Sverige tvingas införa hårdare asylpolitik
Att Sverige skärper asylreglerna när EU-ländernas harmoniserar
sin flyktingpolitik ser Folkpartiledaren Jan Björklund som ”en
logisk självklarhet”.
EU har sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999 haft ett
överstatligt samarbete inom asyl- och migrationspolitiken. Dessa
frågor regleras genom direktiv och förordningar och
ministerrådet fattar beslut med kvalificerad majoritet. Enskilda
medlemsländer kan bli överkörda men likväl bundna av de
överstatliga reglerna.
Medlemsländerna avgör dock själva hur många medborgare från
länder utanför EU som får resa in och bosätta sig i landet.
Sverige har traditionellt haft en mer liberal politik för
asylinvandring än de flesta länder i EU.
Under de senaste tio åren, med några undantag, har Sverige varit
ett av de fem största mottagarländerna i EU. Vår andel av de
asylsökande har varierat mellan åtta och tolv procent. Sveriges
andel av de asylsökande i EU är betydligt större än Sveriges
andel av befolkningen i EU.
Enligt uppgifter från EU:s statistikbyrå, Eurostat, gav Sverige
2008 ungefär lika många tillstånd till asylsökande i första
instans som Tyskland och Storbritannien.
EU utvecklar nu en överstatlig asyl- och invandringspolitik med
fler uniforma regler. Konsekvenser blir att Sverige påtvingas en
inhumanare flyktingpolitik.
I en intervju med Sydsvenska Dagbladet den 2 september säger
utbildningsminister Jan Björklund att en svensk åtstramning blir
ofrånkomlig när EU samordnar sin flyktingpolitik. ”Andra länder
är strängare. En gemensam linje hamnar någonstans mitt emellan.
Det ger Sverige en stramare syn”, säger Jan Björklund.
Batongliberalen.
Gösta Torstensson
EU hinder mot bättre mat i skolan
Kräv ursprungsmärkning, innehållsdeklaration och svensk
djurskyddsstandard på maten som serveras i skolor och
äldreomsorg. Den uppmaningen riktar jordbruksminister Eskil
Erlandsson till landets kommuner. Men flera av kraven har redan
underkänts i domstol då de använts vid upphandlingar.
– Utvecklingen mot storskaligt producerad mat som transporteras
flera mil har gått för långt. Dagligen serveras tre miljoner
måltider i offentliga kök och väldigt många människor kan inte
välja, eller välja bort, vad de ska äta, säger Eskil Erlandsson.
– Alla har rätt att få känna doften av nylagad och närlagad mat
och jag tänker inte minst på de äldre där måltiden är en stor
del av det dagliga välbefinnandet. Att en stor del av landets
äldre riskerar undernäring för att maten inte är bra är
förskräckligt.
Men flera kommuner har fällts i domstol för att de brutit mot
EU:s konkurrensregler och upphandlingsdirektiv när det ställt
kvalitetskrav på maten som upphandlats till kommunens storkök.
I Rättvik krävde kommunen att mjölk, kött och charkprodukter
skulle vara producerade i enlighet med svensk
djurskyddslagstiftning. En av de största grossisterna, Axel
Johnson-ägda Servera, överklagade och ansåg att kravet stänger
ute andra än svenska leverantörer och alltså strider mot EU:s
principer om likabehandling.
Förvaltningsdomstolen i Falun gav Servera rätt och skriver att
”Det är inte på något sätt givet att kvaliteten på mjölk och
kött blir sämre om dessa kriterier i något hänseende inte
uppfylls.”
Ett sätt att öka konkurrensen och ge mindre företag möjlighet
att lägga anbud är att dela upp upphandlingen i flera mindre
delar. Precis detta var syftet då Västerås kommun i en
upphandling förra hösten krävde att samma företag inte skulle få
ta hem hela affären.
Nyligen underkändes kravet i Förvaltningsdomstolen sedan
restauranggrossisten Servera överklagat och hävdat att kravet
hindrat företaget från att fullt ut delta i upphandlingen.
Eva-Britt Svensson
EU hotar den svenska surströmmingen
Hotet mot den svenska surströmmingen har fått jordbruksminister
Eskil Erlandsson [c] att personligen ta kontakt med
EU-kommissionär John Dalli för att förklara vad surströmmingen
betyder för Sverige, berättar Erlandsson i ett svar på en
skriftlig fråga från riksdagsledamoten Peter Hultqvist [s].
”Surströmmingen är en del av vårt matarv”, påpekar
jordbruksministern i svaret.
Sverige och Finland har ett tidsbegränsat undantag från reglerna
för högsta tillåtna halter av dioxiner och PCB i bland annat
strömming från Östersjön. Om undantaget inte kan förlängas blir
surströmmingen förbjuden vid utgången av 2011. Enligt Eskil
Erlandsson skulle det också innebära att större delen av det
småskaliga fisket längs ostkusten slås ut.
IMF-varning för åtstramning
Om Europa stramar åt för snabbt kan det drabba både tillväxt och
jobb. Den varningen utfärdar Internationella valutafonden [IMF]
i en analys av Europas ekonomi.
¨Det innebär en ”delikat balans” att väga åtstramningar för att
förbättra staternas budgetar mot att samtidigt gynna fortsatt
tillväxt, enligt IMF.
Rishen är det europeiska staternas går för hårt fram och att
både jobb och tillväxt därmed blir lidande.
Om tillväxten fortsätter att bromsa kan det vara bättre att
åtstramningarna skjuts på framtiden, anser IMF.
EU vill ha stol i FN
EU har observatörsstatus i FN:s generalförsamling.
EU-tjänstemännen sitter ute på kanten i salen, jämte
representanter från exempelvis Röd Korset och Arabförbundet.
Men EU kräver att få en egen stol i FN. Därmed skulle EU få
nästan samma rättigheter som en suverän stat, som rätten att i
alla 27 medlemsländers namn lägga fram förslag till
FN-resolutioner. Det skulle också beredas extra platser i salen
för EU:s utrikeschef Catherine Ashton och hennes stab.
Men när generalförsamlingen i mitten av oktober röstade om EU:s
krav, så föll det med siffrorna 76-71.
Motståndarna ifrågasatte varför EU ska få särskilda rättigheter
när inte Afrikanska unionen eller Sydamerikanska unionen får
det. De frågade sig också om Frankrike och Storbritannien skulle
vilja ge upp sina egna tunga stolar i FN:s säkerhetsråd till
förmån för en EU-stol som de 27 medlemsländerna ska samsas om.
Eurozonen arbetslöshet ökar
Inflationen i eurozonen i oktober har beräknats till 1,9 procent
på årsbasis, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Det var något
högre än septemberinflationen på 1,8 procent. Samtidigt
meddelade Eurostat att arbetslösheten i september steg till 10,1
procent.
Huvudmålet för den ekonomiska politiken inom EU är
prisstabilitet, dvs. låg inflation. Arbetslösheten däremot får
bli vad den blir.
Regeringen bromsar fackliga rättigheter i EU
I våras lade den förre EU-kommissionären Mario Monti, med
anledning av EU-domstolens uppmärksammade utslag i bland annat
Lavalmålet, fram ett förslag om att stärka de fackliga
rättigheternas ställning i EU-rätten. Men under sitt möte i
september misslyckades kommissionen att enas om förslaget.
Nu hävdar Brysselkontoret, de svenska fackliga
centralorganisationernas lobbykontor i EU, att den svenska
regeringen aktivt bromsade förslaget. Enligt dokumentation som
Brysselkontoret kommit över var EU-kommissionen utsatt för en
intensiv lobbykampanj från regeringarna i Sverige och
Storbritannien att inte acceptera förslaget från Monti om att i
lagstiftningen garantera fackliga rättigheter på den inre
marknaden.
Europafacket sågar Malmströms förslag
Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor,
har lagt fram ett nytt direktiv som öppnar för att fler
säsongsarbetare från länder utanför EU ska söka tillfällig
anställning inom unionen. Men den svenska kommissionärens
förslag möter kraftig kritik från Europafacket, ETUC. Förslaget
har enligt ETUC inte gått på remiss till arbetsmarknadens parter
och garanterar inte de utländska gästarbetarnas rätt till samma
villkor som inhemsk arbetskraft, vilket anses strida mot EU:s
regler om icke-diskriminering. Direktivet ”garanterar endast ett
minimum av anställningsvillkor och öppnar dörren för social
dumpning i stor organiserad skala och för bedrägerier”, heter
det i ett uttalande som antogs vid ett styrelsemöte i Bryssel.
Narkotikapolitiken ska utvecklas
Sveriges internationella engagemang inom narkotikapolitiken ska
granskas och en utredare ska lämna förslag på hur den ska kunna
utvecklas.
Mycket av utvecklingen i EU går emot den svenska linjen om ett
narkotikafritt samhälle. Istället för att bekämpa
narkotikamissbruket handlar det om att begränsa dess
skadeverkningar, så kallad harm reduction. Exempelvis blir
antalet injektionsrum för sprutnarkomaner fler i våra
grannländer.
Utredaren ska kartlägga debatten i EU och globalt samt föreslå
hur den svenska synen ska kunna föras ut på ett mer samordnat
sätt. Senast den 31 augusti nästa år ska utredningen vara klar.
Ingen EU-process mot Frankrike
EU-kommissionen startar inte en rättslig process mot Frankrike
för utvisningen av romer. Frankrike har lagt fram ett
åtgärdspaket som tillmötesgår kommissionen.
Kommissionären Viviane Reding har tidigare fördömt Frankrikes
massutvisningar av romer. Kommissionen ansåg också att Frankrike
bryter mot EU:s direktiv om fri rörlighet, eftersom landet inte
har infört reglerna fullt ut.
Om inte Frankrike före den 15 oktober kunde lägga fram konkreta
förslag så väntade en rättslig process, varnade kommissionen.
Den franska regeringen har nu presenterat förslag om hur landet
ska följa EU-reglerna, och därför släpper kommissionen frågan –
åtminstone tillfälligt.