15 Juli 2010 - 

De rödgrönas EU- politik möter kritik

Tolv vänsterpartister, däribland Erik Berg, America Vera-Zavala och Jenny Wrangborg, beskriver på Flammans debattsida [8 juli] de rödgröna partiernas uppgörelse om EU-politiken som ”ett kapitulationsavtal för vänsterpartiet i EU-frågan”, att ”vänsterpartiet lämnat en mer än villig walkover” och att de rödgröna nu är ”överens om en EUpolitik som är en direkt blåkopia av den hycklande socialdemokratiska EUretoriken. En politik som istället för att förhålla sig till verklighetens EU sysselsätter sig med fantasiföreställningar om hur EU skulle ha kunnat se ut om vi levde i en helt annan värld, med en helt annan union, med helt andra fördrag och politiska förutsättningar än de föreliggande. Det är en retorik som undergräver förutsättningarna för en genuin förståelse av EU-dimensionen och urlakar det politiska medvetandet. Vi deltar nu i den retoriken.”

Skribenterna konstaterar att överenskommelsens inledande mening talar om att ”kritiskt granska” EU [i stort sett alla partier sade samma sak i förra EU-valet]. Därefter ägnas de sex sidorna åt att effektivt undvika alla relevanta kritiska perspektiv. Istället torgförs föreställningen att solidaritetsklausulen är förenlig med alliansfriheten, att Sverige ska delta i militära operationer inom ramen för EU och NATO, att EU är ett verktyg mot det internationella kapitalet, att EU skulle kunna bli en kraft för rättvis handel, att den svenska modellen kan räddas och full sysselsättning prioriteras trots att löntagarflexibilitet och inflationsbekämpning är fördragsmässigt överordnade mål, med mera.

Endast med en mening antyds att det inom valsamverkan finns åsiktsskillnader: ”Våra tre partier har i vissa delar olika syn på EU.” Givet att vänsterpartiet faktiskt vill lämna unionen och upplösa densamma får detta överslätande understatement ses som en direkt lögn.

Vi har i grunden olika syn på EU. Den skillnaden måste erkännas och stavas ut i en politiköverenskommelse om vänsterpartiet utan akut risk för självutplåning ska kunna acceptera att inte aktivt driva vår EU-linje i en rödgrön regering. ”Inom politik är skillnaden mellan tydlighet och otydlighet som skillnaden mellan torrt och blött krut. Om vi ständigt är otydliga med vad vi faktiskt vill i en central fråga, då blir de fina skrivningarna om frågan i partiprogrammet mycket snart obrukbara. Den stora väljargrupp som stöttat Vänsterpartiet därför att vi uppfattats som pålitliga EU-motståndare har haft många anledningar att börja tvivla de senaste åren. Med denna överenskommelse kan deras tvivel bekräftas.

Partiets sista förtroende som EUmotståndare förbrukas nu i snabb takt, partistyrelsen har skickat den klara signalen att Vänsterpartiet inte är beredda att ta några strider för EUmotståndets skull. Vi önskar att partistyrelsen istället med klarhet kunde säga: Vi har för tillfället inte makt nog att förändra den EU-positiva politik som socialdemokraterna och miljöpartiet bejakar. Vi försökte, men vi lyckades inte. Det innebär att en rödgrön regering tyvärr kommer att föra en EUpositiv politik. Det ser vi som något negativt. För oss är det en förlust, men det är inte en förlust som innebär att vi överger vårt EU-motstånd”, avslutar de tolv kritiska vänsterpartisterna sin debattartikel.

Gösta Torstensson

Sälj inte ut Posten

Den 1 januari 1993 avskaffade Sverige som första land brevmonopolet. Ett år senare ombildades Posten till aktiebolag. Denna omreglering gav samma effekter som inom alla andra branscher: villkoren för oss som gör jobbet försämrades och servicen för kunderna blev dyrare.

En sak skiljer posten från många andra omreglerade branscher få privata intressen har hittills tjänat pengar på omregleringen. Än så länge är det mest cheferna i Posten och vissa storkunder som dragit vinstlotten.

Den sittande högerregeringen röstade den 22 juni igenom en ny postlag i riksdagen. Det enda syftet med denna lag är att underlätta för privata kapitalintressen att tjäna pengar inom brev och paketmarknaderna. De ska få tillgång till och ännu mer insyn i Postens verksamhet. De kommer – när de inte lyckas bygga upp en egen konkurrerande verksamhet – få möjlighet att köpa in sig i Posten. Priset för detta blir – vilket den nya lagen förbereder – en sämre service för allmänheten.

Den 19 september är det riksdagsval. Det rödgröna alternativet har lovat att riva upp riksdagsbeslutet och inte sälja ut Posten.

Eva-Britt Svensson

Danskarna betalar mest skatt i EU

Danskarna betalar mest skatt i Europa. Med en samlad skattekvot på 48,2 procent 2008 har Danmark förpassat Sverige till en andraplats på EUrankningen med en skattekvot på 47,1 procent, framgår av siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den genomsnittliga skattekvoten i EU ligger under 40 procent. Lägst skatt betalar man i Rumänien med 28 procent.

 

Erdogan får bakläxa om lagändring

Högsta domstolen i Turkiet har ogiltigförklarat delar av regeringens förslag till ändring av grundlagen. Beslutet ses som ett bakslag för premiärminister Recep Tayyip Erdogan och hans moderat islamiska parti AKP.

HD har beslutat ta bort de kontroversiella paragraferna i reformpaketet som är avsedda att minska rättsapparatens och militärens makt. Resten är intakt och kommer att gå vidare till en folkomröstning i september.

Enligt AKP är reformerna nödvändiga för att Turkiet ska ha en rimlig chans att bli EU-medlem.

EU-parlamentet säger ja till Swift-avtalet

Den 8 juli godkände EU-parlamentet det så kallade Swift-avtalet om utbyte av bankdata med USA. Avtalet kan därmed träda i kraft den 1 augusti i år. Avtalet handlar om överföring av bankuppgifter från EU till USA via Swiftsystemet. Syftet med avtalet är att reglera hur bankuppgifter får lämnas ut mellan EU och USA för att spåra finansiering av terrorism.

I februari röstade EU-parlamentet nej till ett liknande avtal. Parlamentarikerna ansåg inte att det avtalet gav EUmedborgarna ett tillräckligt gott dataskydd. Under våren har EU-kommissionen förhandlat fram ett nytt avtal med USA.

Några förändringar i det nya avtalet är att EU får en observatör på plats i USA som ska kontrollera att informationen används korrekt, EU-medborgares rätt till rättslig prövning blir tydligare och EU:s polisbyrå Europol ska kontrollera att USA:s förfrågningar är motiverade. När EU-parlamentet den 8 juli röstade om det nya avtalet fick det brett stöd. 484 parlamentariker röstade för och 109 röstade emot. 12 ledamöter lade ned sin röst.

Swift-avtalet träder i kraft den 1 augusti 2010 och kommer att gälla i fem år. Därefter förnyas det med ett år i taget.

Brittisk krisbudget kan leda till strejk

Den nya liberalkonservativa koalitionsregeringen i Storbritannien har lämnat sin första ”krisbudget” . Nu hotar de offentliga facken med strejk.

I genomsnitt ska alla myndigheter och departement minska på utgifterna med 25 procent under de kommande fyra åren. Momsen och andra skatter höjs och bidrag minskas.

Den offentliga sektorn – och i synnerhet den centrala statsförvaltningen [civil service] – kommer att drabbas hårt. Sänkta eller frysta löner samt sämre pensionsvillkor och avgångsvederlag kommer att genomföras under hösten.

–När vi står minför nedskärningar, attacker på våra pensioner, kontraktsvillkor som rivs upp och en regering som inte vill förhandla – ja, då är konflikt nästan oundvikligt, säger Richard Simcox, presstalesman för PCS, ett av de ledande facken på den offentliga sidan och landets femte största fackförbund.

 

Europeisk människohandel omsätter 23 miljarder

Trafficking, eller människohandel, är en av de mest lönsamma kriminella verksamheterna i Europa, enligt en ny FN-rapport. Omsättningen uppskattas till över 23 miljarder svenska kronor. Problemet med människohandel växer sig allt större. Enligt rapporten befinner sig vid varje givet tillfälle minst 140.000 människor i traffickingsystemet i Europa. Smugglarna ligger ofta steget före brottsbekämpare och gränspoliser och ändrar regelbundet metoder och resvägar vilket gör kontroll och överblick nästan omöjlig.

–Européer tror att slaveriet avskaffades för hundratals år sedan. Men se er omkring – slavar finns mitt ibland oss, säger Antonio Maria Costa, chef för UNODC, FN:s drog- och brottsbekämpande organ som gjort studien.

 

EU kan ge bistånd till israelisk militärindustri

En ledande israelisk leverantör av stridsflygplan – som tillverkar flygplan som bland annat har använts i attacker mot civila i Gaza – kan beviljas forskningsmedel från EU.

De israeliska attackerna mot Gaza i december 2008 och januari 2009 gav landets flygvapenmöjlighet att testa de nyproducerade förarlösa Heronplanen. Människorättsorganisationer har uppgett att Heronplan och andra pilotlösa flygplan, så kallade drönare, användes för att döda minst 87 civila under det tre veckor långa kriget. Trots det har EU-tjänstemän preliminärt godkänt nytt finansiellt stöd till Herons tillverkare, IAI, Israel Aerospace Industries.

Två projekt som involverar IAI har nyligen gått vidare i ansökningsprocessen till EU:s fleråriga forskningsprogram som totalt omfattar motsvarande 504 miljarder kronor under perioden 2007-2013.

EU-kommissionen har bekräftat att IAI är en av 24 israeliska partners i 26 EUfinansierade projekt inom informationsteknologi som nu förbereds.

 

Sverige hör till de rikaste länderna i EU

Sverige hör i dag till de rikaste länderna i EU. Sverige hamnar på femte plats när Eurostat, EU:s statistikorgan, listar BNP per capita i de 27 EU-länderna.

De svenska hushållen fick känna på finanskrisen och deras samlade förmögenhet krympte rejält under krisen. Men nu har det vänt uppåt igen och under första kvartalet ökade förmögenheten med 2,8 procent till 6.990 miljarder kronor, enligt SEB:s sparbarometer. Det är den högsta nivån hittills.

Lyftet beror framför allt på börsuppgång och på värdeökningar på bostäder. – Hela förmögenhetstappet, i kronor räknat, under senare delen av 2007 och hela 2008 har återhämtats, säger SEB:s privatekonom Gunilla Nyström.