1 Juli 2010 -
Svenska soldater ska strida under EU-flagg
Snart är det dags igen. Den 1 januari nästa år ska Sverige för
andra gången ställa trupper till förfogande till EU:s militära
brandkårsstyrka, som den här gången kallas NBG 11, Nordic Battle
Group 2011. Sverige bidrar med 1.600 soldater, Finland med 200,
Norge med 150, Irland med 140 och Estland med 50 soldater, som
ska ligga i beredskap våren 2011.
I januari 2007 blev EU:s snabbinsatsstyrkor fullt operativa.
Sedan dess har EU ständigt två styrkor i beredskap som inom
loppet av tio dagar ska kunna sättas in i internationella
krishärdar inom en radie av 6.000 kilometer från Bryssel.
Insatsstyrkorna ska strida under
EU-flagg och styrs från EU:s försvarshögkvarter i ministerrådets
marmorbunker i Bryssel.
Under första halvåret 2008 bildade Sverige en sådan styrka,
Nordic Battle Group, tillsammans med Norge, Finland och Estland.
Men den gången fick soldaterna stanna hemma. Faktum är att EU
hittills aldrig har skickat iväg de militära insatsstyrkorna.
Under Sveriges EU-ordförandeskap enades EU:s försvarsministrar
om ett svenskt förslag att ändra reglerna för att det ska bli
lättare att skicka ut soldater under EU-flagg i fredsbevarande
aktioner – eller krig. ”Vi är överens om att EU ska kunna
använda en av de två stridsgrupper som står i beredskap mer
flexibelt och inte bara till snabbinsatser vid akuta kriser”,
förklarade
försvarsminister Sten Tolgfors, i höstas. Bland annat ska
snabbinsatsstyrkorna kunna användas som strategisk reserv för
EU:s militära insatser på olika håll i världen. Det vill säga
där EU:s gamla stormakter har koloniala/nykoloniala intressen
att beskydda.
Med Lissabonfördraget, som trädde i kraft 2 december förra året,
görs det klart att EU ska kunna agera militärt runt om i
världen. Medlemsländerna förbinder sig att ställa civila och
militära resurser till unionens förfogande. Uppdragen kan gälla
allt från ”humanitära insatser” till ”insatser med stridande
förband vid krishantering, inklusive fredsskapande åtgärder och
stabiliseringsinsatser efter konflikter”. Merparten av
EU-länderna har redan förbundit sig att medverka när det gäller
snabbinsatsstyrkorna och hittills har man meddelat att 13 så
kallade
stridsgrupper ska sättas upp. [Irland, Danmark och Malta deltar
inte i någon stridsgrupp.]
Beslut om att en styrka under EU:s ledning ska sändas till ett
insatsområde fattas av EU:s ministerråd, det vill säga efter ett
enhälligt beslut av medlemsländerna. För att svensk trupp ska
skickas utomlands krävs dessutom ett riksdagsbeslut. Men det
krävs enligt Lissabonfördraget inget mandat från FN:s
säkerhetsråd för att kunna sätta in EU-trupp. Istället används
den mycket vagare formuleringen att man ska agera ”i enlighet
med FN-stadgans
principer”. I praktiken blir det EU självt som avgör vad man
anser falla inom FN:s principer.
EU-beslut inom detta område ska tas enhälligt, men ministerrådet
kan också uppdra åt en mindre grupp medlemsstater att genomföra
uppdrag för unionens räkning. Några länder kan
därmed gå längre inom unionens ram efter godkännande av
ministerrådet. Det kan naturligtvis leda till att medlemsländer
som valt att stå utanför ett krig eller en konflikt ändå blir
indragna i en sådan genom andra staters agerande.
I praktiken har Sverige i och med EU-medlemskapet gjort stegvisa
reträtter från den neutralitetspolitik vi en gång hade. EU:s
militarisering började med Maastrichtfördraget och fortsatte med
Amsterdamfördraget och Nicefördraget. Utvecklingen har skett i
rasande fart.
Lissabonfördraget innebär nådastöten för den svenska
neutralitetspolitiken. Frågan står inte längre om EU ska
utrustas med ett gemensamt försvar, utan när. Dessutom innebär
Lissabonfördraget solidaritetsåtaganden om att agera om ett
annat medlemsland blir
militärt angripet. EU blir med andra ord en försvarsallians av
Natomodell.
Eva-Britt Svensson
EU-polis på svenskt territorium
Nästa år kommer ett förslag om hur polis från andra EU-länder
ska kunna operera på svenskt territorium. Regeringen tillsatte
för ett år sedan en utredning som ska granska frågan, och
utredaren får nu ytterligare tre månader på sig och ska redovisa
sina förslag den 31 mars 2011.
Med Lissabonfördraget blir det rättsliga och polisiära
”samarbetet” inom EU överstatligt samtidigt som EU tar nya steg
mot skapandet av en federal EU-polis som ska kunna operera fritt
över nationsgränserna, ungefär som FBI i USA.
Gösta Torstensson
EU kräver tillbaka flera hundra miljoner kronor
Svenska bönder kan tvingas betala tillbaka EU-stöd för betesmark
som betalats ut 2005-2008. EU har infört nya regler som bland
annat innebär att många svenska betesängar innehåller
för många träd för att få kallas betesmark. Efter kritik från
EU-kommissionen och en stor inventering av Sveriges betesmarker
kommer många svenska bönder att bli tvungna att betala tillbaka
delar av sitt jordbruksstöd till Jordbruksverket. År 2005 fick
ungefär var fjärde lantbrukare felaktigt utbetalda stöd.
Återbetalningskravet gäller för mark som inte var jordbruksmark
2005 och betesmark som uppfyllde de dåvarande svenska kraven för
gårdsstöd, men inte EU:s nya regler som infördes 2009. EU har
kritiserat de gamla svenska
reglerna för att marken inte uppfyllde krav på till exempel
skogs- och alvarbeten. Delar av betesmarken innehåller för många
träd och på andra ställen är den för karg för att uppfylla EU:s
definitioner. Länsstyrelsen beslutar individuellt vilka bönder
som måste betala tillbaka
stödpengar. Det är ännu inte klart exakt vilka bönder som kommer
tvingas att betala tillbaka pengar. Det står dock klart att
hundratals miljoner kronor har betalats ut på fel sätt.
Snuset får inget kommissionärsstöd
Sverige kan inte räkna med stöd från EU:s hälso- och
konsumentkommissionär John Dalli i kampen för att häva EU:s
snusförbud. Det stod klart efter att Dalli träffat bland andra
socialminister Göran Hägglund och folkhälsominister Maria
Larsson i Stockholm. Maria Larsson uppger för TT att hon tog upp
regeringens krav på att snus ska behandlas som andra
tobaksprodukter i EU. Det blev dock kalla handen från Dalli.
EU-kommissionären håller för närvarande på med att ta fram ett
förslag till nytt tobaksdirektiv som ska vara klart i november.
– Han var inte särskilt positivt inställd, säger Larsson.
Sverige har ett undantag från nuvarande EU-direktiv som gör att
snus är tillåtet i Sverige. Däremot får produkten
inte exporteras till övriga EU. Det är framför allt
handelsminister Ewa Björling som drivit kravet på att
snusförbudet i EU ska hävas. Folkhälsominister Maria Larsson har
en mer kluven inställning och konstaterar att snus bör behandlas
som alla andra tobaksprodukter
i EU, samtidigt som hon säger:
- All användning av tobaksprodukter är farlig för hälsan.
Sverige hör till de rikaste länderna i EU
Sverige hör i dag till de rikaste länderna i EU. Sverige hamnar
på femte plats när Eurostat, EU:s statistikorgan, listar BNP per
capita i de 27 EU-länderna. De svenska hushållen fick känna på
finanskrisen och deras samlade förmögenhet krympte rejält under
krisen. Men nu har det vänt uppåt igen och under första
kvartalet ökade förmögenheten med 2,8 procent till
6.990 miljarder kronor, enligt SEB:s sparbarometer. Det är den
högsta nivån hittills. Lyftet beror framför allt på börsuppgång
och på värdeökningar på bostäder.
- Hela förmögenhetstappet, i kronor räknat, under senare delen
av 2007 och hela 2008 har återhämtats, säger SEB:s privatekonom
Gunilla Nyström till TT.
Surströmmingen kan förbjudas nästa år
Regeringen har satt i gång ”Aktion rädda surströmmingen”.
Misslyckas den kan det vara stopp för surströmming nästa år. Den
jästa fisken var ett av samtalsämnena när jordbruksminister
Eskil Erlandsson (C) i mitten av juni träffade EU:s kommissionär
John Dalli, bland annat ansvarig för livsmedelssäkerhet. Liksom
all fet Östersjöfisk innehåller
surströmmingen för höga halter av dioxin och PCB och därför har
Sverige fått ett undantag som löper ut årsskiftet 2011.
– Vi håller på att ta fram fakta, bakgrundsdata och
handlingsalternativ för att få undantaget förlängt. Jag
förutsätter att den nya faktan ska vara betryggande för
kommissionen. Vad Sverige framför allt kommer att trycka på är
att surströmmingsätande är en tradition och ett svenskt
kulturarv. Dessutom handlar det för de flesta inte om särskilt
stora mängder som man
stoppar i sig.
Euromotståndet är rekordstort
Hela 60 procent av svenskarna skulle rösta nej och 28 procent
skulle rösta ja vid en folkomröstning om euron. 12 procent är
osäkra.
De senaste åren har de svenska eurosympatierna legat ganska
konstant. Ja-sidan har legat på mellan 30 och 40 procent, medan
nej-sidan har haft stöd av kring 50 procent av det svenska
folket. Från och med 2008 började dessa kurvor att närma sig
varandra och i november förra året, för första gången sedan
2002, var fler för att skrota kronan än emot. Men nu svänger
opinionen igen och det häftigt. På ett halvår har folkets
inställning gått från ja till euron till ett rekordstort
motstånd. Även männen, som traditionellt är mera positiva till
euron, är skeptiska: 58 procent säger nej och 31 procent ja.
Bland kvinnorna är motståndet ännu större: 62 procent säger nej
och 24 procent ja. Även det mest kronovänliga partiet,
Folkpartiet, har en majoritet
euromotståndare bland sina sympatisörer.
EU bannar Danmark och Finland
Danmark, Finland och Cypern har för stora underskott i de
offentliga finanserna och uppmanas av EU-kommissionen och EU:s
finansministrar att åtgärda det. Danmark, med ett beräknat
underskott i år på 5,4 procent av BNP, får tid på sig till 2013
att åtgärda underskottet. Finland, med ett underskott på 4,1
procent av BNP, väntas rätta in sig i
ledet redan nästa år. Cypern, med ett underskott på 6,1 procent,
och dessutom en statsskuld på 62 procent av BNP, uppmanas
korrigera det senast 2012.
