1 Juni 2010 -
EU-parlamentet vill förbjuda köttklister
I en resolution, som framtagits av
socialdemokraten Åsa Westerlund, har en majoritet av ledamöterna
i EU- parlamentet tagit ställning mot det köttklisterbeslut om i
februari fattades av EU-kommissionen. Röstsiffrorna i
parlamentet blev 370-262. Ledamöterna i Strasbourg struntade i
EU:s konsumentkommissionär John Dallis anförande om att det inte
finns bevis för att trombinet skadar hälsan.
Trombin är ett protein som utvinns ur ko- eller grisblod och
används till att framställa stora köttstycken av flera mindre
stycken.
- Köttklistret skulle ha använts för att vilseleda
konsumenterna, sade Åsa Westerlund efter omröstningen.
Syftet ned att använda trombin är att presentera bitar av kött
som en enda köttprodukt, konstaterar majoriteten i
EU-parlamentet i den antagna resolutionen. Därmed anses risken
för att kunderna vilseleds uppenbar. I resolutionen påpekas
också att en livsmedelstillsats bara får godkännas för
användning inom EU om den innebär fördelar för konsumenterna.
Men EU-kommissionen och flera regeringar, däribland den svenska,
anser att ett godkännande är enda möjligheten att få igenom en
framtida EU-lagstiftning om märkning av alla matprodukter, inte
bara hela köttstycken, som innehåller trombin. Kommissionen
anser också att trombinet öppnar för ”billigare” köttbitar, de
ihopsatta, något som är till förmån för mindre välbeställda
konsumenter.
EU-parlamentets talman kommer nu att be EU-kommissionen, som är
den institution som har monopol på uppdraget att ta fram lagar,
att dra tillbaka eller ändra ett beslut från februari i år att
tillåta trombin. Beslutet kan få följder för andra, liknande
tillsatser som redan är tillåtna, tror EU-parlamentarikern Carl
Schlyter [mp] som diskuterat frågan med tjänstemän inom
kommissionen.
– Deras bild är att om vi stoppar detta nu så kan detta få
konsekvenser för övriga liknande tillsatser, att de måste skärpa
till reglerna om parlamentet har den här åsikten, säger Carl
Schlyter.
Gösta Torstensson
EPA-avtalen innebär en nykolonisering
Ekonomiska Partnerskapsavtal [EPA] håller
på att förhandlas fram mellan EU och länder i Afrika, Västindien
och Stilla Havet [kallas AVS-länderna]. Förhandlingarna sker
mellan EU- kommissionen och ett antal regioner eller enskilda
AVS-länder.
Avtalen är enligt bulletinerna från Bryssel tänkta att vara
utvecklingsinstrument för AVS-länderna, minska fattigdomen,
gynna hållbar utveckling, öka regional integration och sakta
integrera dessa länder i världsmarknaden. Men förhandlingarna
har hittills inte levt upp till de officiella målen. Sista
december 2007 var deadline, men vid det laget hade endast en
region skrivit på ett EPA-avtal. Två år efter deadline är
EPA-förhandlingarna långt ifrån avklarade.
Under de senaste 30 åren har AVS- länderna i princip kunnat
exportera varor tullfritt till den europeiska marknaden utan att
krav på att öppna sina egna marknader har ställts av EU. Men en
EU-förordning från 13 november 2007 upphäver AVS-ländernas
tillgång till den europeiska marknaden om de inte accepterar
EU:s diktat. För till exempel Ghana och Elfenbenskusten är det
särskilt exporten av ananas, kakao, tonfisk, bananer, grönsaker
och aluminium, som riskerar att drabbas av EU-tull.
Detta betyder i sin tur stora ekonomiska problem och ett hot mot
livsmedelsförsörjningen i dessa länder. Dessutom tappar länderna
tullintäkter. För länder som Ghana, Gambia och Senegal utgör
dessa 10-20 procent av den offentliga budgeten.
Liberaliseringen av varuhandeln är bara den ena sidan av saken.
I förhandlingarna ställer EU-kommissionen krav på tillträde för
västerländska tjänsteföretag samt en liberalisering av
upphandlings-, konkurrens- och investeringsregler.
Från de fattiga ländernas förhandlare är irritationen stor över
hur EU- kommissionen genom påtryckningar och till exempel genom
hot om reducerat bistånd aggressivt driver förhandlingarna för
att få sin vilja tillgodosedd. Liberaliseringen betyder en
allvarlig begränsning av AVS-ländernas politiska marginaler att
reglera marknaderna till fördel för lokala producenter och lokal
industri.
I en situation av förvärrad livsmedelskris, som enligt FAO har
kastat ut ytterligare 100 miljoner människor i fattigdom kommer
EPA-avtalen att bli en katastrof för världens fattiga.
EPA-avtalen innebär i praktiken en nykolonialisering, som avser
att göra AVS-länderna beroende av EU.
Eva-Britt Svensson
Protester i Rumänien mot nedskärningar
I Rumänien tågade i mitten av maj uppemot
60.000 demonstranter genom Bukarest i protest mot regeringen
Emil Bocs sparpaket med lönesänkningar på 25 procent i den
offentliga sektorn och en minskning av pensionerna och
arbetslöshetsersättningen med 15 procent.
Bakgrunden till åtstramningarna är att Rumänien har beviljats
stöd på 20 miljarder euro av Internationella valutafonden, IMF,
och kämpar för att uppfylla förutsättningarna för en kommande
delbetalning.
Bulgariskt kärnkraftverk avvecklas med EU-pengar
EU-parlamentet har röstatigenom ett
stödpaket för att avveckla det bulgariska kärnkraftverket
Kozloduj. Det föreslagna stödpaketet omfattar totalt 300
miljoner euro.
Kärnkraftverket i Kozloduj är redan nedstängt. EU-finansieringen
gäller själva avvecklingen av kärnkraftverket. Av de 300
miljoner euro som kommissionen föreslagit, ska 180 miljoner euro
gå till säker avveckling medan 120 miljoner euro ska avsättas
för energibesparande åtgärder.
Kozloduj var fram tills dess att det stängdes det enda
kärnkraftverket i Bulgarien. Precis som Litauen och Slovakien,
för kärnkraftverken Ignalina och Bohunice, åtog Bulgarien sig i
samband med EU-anslutningen 2004 att stänga ner äldre
kärnkraftverk. Innan förslaget med stödpaketet kan träda ikraft
måste det först godkännas av ministerrådet, som beslutar med
enhällighet.
800.000 euro slösas bort på EU:s nordiska stridsgrupp
I ett svar till ledamoten i irländska
parlamentet Aengus O Snodaigh uttalade landets försvarsminister
att de irländska skattebetalarna kommer att få betala 800 000
euro för att täcka kostnader för träning i EU:s nordiska
stridsgrupp.
Ordförande Roger Cole för den irländska fredsrörelsen PANA
säger: ”Att den irländska regeringen ska avsätta 800.000 euro
för att täcka kostnader för träning i EU:s nordiska stridsgrupp
är ett fullständigt och totalt slöseri med pengar, särskilt det
nu görs massiva nedskärningar. De här EU:s stridsgrupper skulle
aldrig ha satts upp. EU behöver inte och skall inte ha en
militär dimension. Vi var tidigare del i en militariserad
överstat som kallades British Union, som skickade sina
stridsgrupper över hela världen. En gång i vår historia är
tillräckligt. Det blir ännu mera obegripligt när den tyska
författningsdomstolen som har sagt nej till att tyska trupper
skall tjänstgöra utomlands utan att det finns ett samtycke i
tyska förbundsdagen, vilket blir ett totalt förlöjligande av att
EU:s stridsgrupper förmodas gå i krig fem dagar efter beslut i
EU:s ministerråd.”
Avtalslösa byggare på Byggnads
Avtalslösa byggare på Byggnads
Byggnadsarbetare utan kollektivavtal jobbade med ombyggnaden av
fackförbunden Byggnads och Kommunals förbundsexpeditioner i
Stockholm, skriver tidningen Byggnadsarbetaren. Efter två
månader upptäckte facket att det litauiska företaget Baltic
Ceiling saknade kollektivavtal.
– De anställda hade ingen aning om att de skulle ha
kollektivavtal, säger Byggnads tolk och ombudsman Gints Kaplers,
som besökte arbetsplatsen.
Svårt att få asyl i EU
Drygt 260.000 personer ansökte 2009 om asyl
i ett EU-land, vilket är en ökning med 20.000 personer jämfört
med 2008, enligt nya siffror från statistikbyrån Eurostat.
Flest människor sökte asyl i Frankrike, följt av Tyskland,
Storbritannien och på fjärde plats Sverige. I förhållande till
folkmängden fick dock Malta ta emot flest flyktingar, följt av
Cypern, Sverige och Belgien. Nästan tre fjärdedelar av alla
behandlade asylansökningar under 2009 avslogs.
– Det finns stora skillnader mellan olika länder beroende på hur
strikt asylpolitik de har samt vilka länder de sökande kommer
ifrån. Grekland är ett land som drar ner statistiken, säger
Hanne Mathisen, taleskvinna för FN:s flyktingorganisation UNHCR
i Norden och Baltikum. Enligt Eurostats siffror sade Grekland
nej i 98.8 procent av ansökningarna under 2009. Även Spanien
driver en restriktiv politik; 98,9 procent av de drygt 14 000
sökanden fick ett nej. I Sverige fick sju av tioasylsökanden ett
negativt besked.
EU klagar på Sveriges regler för smink
EU-kommissionen tycker att de svenska
reglerna om kosmetika ställer för höga krav och att de strider
mot EU:s regler på området. De svenska reglerna säger bland
annat att en produkt ska registreras i Sverige även om den redan
är registrerad i ett annat EU-land.
Enligt EU-kommissionen ställer de svenska reglerna högre krav än
nödvändigt och de utgör därför ett problem EU:s inre marknad.
EU:s regler för kosmetika finns i kosmetikadirektivet.
Medlemsländerna får inte ha strängare regler för kosmetika än
vad EU-direktivet innehåller. Kommissionen har därför skrivit
ett så kallat motiverat yttrande till svenska regeringen där man
kräver att reglerna ändras. Om Sverige inte ändrar sina regler
kan kommissionen ta ärendet till EU-domstolen.
Lavaldomen överklagas
LO överklagar Lavalutslaget i
Arbetsdomstolen (AD) till Högsta domstolen (HD).
”AD:s dom är särskilt märklig eftersom domstolen i sitt första
beslut i målet godkände stridsåtgärderna. Att AD därefter kommer
fram till att den hade fel är en sak men att dessutom tycka att
facken då ska betala skadestånd”, skriver LO:s ordförande Wanja
Lundby- Wedin i ett pressmeddelande.
Bakgrunden till den segdragna rättsprocessen är LO-facken
Byggnads och Elektrikernas blockad av det lettiska byggföretaget
Lavals skolbygge i Vaxholm 2004.
EU-polis på svensk mark
Nästa år kommer ett förslag om hur polis
från andra EU-länder ska kunna operera på svensk mark.
Regeringen tillsatte för ett sår sedan en utredning som ska
granska frågan, och utredaren får nu ytterligare tre månader på
sig och ska redovisa sina förslag den 31 mars 2011.
