De rödgrönas EU- politik möter kritik
Tolv vänsterpartister, däribland Erik Berg, America Vera-Zavala
och Jenny Wrangborg, beskriver på Flammans debattsida [8 juli]
de rödgröna partiernas uppgörelse om EU-politiken som ”ett
kapitulationsavtal för vänsterpartiet i EU-frågan”, att
”vänsterpartiet lämnat en mer än villig walkover” och att de
rödgröna nu är ”överens om en EUpolitik som är en direkt
blåkopia av den hycklande socialdemokratiska EUretoriken. En
politik som istället för att förhålla sig till verklighetens EU
sysselsätter sig med fantasiföreställningar om hur EU skulle ha
kunnat se ut om vi levde i en helt annan värld, med en helt
annan union, med helt andra fördrag och politiska
förutsättningar än de föreliggande. Det är en retorik som
undergräver förutsättningarna för en genuin förståelse av
EU-dimensionen och urlakar det politiska medvetandet. Vi deltar
nu i den retoriken.”
Skribenterna konstaterar att överenskommelsens inledande mening
talar om att ”kritiskt granska” EU [i stort sett alla partier
sade samma sak i förra EU-valet]. Därefter ägnas de sex sidorna
åt att effektivt undvika alla relevanta kritiska perspektiv.
Istället torgförs föreställningen att solidaritetsklausulen är
förenlig med alliansfriheten, att Sverige ska delta i militära
operationer inom ramen för EU och NATO, att EU är ett verktyg
mot det internationella kapitalet, att EU skulle kunna bli en
kraft för rättvis handel, att den svenska modellen kan räddas
och full sysselsättning prioriteras trots att
löntagarflexibilitet och inflationsbekämpning är fördragsmässigt
överordnade mål, med mera.
Endast med en mening antyds att det inom valsamverkan finns
åsiktsskillnader: ”Våra tre partier har i vissa delar olika syn
på EU.” Givet att vänsterpartiet faktiskt vill lämna unionen och
upplösa densamma får detta överslätande understatement ses som
en direkt lögn.
Vi har i grunden olika syn på EU. Den skillnaden måste erkännas
och stavas ut i en politiköverenskommelse om vänsterpartiet utan
akut risk för självutplåning ska kunna acceptera att inte aktivt
driva vår EU-linje i en rödgrön regering. ”Inom politik är
skillnaden mellan tydlighet och otydlighet som skillnaden mellan
torrt och blött krut. Om vi ständigt är otydliga med vad vi
faktiskt vill i en central fråga, då blir de fina skrivningarna
om frågan i partiprogrammet mycket snart obrukbara. Den stora
väljargrupp som stöttat Vänsterpartiet därför att vi uppfattats
som pålitliga EU-motståndare har haft många anledningar att
börja tvivla de senaste åren. Med denna överenskommelse kan
deras tvivel bekräftas.
Partiets sista förtroende som EUmotståndare förbrukas nu i snabb
takt, partistyrelsen har skickat den klara signalen att
Vänsterpartiet inte är beredda att ta några strider för
EUmotståndets skull. Vi önskar att partistyrelsen istället med
klarhet kunde säga: Vi har för tillfället inte makt nog att
förändra den EU-positiva politik som socialdemokraterna och
miljöpartiet bejakar. Vi försökte, men vi lyckades inte. Det
innebär att en rödgrön regering tyvärr kommer att föra en
EUpositiv politik. Det ser vi som något negativt. För oss är det
en förlust, men det är inte en förlust som innebär att vi
överger vårt EU-motstånd”, avslutar de tolv kritiska
vänsterpartisterna sin debattartikel.
Gösta Torstensson
Sälj inte ut Posten
Den 1 januari 1993 avskaffade Sverige som första land
brevmonopolet. Ett år senare ombildades Posten till aktiebolag.
Denna omreglering gav samma effekter som inom alla andra
branscher: villkoren för oss som gör jobbet försämrades och
servicen för kunderna blev dyrare.
En sak skiljer posten från många andra omreglerade branscher få
privata intressen har hittills tjänat pengar på omregleringen.
Än så länge är det mest cheferna i Posten och vissa storkunder
som dragit vinstlotten.
Den sittande högerregeringen röstade den 22 juni igenom en ny
postlag i riksdagen. Det enda syftet med denna lag är att
underlätta för privata kapitalintressen att tjäna pengar inom
brev och paketmarknaderna. De ska få tillgång till och ännu mer
insyn i Postens verksamhet. De kommer – när de inte lyckas bygga
upp en egen konkurrerande verksamhet – få möjlighet att köpa in
sig i Posten. Priset för detta blir – vilket den nya lagen
förbereder – en sämre service för allmänheten.
Den 19 september är det riksdagsval. Det rödgröna alternativet
har lovat att riva upp riksdagsbeslutet och inte sälja ut
Posten.
Eva-Britt Svensson
Danskarna betalar mest skatt i EU
Danskarna betalar mest skatt i Europa. Med en samlad skattekvot
på 48,2 procent 2008 har Danmark förpassat Sverige till en
andraplats på EUrankningen med en skattekvot på 47,1 procent,
framgår av siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den
genomsnittliga skattekvoten i EU ligger under 40 procent. Lägst
skatt betalar man i Rumänien med 28 procent.
Erdogan får bakläxa om lagändring
Högsta domstolen i Turkiet har ogiltigförklarat delar av
regeringens förslag till ändring av grundlagen. Beslutet ses som
ett bakslag för premiärminister Recep Tayyip Erdogan och hans
moderat islamiska parti AKP.
HD har beslutat ta bort de kontroversiella paragraferna i
reformpaketet som är avsedda att minska rättsapparatens och
militärens makt. Resten är intakt och kommer att gå vidare till
en folkomröstning i september.
Enligt AKP är reformerna nödvändiga för att Turkiet ska ha en
rimlig chans att bli EU-medlem.
EU-parlamentet säger ja till Swift-avtalet
Den 8 juli godkände EU-parlamentet det så kallade Swift-avtalet
om utbyte av bankdata med USA. Avtalet kan därmed träda i kraft
den 1 augusti i år. Avtalet handlar om överföring av
bankuppgifter från EU till USA via Swiftsystemet. Syftet med
avtalet är att reglera hur bankuppgifter får lämnas ut mellan EU
och USA för att spåra finansiering av terrorism.
I februari röstade EU-parlamentet nej till ett liknande avtal.
Parlamentarikerna ansåg inte att det avtalet gav EUmedborgarna
ett tillräckligt gott dataskydd. Under våren har EU-kommissionen
förhandlat fram ett nytt avtal med USA.
Några förändringar i det nya avtalet är att EU får en observatör
på plats i USA som ska kontrollera att informationen används
korrekt, EU-medborgares rätt till rättslig prövning blir
tydligare och EU:s polisbyrå Europol ska kontrollera att USA:s
förfrågningar är motiverade. När EU-parlamentet den 8 juli
röstade om det nya avtalet fick det brett stöd. 484
parlamentariker röstade för och 109 röstade emot. 12 ledamöter
lade ned sin röst.
Swift-avtalet träder i kraft den 1 augusti 2010 och kommer att
gälla i fem år. Därefter förnyas det med ett år i taget.
Brittisk krisbudget kan leda till strejk
Den nya liberalkonservativa koalitionsregeringen i
Storbritannien har lämnat sin första ”krisbudget” . Nu hotar de
offentliga facken med strejk.
I genomsnitt ska alla myndigheter och departement minska på
utgifterna med 25 procent under de kommande fyra åren. Momsen
och andra skatter höjs och bidrag minskas.
Den offentliga sektorn – och i synnerhet den centrala
statsförvaltningen [civil service] – kommer att drabbas hårt.
Sänkta eller frysta löner samt sämre pensionsvillkor och
avgångsvederlag kommer att genomföras under hösten.
–När vi står minför nedskärningar, attacker på våra pensioner,
kontraktsvillkor som rivs upp och en regering som inte vill
förhandla – ja, då är konflikt nästan oundvikligt, säger Richard
Simcox, presstalesman för PCS, ett av de ledande facken på den
offentliga sidan och landets femte största fackförbund.
Europeisk människohandel omsätter 23 miljarder
Trafficking, eller människohandel, är en av de mest lönsamma
kriminella verksamheterna i Europa, enligt en ny FN-rapport.
Omsättningen uppskattas till över 23 miljarder svenska kronor.
Problemet med människohandel växer sig allt större. Enligt
rapporten befinner sig vid varje givet tillfälle minst 140.000
människor i traffickingsystemet i Europa. Smugglarna ligger ofta
steget före brottsbekämpare och gränspoliser och ändrar
regelbundet metoder och resvägar vilket gör kontroll och
överblick nästan omöjlig.
–Européer tror att slaveriet avskaffades för hundratals år
sedan. Men se er omkring – slavar finns mitt ibland oss, säger
Antonio Maria Costa, chef för UNODC, FN:s drog- och
brottsbekämpande organ som gjort studien.
EU kan ge bistånd till israelisk militärindustri
En ledande israelisk leverantör av stridsflygplan – som
tillverkar flygplan som bland annat har använts i attacker mot
civila i Gaza – kan beviljas forskningsmedel från EU.
De israeliska attackerna mot Gaza i december 2008 och januari
2009 gav landets flygvapenmöjlighet att testa de nyproducerade
förarlösa Heronplanen. Människorättsorganisationer har uppgett
att Heronplan och andra pilotlösa flygplan, så kallade drönare,
användes för att döda minst 87 civila under det tre veckor långa
kriget. Trots det har EU-tjänstemän preliminärt godkänt nytt
finansiellt stöd till Herons tillverkare, IAI, Israel Aerospace
Industries.
Två projekt som involverar IAI har nyligen gått vidare i
ansökningsprocessen till EU:s fleråriga forskningsprogram som
totalt omfattar motsvarande 504 miljarder kronor under perioden
2007-2013.
EU-kommissionen har bekräftat att IAI är en av 24 israeliska
partners i 26 EUfinansierade projekt inom informationsteknologi
som nu förbereds.
Sverige hör till de rikaste länderna i EU
Sverige hör i dag till de rikaste länderna i EU. Sverige hamnar
på femte plats när Eurostat, EU:s statistikorgan, listar BNP per
capita i de 27 EU-länderna.
De svenska hushållen fick känna på finanskrisen och deras
samlade förmögenhet krympte rejält under krisen. Men nu har det
vänt uppåt igen och under första kvartalet ökade förmögenheten
med 2,8 procent till 6.990 miljarder kronor, enligt SEB:s
sparbarometer. Det är den högsta nivån hittills.
Lyftet beror framför allt på börsuppgång och på värdeökningar på
bostäder. – Hela förmögenhetstappet, i kronor räknat, under
senare delen av 2007 och hela 2008 har återhämtats, säger SEB:s
privatekonom Gunilla Nyström.