15 MAJ 2010 -
Full fart framåt – mot undergången
EU, i synnerhet euroländernas ledare, Europeiska
centralbanken och Internationella valutafonden har enats om ett
gigantiskt lånepaket till Grekland på totalt 110 miljarder euro
under tre år.Giorgos Papandreous socialdemokratiska regering har
i förhandlingarna om nödlån tvingats att ikläda sig en nyliberal
tvångströja. Han förväntas inom kort redovisa en plan på hur
Grekland på tre år ska minska sitt budgetunderskott från 14 till
3 procent genom att höja skatter och skära i löner, pensioner
och sociala försäkringar.
Men det grekiska folket vägrar att betala för en kris som de
inte är orsaken till. De demonstrerar och strejkar mot
lönesänkningar och nedskärningar i offentliga sektorn.
Hundratusentals statsanställda gick förra veckan ut i en två
dagar lång strejk. Flyganställda gjorde gemensam sak med de
statsanställda och många inrikesflyg blev stående på marken.
Några dagar senare utlystes en generalstrejk då såväl
offentliganställda som privatanställda lade ned arbetet i
protest mot de hårda nedskärningarna. Men EU och IMF är
orubbliga. Papandreous regering kläms mellan sköldarna. Att
ställa in betalningarna kan bli oundvikligt. Då får skulderna
omförhandlas och skrivas ned. Exempelvis tyska och franska
banker skulle göra storförluster. Krisen kan också spridas till
andra länder i Sydeuropa där de offentliga finanserna hänger på
gärdsgården.
Med ett budgetunderskott på 10 procent och en statsskuld på 80
procent av BNP och den högsta arbetslösheten på 20 år så finns
Portugal med bland länderna som väntas bli den ekonomiska
krisens nästa offer. Det är sannolikt att en fördjupad kris även
här kommer att leda till kraftiga reaktioner med strejker och
demonstrationer som i Grekland. Kommer krisen i Grekland att
leda till slutet för EU:s valutaunion?
Kanske, men det mesta pekar för närvarande åt motsatt håll.
Eurogruppens, dvs. finansministrarna från de 16 EU-länder som är
med i valutaunionen, samarbete intensifieras av krisen. Ingen
protesterar längre mot att enbart euroländernas stats- och
regeringschefer träffas på toppmöten. Det skedde för första
gången i slutet av mars och fredagen den 7 maj kallade EU:s
president Herman Van Rompuy åter euroländernas politiska ledare
till möte.
Frankrike och Tyskland har olika syn på hur valutaunionens
problem ska lösas. Frankrike vill ha en ”ekonomisk regering” som
samordnar euroländernas ekonomiska politik.
Tyskland vill ha fler möjligheter att straffa ”slarvande”
euroländer. Nyligen pläderade Angela Merkel i tyska
förbundsdagen för att de tillfälligt ska kunna minsta sin
rösträtt inom EU. Men i ett gemensamt brev till Herman van
Rumpouy inför Eurotoppmötet tonade Angela Merkel och Frankrikes
president Nicholas Sarkozy ned oenigheten. De kräver ”mer
effektiva sanktioner” mot för stora underskott, men också, som
Frankrike vill, en större ekonomisk samordning. Den grekiska
krisen visar det som alla egentligen redan vet; att den
överstatliga valuta- och penningpolitiken behöver kompletteras
med mer unionell ekonomisk politik. Inom kort ska EUkommissionen
presentera förslag om hur euroländerna skulle kunna utveckla det
finanspolitiska samarbetet [läs: hur de finanspolitiska tyglarna
ska stramas åt].
Mer makt koncentreras till Bryssel. Många ser det som ett steg
framåt, men jag tror att det kommer att öka spänningarna
ytterligare. Det går inte att jämka samman 16 sinsemellan
ojämnbördiga ekonomier kring en ekonomisk politik, som av
naturliga skäl kommer att utformas för att passa de ekonomiska
tungviktarna i centrum, först och främst Tyskland. Men för
eurofederalisterna som är förblindade av hägringen om en
europeisk supermakt finns bara ett alternativ; att hjälpligt
lösa de problem som uppstår och fortsätta på den inslagna vägen.
Ungefär som Titanic. Full fart framåt – mot undergången.
Gösta Torstensson
Sveriges medlemskap i EU är olagligt
Studieförbundet Näringsliv och Samhälles [SNS] så kallade
Demokratiråd konstaterar i en aktuell rapport [Europiseringen av
Sverige] att den svenska grundlagen, regeringsformen, är
missvisande när det gäller relationen till EU.
Enligt SNS-rapporten påverkar medlemskapet i EU det svenska
statsskicket i betydligt större utsträckning än vad som framgår
av regeringsformen. Sveriges medlemskap i EU är med andra ord
olagligt. Och så lär det förbli. En ändring av EU-paragrafen i
regeringsformen är på gång efter valet i höst. Men enligt
SNS-rapporten är den förändringen otillräcklig.
Gösta Torstensson
Ökad EU-budget trots minskat bistånd
EU-kommissionen föreslår att budgeten för 2011 ska öka med 6
procent, till 130 miljarder euro. Den enskilt största posten är
jordbruksstödet som står för 58,1 miljarder euro. Nästan är
oförändrat jämfört med 2010. Däremot kommer EU:s bistånd till
tredje världens länder att minskas med 2,4 procent till 6,7
miljarder euro. En av de största nedskärningarna drabbar den
palestinska myndigheten. Kostnaderna för EU:s administration
ökas samtidigt med 4,5 procent till 8,3 miljarder euro. Därmed
kommer EU-medborgarna att få betala mer till EU:s byråkrati än
till unionens hela internationella bistånd. EU:s budget ska
godkännas såväl av ministerrådet (medlemsländernas regeringar)
som av EU-parlamentet innan den kan träda i kraft.
EU:s brottsregister ska kunna utvidgas
De databaser som används för brottsbekämpning inom EU ska
byggas ut. En enig riksdag [!?] har ställt sig bakom de
lagändringar som behövs. EU:s ministerråd beslutade 2007 att en
andra generation av Schengens informationssystem, SIS II, ska
införas. Det nya systemet är mer tekniskt utvecklat, men
dessutom får fler personuppgifter registreras. Det innebär att
även fotografier, fingeravtryck och uppgifter om personer som är
efterlysta får föras in i databaserna. Samtidigt införs regler
för hur uppgifterna får användas, i det uttalade syftet att öka
skyddet för den personliga integriteten.
Slutet nära för banankriget
Det 17 år gamla banankriget mellan EU och Amerika ser ut att
få sin lösning i vår. 1993 införde EU en tull på bananer från
USA och Latinamerika. Medan forna kolonier fick exportera sina
bananer tullfritt till EU-länderna blev andra exportörer tvungna
att betala 737 euro per ton i tull. Även om banantullen har
sänkts sedan dess har den varit ett ständigt trätoämne i den
internationella frihandelsorganisationen WTO. Under de 17 år som
banankriget har pågått har EU förlorat 13 tvister om bananer i
WTO, om allt från kvotfördelning till licenshantering och
tullnivå. Nu har EU-kommissionen förhandlat fram ett avtal med
bananexportörerna i Latinamerika och USA. Utan avtalskulle
bananländerna blockerat fortsatta förhandlingar om frihandel
iden så kallade Doharundan. Avtalet innebär att EU gradvis
sänker sin banantull till 144 euro per ton, samtidigt som
motparterna lovar att avsluta alla banantvister i WTO. De forna
kolonierna i Afrika, Västindien och Stilla havet får ett stöd på
190miljoner euro som kompensation för attderas bananexport inte
längre blir lika gynnad.
Ny terrorlag splittrar de rödgröna
De borgerliga partierna och socialdemokraterna har enats om
en ny lag mot terrorism för att genomföra EU:s utbyggda
terroristlagar. Enligt riksdagens beslut införs en ny lag som
träder i kraft 1 december och straffar den som offentligt manar
till terrorism som sprids via Internet. Det blir även straffbart
att rekrytera eller att utbilda till terrorism, till exempel att
ge instruktioner om tillverkning av sprängämnen som används vid
terrorbrott. Brotten ska i grova fall ge sex års fängelse. Den
rödgröna oppositionen är splittrad i frågan. Socialdemokraterna
ställer upp på regeringens linje, men Vänsterpartiet och
Miljöpartiet röstade nej. Det går inte att bekämpa grova brott
och försvara demokratin genom att samtidigt inskränka den, anser
de.
Skånesossar vill dra tillbakatrupper
De svenska trupperna i Afghanistan ska dras tillbaka
omedelbart. Det kräver Socialdemokraterna i Skåne på tvärs med
partiledningen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens
om att 2011 göra en utvärdering av den svenska militära insatsen
i Afghanistan. Vänsterpartiet har hittills hållit fast vid sin
ståndpunkt att insatsen bör avbrytas. Nu säger också
Socialdemokraternas största partidistrikt, Skåne, att trupperna
bör dras hem ”omedelbart”.
– Vi tror inte att den här insatsen i dess nuvarande form
främjar fred och demokrati i Afghanistan, säger Peter Johansson,
Möllevångens S-förening. Han fick en majoritet av ombuden vid
Skånes partikongress att ställa sig bakom kravet, trots att
distriktsstyrelsen argumenterade emot förslaget.
Belgisk blå-vänner anmäler Sverige
Svenska belgisk blå-föreningen anmälde nyligen den svenska
regeringen till EU-kommissionen för att Sverige förbjuder den i
EU godkända köttrasen. Belgisk blå-föreningen kräver att
slakterierna i Sverige och branschorganisationen Kött- och
Charkföretagen tvingas rätta sig efter EU:s lagstiftning och
tidigare avkunnade domar i EU-domstolen. På initiativ av Kött-
och Charkföretagen har slakterier och handel kommit överens om
att bojkotta slaktdjur med inslag av rasen belgisk blå.
Bojkotten är inte ny utan en konsekvens av det 14 år gamla
löftet till Sveriges konsumenter att de ska slippa belgisk
blåkött i butikshyllorna. Ett löfte som branschen tycks ha
misslyckats kapitalt med.
Liberal EU-politiker kräver burkaförbud
Belgien är som första land i EU på väg att införa burkaförbud
och överhuset väntas följa underhusets beslut. EU-parlamentets
vice talman, den tyska liberalen Silvana Koch-Mehrin, jämför en
burka med ett mobilt fängelse och vill se ett förbud mot burka i
Europa. Människorättsgruppen Human Rights Watch är kritisk till
Silvana Koch- Mehrins uttalande och anser ett förbud inte är
förenligt med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
– Det är djupt oroande att en Europaparlamentariker kräver ett
sådant här förbud. Det är tillräckligt problematiskt att vi har
så många debatter om detta i olika nationella parlament. Det är
vår bestämda mening att ett förbud som riktar sig mot dem som
frivilligt bär burka eller nikab kränker deras
självbestämmanderätt, tanke- och religionsfrihet, säger Judith
Sunderland på Human Rights Watch.
