-utrikesministern tala?
EU-parlamentets tre timmar långa förhör av EU:s blivande utrikesminister, Catherine Ashton, The Baroness of Upholland, gick som smort. Efter att den brittiska baronessan gjort avbön för ungdomliga försyndelser i antikärnvapenrörelsen och förkunnat att hennes mission som EU-utrikesminister är att sprida ”europeiska värden” och bevaka ”Europas intressen”, var till och med de värsta imperialisterna i EU-parlamentets pompösa utrikesutskott, Committee on Foreign Affairs (AFET), belåtna.
Under Catherine Ashtons ledning ska EU bygga upp en helt ny organisation, som går under den försynta benämningen ”utrikestjänsten”. I själva verket handlar det om ett jättelikt utrikesdepartement, European External Action Service (EEAS), med cirka 6.000 tjänstemän med uppdrag att göra EU till en världspolitisk maktspelare.
Baronessan Ashton ska vara vice ordförande i EU-kommissionen och ordförande över EU:s alla 27 utrikesministrar som sammanträder i Rådet för utrikesfrågor. Dess uppgift är att utforma unionens yttre åtgärder enligt strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer och säkerställa samstämmighet i unionens åtgärder.
EEAS blir en mycket självständig maktapparat skild från såväl kommissionen som ministerrådets sekretariat och får ansvar för EU:s militära insatser, polis- och juristinsatsen i Kosovo, och dit flyttar också EU:s militärstab och den gemensamma lägescentralen, som dygnet runt följer utvecklingen i världen.
”Här ska de bästa och smartaste arbeta”, sade Catherine Ashton under utfrågningen i EU-parlamentet. Där slog baronessan Ashton, som ska företräda EU inom internationella organisationer och vid internationella konferenser, också fast att ”EU ska ha en röst som hörs över hela världen”. Men hur ska utrikesministern kunna tala för EU:s 27 medlemsländer?
Kriget i Irak visar att EU är långt i från enigt i viktiga utrikespolitiska frågor.
Eva-Britt Svensson
Malmström vill stärka Fästning Europa
Under EU-parlamentets utfrågning av Cecilia Malmström, nominerad som EU-kommissionär för inrikesfrågor med ansvar för frågor som rör EU:s polissamarbete, gränskontroll, säkerhetsfrågor och asyl och migration, framkom det att hon vill ha en överstatlig asyl och invandringspolitik och lovade att göra allt för att stoppa illegal invandring.
Under förhöret i EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE), lade Malmström fram en omfattande lista över lagförslag och aktionsplaner, där de första ska komma redan under våren.
Det blir förslag om invandring för säsongsarbetare och för experter. Och eftersom EU-parlamentet till följd av Lissabonfördraget får medbeslutanderätt över detta lagstiftningsområde utlovade hon ett nära samarbete med utskottet i dessa frågor.
De mest kritiska frågorna kom från sydeuropeiska parlamentariker som är oroliga för att EU-kommissionen ska börja driva en mer flyktingsliberal hållning med en svensk folkpartistisk kommissionär.
En maltesisk, konservativ ledamot, Simon Busutti undrade rättframt om Malmström lovade församlingen att stoppa den illegala invandringen till Europa.
Denna oro är obefogad. Cecilia Malmström försäkrade att även hon vill stoppa illegal invandring och utlovade förslag om att stärka Frontex, EU:s gränsbevakningsmyndighet.
Det är Frontex, tillsammans med medlemsländernas kustbevakning, som försöker stoppa flyktingar från Nordafrika som försöker ta sig över Medelhavet till de olika medlemsländerna. Malmström lovade att Frontex ska få skaffa egna båtar och även kunna repatriera (deportera) flyktingar som inte fått asyl till ursprungslandet.
Att stärka Frontex betyder fler gränskontroller och mer övervakning. Med Cecilia Malmström som ansvarig kommissionär kommer EU att bygga vidare på Fästning Europa. Inte utan anledning fick hon med beröm godkänt för sitt framträdande i EU-parlamentet. Efter förhöret att Cecilia Malmström att en av hennes stora utmaningar i det nya jobbet blir att få de olika länderna att lita på varandras polis- och rättsväsende. Något som kan bli lättare sagt än gjort; flera av medlemsländerna menar att polis- och rättsväsende utgör grundpelare i ett lands suveränitet, och ser ogärna att Brysselbyråkraterna tar sig rättigheter på området. Men det lär inte hindra federalisten Cecilia Malmström, vars parti i EU-valrörelsen i somras profilerade sig med att kräva ett europeiskt FBI. Ett embryo till en sådan federal polisstyrka som kan operera fritt över landgränserna inom unionen finns i Europol. Gösta T
Socialdemokraterna måste vara med på euroutredning
Borgerliga företrädare vill redan kommande mandatperiod ha en analys av ett svenskt deltagande i EU:s valutaunion med överstatlig valuta (euron) och centralbank (ECB). Men statsminister Fredrik Reinfeldt anser att det inte kan bli en ny utredning om inte alla euroförespråkare, inklusive Socialdemokraterna, är med. – Jag vill att vi kommer överens med alla partier som vill övergå till euron, sade Reinfeldt på en pressträff. Riksdagsledamöter från Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill utreda för- och nackdelar med att stå utanför euron. Folkpartiet anser att en folkomröstning kan ske redan nästa år – utan en ny utredning. Socialdemokraterna har tidigare sagt att en folkomröstning inte är aktuell de närmaste fyra åren.
Fackligt arbete försvåras
Från och med den 28 december har det blivit lättare för tjänsteföretag, typ lettiska byggbolag, att arbeta över gränserna inom EU i och med att det så kallade tjänstedirektivet trädde i kraft. Samtidigt försvåras arbetet för de fackliga organisationerna. Som en konsekvens av riksdagens godkännande av tjänstedirektivet ändrades den så kallade filiallagen. Utländska företag som är tillfälligt i Sverige behöver inte längre ha en kontaktperson här. Den fackliga kritiken var stark eftersom det blir svårare att försvara kollektivavtalen när arbetsgivaren inte befinner sig i landet. Med vem ska man förhandla?
EU-kommissionen kräver fortsatta nedskärningar
EU-kommissionen offentliggjorde nyligen utvärderingen av fyra EU- länder som har haft ett större budgetunderskott än vad den så kallade stabilitetspaktens regler tillåter. Där framgår att två av länderna, Malta och Litauen, inte har lyckats hålla sig till den plan som tidigare satts upp. Den ekonomiska krisen har i de två ländernas fall ”haft en större påverkan än väntat” och därför skjuts tidsplanen för deras återhämtningsprogram ett år framåt. Malta får fram till 2011 på sig att komma ner till det treprocentiga budgetunderskott som reglerna tillåter. Litauen får ännu ett år på sig. Ungern och Lettland har däremot kunnat följa de planer som fastställdes av EU:s ministerråd i juli. Lettland har ”genomfört utgiftsminskningar i stort sett som planerat” och därmed ska landet klara av målet om ett underskott som inte överstiger 8,5 procent under 2010. Ungern ska komma ner i 3,8 procent i år men det finns ”en överhängande risk kopplat till målet, både på utgifts- och intäktssidan” och för att nå under treprocentsmålet nästa år måste fler åtgärder vidtas, rekommenderar kommissionen.
Arbetslösheten i EU den värsta på tio år
Arbetslösheten i euroländerna nådde i november 10,0 procent, vilket är den högsta nivån sedan augusti 1998. Det visar siffror från Eurostat, EU:s statistikmyndighet. I hela EU var arbetslösheten i november 9,5 procent jämfört med 9,4 procent i oktober. Det är den högsta nivån sedan mätserien startade i januari 2000. Men bakom genomsnittssiffrorna på 10,0 procent i euroländerna och 9,5 i hela EU finns också mycket stora skillnader. I Holland ligger arbetslösheten under 4 procent medan den närmar sig 20 procent i Spanien.
”Greklands ekonomi hotar eurosamarbetet”
Grekland svaga ekonomi hotar sammanhållningen i eurosamarbetet, varnar nu EU-kommissionen i ett internt dokument. Den svaga grekiska ekonomin är en fara för eurosamarbetet och minskar dess förtroende. Det skriver EU-kommissionen i ett internt dokument som den tyska tidskriften Der Spiegel har kommit över. Stora obalanser mellan olika länder i valutaunionen är oroande för samarbetet som sådant, skriver kommissionens enhet för ekonomiska och finansiella frågor. Det är framför allt Greklands svaga ekonomi som bekymrar, men även Irland och Spanien finns med på listan över problemländer. Greklands kris fanns, till skillnad från de två sistnämnda länderna, redan innan finanskrisen slog till. Sedan dess har ekonomin praktiskt taget havererat och statsskulden beräknas under 2010 att nå upp till 125 procent av landets BNP. Grekland har även påkommits fuska med redovisningen av den ekonomiska situationen, något som väntas leda till att EU:s statistikbyrå Eurostat ska få utökade möjligheter att själv undersöka medlemsländernas ekonomiska situationer i framtiden.
Statligt heroin till danska knarkare
Danska narkomaner får gratis heroin, när en kontroversiell lag blir verklighet i mitten av februari. Missbrukare av heroin i Köpenhamn, Odense och Esbjerg kommer att erbjudas statligt subventionerad narkotika i ett försök att minska brottsligheten bland narkomaner. 230 narkomaner väntas ta del av programmet, som sägs vara riktat till de mest utsatt och svagaste missbrukarna. Insatsen beräknas kosta motsvarande 95 miljoner svenska kronor om året.
Tvist i Frankrike om rösträtt för invandrare
Ge utländska medborgare lokal rösträtt. Det föreslår franska socialistpartiet som ska lägga fram ett lagförslag. Socialistpartiets ledare Martine Aubry menar att en lag som ger utländska medborgare kommunal rösträtt skulle vara rätt signal att ge som motvikt till den debatt om nationell identitet som lanserats av invandringsminister Eric Besson ”då man försökt förklara för oss att invandrarna är roten till allt ont”. Till skillnad från i Sverige har utländska medborgare från icke EU-länder ingen rösträtt i kommunala val i Frankrike. En känslig fråga som splittrar den politiska högern ända upp i regeringen. Regeringens talesman Luc Chatel säger i en kommentar till Aubrys utspel att rösträtt ”inte kunde komma i fråga”. Eric Besson kan däremot tänka sig rösträtt för utländska medborgare från franskspråkiga, före detta franska kolonier. Men han tycker att Aubry valt ett ytterst dåligt tillfälle att dra upp frågan; strax före det franska regionalvalet i en ”ekonomisk och socialt spänd situation”.
