Mars 2010 -
Ska Marit Paulsen åka hem nu?
Under valrörelsen inför EU-parlamentsvalet förra sommaren
uttalade Folkpartiets toppkandidat Marit Paulsen att hennes
viktigaste uppgift skulle bli att i grunden förändra EU:s
jordbrukspolitik och radikalt minska jordbruksbudgeten. Men
förutsättningen var att Lissabonfördraget skulle komma att träda
ikraft eftersom det ger EU-parlamentet inflytande över EU:s
jordbrukspolitik. Om inte förklarade Paulsen att hon lika gärna
skulle kunna åka hem från Bryssel.
Den 1 december trädde Lissabonfördraget i kraft och sedan dess
pågår det en diskussion i EU-parlamentet om unionens framtida
jordbrukspolitik. Marit Paulsen är engagerad när parlamentet för
första gången får vara med och besluta om jordbruksbudgeten. Det
är också en av hennes partigruppsvänner, den brittiske liberalen
George Lyon, som ska ta fram parlamentets ståndpunkt inför
förhandlingarna med medlemsländernas regeringar.
Men Lyon har inga förhoppningar om att Paulsens löften om
grundläggande förändringar av jordbrukspolitiken ska infrias.
”Det finns starka krav på nya sorters regleringar från
Frankrike, Spanien och Grekland, och de nya EU-länderna kräver
ökat stöd till sina bönder. Det blir tufft nog att se till att
behålla de reformer med kraftigt minskade prisstöd som
genomförts de senaste åren”, sade George Lyon vid en pressträff
i Bryssel. Men Marit Paulsen är oförtrutet optimistisk om
radikala förändringar och tror på en halvering av
jordbruksbudgeten: ”Men den revolutionen kan inte komma inifrån
EU. Det är konstigt att inte konsumentföreningar, fack och
näringsliv ger sig in i den här debatten.” Om det nu är så att
det är den utomparlamentariska kampen som kan förändra EU:s
närmast groteska jordbrukspolitik, då uppstår frågan om varför
det var så viktigt för Marit Paulsen att vinna plats i
EU-parlamentet.
Är det dags att åka hem nu?
Eva-Britt Svensson
Islänningarna säger nej till EU
EU-kommissionen ger klartecken för Island att börja förhandla om
medlemskap i EU. Nästa månad ska EUländernas regeringar besluta
om medlemskapsförhandlingarna ska inledas. Förutom att få
tillgång till de vidsträckta fiskevattnen så ger ett isländskt
medlemskap EU tillträde till ett område som Bryssel varit
intresserat av, men nästan utestängt från. Nämligen det alltmer
uppmärksammade Arktis, där den framväxande EU-stormakten vill
flytta fram sina geopolitiska positioner i konkurrens med USA
och Ryssland. Uppskattningar talar om att 20- 25 procent av
världens oupptäckta och kvarvarande olje- och gasresurser kan
finnas i Arktis.
Island har till följd av EES-avtalet till stora delar redan
anpassat sig till EU:s lagar och regelverk. Men jordbruket och
framför allt fisket kommer att bli svårlösta problem under
medlemskapsförhandlingarna. Island och EU har årliga konflikter
om fiskekvoter för bland annat makrill och blåvitling utanför
Islands kust. Utlänningar får inte äga isländska fiskeföretag,
vilket strider mot EU-reglerna. Island måste även införa
skyddsregler för sälar och valar. Fisket är viktigt för Island.
Ungefär häften av landets exportinkomster kommer från
fiskindustrin. Rädslan för att tappa kontrollen över
fiskevattnen har avhållit islänningarna från att söka medlemskap
i EU.
Men situationen förändrades drastiskt hösten 2008 då de
isländska bankerna kraschade och Island gick in i en allvarlig
ekonomisk kris. Då svängde EU-opinionen eftersom man antog att
landet med euro som valuta inte skulle ha drabbas lika hårt.
Sedan dess har utvecklingen i Baltikum, Grekland, Spanien,
Portugal och Irland visat att detta antagande är grundlöst. I
somras lämnade den isländska regeringen in en EU-ansökan. Men
islänningarnas intresse för unionen har åter svalnat. Inte minst
eftersom EUländer som Storbritannien, Holland och också Sverige
har visat upp en oresonlig attityd när det gäller att tvinga det
isländska folket att betala kostnaderna för den finanskris som
är en konsekvens av bankirers och andra finansaktörers
lättsinne. Ställt i relation till befolkningens storlek får
betalningskravet från Holland och Storbritannien närmast
hisnande proportioner. Island har inte långt fler invånare än
Malmö. Sammanlagt rör det sig om 120.000 kronor per islänning
och enbart räntan motsvarar hälften av den isländska
sjukvårdsbudgeten. En ny opinionsundersökning om islänningarnas
uppfattningar om medlemskap i EU, utförd av Capacent för Farmers
Association of Island, visar 56 procent är motståndare till EU
medan 33,2 procent är anhängare.
Gösta Torstensson
EU:s föräldraledighet: En skyldighet för mammor
EU:s nya regler för föräldraledighet innebär i en skyldighet för
mammor att ta ut de första sex veckorna. För pappor däremot är
det en rättighet till två veckors ledighet men de har
fortfarande inga skyldigheter. Parlamentets jämställdhetsutskott
röstade på tisdagen om de nya reglerna. ”Förslaget reducerar
kvinnor till enbart mödrar. De nya reglerna talar nästan bara om
mamman, pappan nämns knappt,” säger Eva-Britt Svensson. ”Det är
ett klart tecken på den europeiska högerns kvinnosyn, att mamman
ska stanna i hemmet när barnen fötts. I Sverige har vi
föräldraledighet, men detta kommer att tvinga oss att införa
mammaledighet. De nya reglerna ska ersätta ett direktiv från
2000 som tvingade Sverige att införa två veckors obligatorisk
mammaledighet i samband med födseln. I mars väntas EUparlamentet
ta beslut i plenum, sedan går ärendet till ministerrådet.
Det lämpliga vore att gå ur EU
Maria Karlsson, facklig samordnare på SAC, Syndikalisterna,
menar att högerregeringens antifackliga lagförslag, Lex Laval,
inte är förvånande. Med ett EU-medlemskap följer de fyra
friheterna där människor, varor, tjänster och pengar ska röra
sig fritt. Marknadskrafternas fria rörlighet har därmed
företräde framför till exempel löntagarnas rättigheter. – Valet
att inte ha dessa regler finns tyvärr inte. Det vill säga om vi
inte väljer att gå ur EU, vilket vore det lämpliga, säger Maria
Karlsson till tidningen Arbetaren Zenit.
Bildt välkomnar invit från Nato
Försvarsalliansen Nato vill ha ett närmare samarbete med Sverige
och Finland. Natos generalsekreterare, förre danske
statsministern Anders Fogh Rasmussen säger i en intervju i
tidningen Helsingin Sanomat att Nato vill stärka relationerna
med de båda partnerskapsländerna och göra relationerna mer
politiskt betydelsefulla. Sverige och Finland bör redan nu kunna
delta i beredningen och beslutsfattandet i och med att de deltar
i krishanteringen i Afghanistan, påpekar Fogh Rasmussen.
Utspelet välkomnas av utrikesminister Carl Bildt.
– Vi har samma önskemål om att komma in mer i
ledningsdiskussionerna när det gäller exempelvis operationerna i
Afghanistan och Kosovo. När vi nu deltar i dessa operationer
under Nato vill vi också vara med på den högre nivån och ha
inflytande. Det är inte alldeles enkelt när man inte är medlem,
men vi borde kunna göra det bättre än vad vi gör i dag, säger
Bildt till TT.
Ingen märkning för djurskydd
EU-kommissionen har lagt fram sina planer på hur djurskyddet kan
stärkas. En fråga gäller om EU ska införa en djurskyddsmärkning
– en märkning av kött och andra livsmedel som anger hur djuret
har fötts upp. Syftet är att konsumenterna ska kunna välja
livsmedel som producerats under drägliga förhållanden. EU:s
jordbruksministrar är överens om att det behövs ett starkare
djurskydd för att hindra att djur vanvårdas. Men en majoritet
vill hellre ha en frivillig djurskyddsmärkning än en
obligatorisk. Sverige är sedan tidigare motståndare till en
obligatorisk märkning. Ett sådant krav försvårar för länder
utanför EU att sälja sina varor inom unionen.
Vapenexporten fortsätter att öka
Förra året ökade den svenska exporten av försvarsmateriel med 7
procent, enligt ISP, Inspektionen för strategiska produkter.
Enligt ISP:s årliga rapport uppgick exporten till 13,5 miljarder
kronor år 2009, vilket ska jämföras med 12,7 miljarder kronor år
2008.
Merparten, 53 procent, av exporten går till EU-länder samt Norge
och Schweiz. 27 procent av exporten går till Australien, Kanada,
Sydkorea, Singapore, Sydafrika och USA. Resterande export gick
bland annat till Pakistan, Indien, Malaysia, Thailand och
Förenade arabemiraten. Även i år ger gamla beställningar
genomslag i statistiken. Det gäller bland annat leveranser av
Gripenplan till Sydafrika, Stridsfordon 90 till Nederländerna
och spaningsradar till Pakistan.
Stoppa avregleringen av järnvägen
Kaos har den senaste tiden blivit ett normaltillstånd för
landets tågresenärer. Länge var ”inställda tåg” den största
rubriken på SJ:s hemsida. Att anklaga politikerna för vädret är
kanske att gå väl långt, men deras beslut i riksdagen om att
avreglera järnvägsmarknaden har starkt bidragit till det kaos
som vintervädret har medfört. Avregleringen av järnvägstrafiken
är oaktat snön och kylan ett fiasko. Ständiga upphandlingar med
pressade priser leder till ett stressat och chansartat
underhåll. En entreprenör med lägsta bud kan helt enkelt inte
räkna in kostnaderna för en eventuell kall vinter. Lär av
Storbritannien som sålde ut British Rail med förseningar och
svåra olyckor som följd. I dag börjar man åternationalisera den
brittiska järnvägen. Den borgerliga regeringens totala
avreglering och utförsäljning av järnvägstrafiken måste stoppas.
Lettisk arbetslöshet nära 20 procent
Lettlands arbetslöshet steg till 19,7 procent under fjärde
kvartalet 2009, upp från 18,4 procent under kvartalet före,
visar aktuell officiell statistik. Totalt uppgick antalet
arbetslösa letter till 229.400 personer vid årsskiftet.
Arbetslösheten har rusat i höjden samtidigt som den lettiska
ekonomin i stort har gått in i väggen, med ett ras för
bruttonationalprodukten (BNP) på 18 procent i fjol. I år
beräknas BNP minska ytterligare 4 procent i Lettland. Under
fjärde kvartalet 2008 var arbetslösheten i Lettland 9,9 procent.
Sysselsättningen uppgick under fjärde kvartalet i fjol till
932.600 personer, en nedgång med 3,5 procent jämfört med året
före.
Antalet invånare som av olika skäl befinner sig utanför
arbetsmarknaden steg under året med 5,5 procent till 624.400. De
flesta är pensionärer och studenter, men där finns även 44.400
långtidsarbetslösa som gett upp och slutat söka jobb. Ett år
tidigare uppgick denna grupp till 22.700 personer.
