1 November 2010 - 

 

 

Sverige tvingas införa hårdare asylpolitik

Att Sverige skärper asylreglerna när EU-ländernas harmoniserar sin flyktingpolitik ser Folkpartiledaren Jan Björklund som ”en logisk självklarhet”.

EU har sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999 haft ett överstatligt samarbete inom asyl- och migrationspolitiken. Dessa frågor regleras genom direktiv och förordningar och ministerrådet fattar beslut med kvalificerad majoritet. Enskilda medlemsländer kan bli överkörda men likväl bundna av de överstatliga reglerna.

Medlemsländerna avgör dock själva hur många medborgare från länder utanför EU som får resa in och bosätta sig i landet. Sverige har traditionellt haft en mer liberal politik för asylinvandring än de flesta länder i EU.

Under de senaste tio åren, med några undantag, har Sverige varit ett av de fem största mottagarländerna i EU. Vår andel av de asylsökande har varierat mellan åtta och tolv procent. Sveriges andel av de asylsökande i EU är betydligt större än Sveriges andel av befolkningen i EU.
Enligt uppgifter från EU:s statistikbyrå, Eurostat, gav Sverige 2008 ungefär lika många tillstånd till asylsökande i första instans som Tyskland och Storbritannien.

EU utvecklar nu en överstatlig asyl- och invandringspolitik med fler uniforma regler. Konsekvenser blir att Sverige påtvingas en inhumanare flyktingpolitik.

I en intervju med Sydsvenska Dagbladet den 2 september säger utbildningsminister Jan Björklund att en svensk åtstramning blir ofrånkomlig när EU samordnar sin flyktingpolitik. ”Andra länder är strängare. En gemensam linje hamnar någonstans mitt emellan. Det ger Sverige en stramare syn”, säger Jan Björklund. Batongliberalen.

Gösta Torstensson

 

EU hinder mot bättre mat i skolan

Kräv ursprungsmärkning, innehållsdeklaration och svensk djurskyddsstandard på maten som serveras i skolor och äldreomsorg. Den uppmaningen riktar jordbruksminister Eskil Erlandsson till landets kommuner. Men flera av kraven har redan underkänts i domstol då de använts vid upphandlingar.

– Utvecklingen mot storskaligt producerad mat som transporteras flera mil har gått för långt. Dagligen serveras tre miljoner måltider i offentliga kök och väldigt många människor kan inte välja, eller välja bort, vad de ska äta, säger Eskil Erlandsson.

– Alla har rätt att få känna doften av nylagad och närlagad mat och jag tänker inte minst på de äldre där måltiden är en stor del av det dagliga välbefinnandet. Att en stor del av landets äldre riskerar undernäring för att maten inte är bra är förskräckligt.

Men flera kommuner har fällts i domstol för att de brutit mot EU:s konkurrensregler och upphandlingsdirektiv när det ställt kvalitetskrav på maten som upphandlats till kommunens storkök.
I Rättvik krävde kommunen att mjölk, kött och charkprodukter skulle vara producerade i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. En av de största grossisterna, Axel Johnson-ägda Servera, överklagade och ansåg att kravet stänger ute andra än svenska leverantörer och alltså strider mot EU:s principer om likabehandling.

Förvaltningsdomstolen i Falun gav Servera rätt och skriver att ”Det är inte på något sätt givet att kvaliteten på mjölk och kött blir sämre om dessa kriterier i något hänseende inte uppfylls.”

Ett sätt att öka konkurrensen och ge mindre företag möjlighet att lägga anbud är att dela upp upphandlingen i flera mindre delar. Precis detta var syftet då Västerås kommun i en upphandling förra hösten krävde att samma företag inte skulle få ta hem hela affären.

Nyligen underkändes kravet i Förvaltningsdomstolen sedan restauranggrossisten Servera överklagat och hävdat att kravet hindrat företaget från att fullt ut delta i upphandlingen.
Eva-Britt Svensson

 

EU hotar den svenska surströmmingen

Hotet mot den svenska surströmmingen har fått jordbruksminister Eskil Erlandsson [c] att personligen ta kontakt med EU-kommissionär John Dalli för att förklara vad surströmmingen betyder för Sverige, berättar Erlandsson i ett svar på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Peter Hultqvist [s].
”Surströmmingen är en del av vårt matarv”, påpekar jordbruksministern i svaret.

Sverige och Finland har ett tidsbegränsat undantag från reglerna för högsta tillåtna halter av dioxiner och PCB i bland annat strömming från Östersjön. Om undantaget inte kan förlängas blir surströmmingen förbjuden vid utgången av 2011. Enligt Eskil Erlandsson skulle det också innebära att större delen av det småskaliga fisket längs ostkusten slås ut.
 

IMF-varning för åtstramning

Om Europa stramar åt för snabbt kan det drabba både tillväxt och jobb. Den varningen utfärdar Internationella valutafonden [IMF] i en analys av Europas ekonomi.

¨Det innebär en ”delikat balans” att väga åtstramningar för att förbättra staternas budgetar mot att samtidigt gynna fortsatt tillväxt, enligt IMF.

Rishen är det europeiska staternas går för hårt fram och att både jobb och tillväxt därmed blir lidande.
Om tillväxten fortsätter att bromsa kan det vara bättre att åtstramningarna skjuts på framtiden, anser IMF.

 

EU vill ha stol i FN

EU har observatörsstatus i FN:s generalförsamling. EU-tjänstemännen sitter ute på kanten i salen, jämte representanter från exempelvis Röd Korset och Arabförbundet.

Men EU kräver att få en egen stol i FN. Därmed skulle EU få nästan samma rättigheter som en suverän stat, som rätten att i alla 27 medlemsländers namn lägga fram förslag till FN-resolutioner. Det skulle också beredas extra platser i salen för EU:s utrikeschef Catherine Ashton och hennes stab.
Men när generalförsamlingen i mitten av oktober röstade om EU:s krav, så föll det med siffrorna 76-71.

Motståndarna ifrågasatte varför EU ska få särskilda rättigheter när inte Afrikanska unionen eller Sydamerikanska unionen får det. De frågade sig också om Frankrike och Storbritannien skulle vilja ge upp sina egna tunga stolar i FN:s säkerhetsråd till förmån för en EU-stol som de 27 medlemsländerna ska samsas om.

 

Eurozonen arbetslöshet ökar

Inflationen i eurozonen i oktober har beräknats till 1,9 procent på årsbasis, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Det var något högre än septemberinflationen på 1,8 procent. Samtidigt meddelade Eurostat att arbetslösheten i september steg till 10,1 procent.

Huvudmålet för den ekonomiska politiken inom EU är prisstabilitet, dvs. låg inflation. Arbetslösheten däremot får bli vad den blir.

 

Regeringen bromsar fackliga rättigheter i EU

I våras lade den förre EU-kommissionären Mario Monti, med anledning av EU-domstolens uppmärksammade utslag i bland annat Lavalmålet, fram ett förslag om att stärka de fackliga rättigheternas ställning i EU-rätten. Men under sitt möte i september misslyckades kommissionen att enas om förslaget.

Nu hävdar Brysselkontoret, de svenska fackliga centralorganisationernas lobbykontor i EU, att den svenska regeringen aktivt bromsade förslaget. Enligt dokumentation som Brysselkontoret kommit över var EU-kommissionen utsatt för en intensiv lobbykampanj från regeringarna i Sverige och Storbritannien att inte acceptera förslaget från Monti om att i lagstiftningen garantera fackliga rättigheter på den inre marknaden.

 

Europafacket sågar Malmströms förslag

Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor, har lagt fram ett nytt direktiv som öppnar för att fler säsongsarbetare från länder utanför EU ska söka tillfällig anställning inom unionen. Men den svenska kommissionärens förslag möter kraftig kritik från Europafacket, ETUC. Förslaget har enligt ETUC inte gått på remiss till arbetsmarknadens parter och garanterar inte de utländska gästarbetarnas rätt till samma villkor som inhemsk arbetskraft, vilket anses strida mot EU:s regler om icke-diskriminering. Direktivet ”garanterar endast ett minimum av anställningsvillkor och öppnar dörren för social dumpning i stor organiserad skala och för bedrägerier”, heter det i ett uttalande som antogs vid ett styrelsemöte i Bryssel.

 

Narkotikapolitiken ska utvecklas

Sveriges internationella engagemang inom narkotikapolitiken ska granskas och en utredare ska lämna förslag på hur den ska kunna utvecklas.

Mycket av utvecklingen i EU går emot den svenska linjen om ett narkotikafritt samhälle. Istället för att bekämpa narkotikamissbruket handlar det om att begränsa dess skadeverkningar, så kallad harm reduction. Exempelvis blir antalet injektionsrum för sprutnarkomaner fler i våra grannländer.

Utredaren ska kartlägga debatten i EU och globalt samt föreslå hur den svenska synen ska kunna föras ut på ett mer samordnat sätt. Senast den 31 augusti nästa år ska utredningen vara klar.

 

Ingen EU-process mot Frankrike

EU-kommissionen startar inte en rättslig process mot Frankrike för utvisningen av romer. Frankrike har lagt fram ett åtgärdspaket som tillmötesgår kommissionen.

Kommissionären Viviane Reding har tidigare fördömt Frankrikes massutvisningar av romer. Kommissionen ansåg också att Frankrike bryter mot EU:s direktiv om fri rörlighet, eftersom landet inte har infört reglerna fullt ut.

Om inte Frankrike före den 15 oktober kunde lägga fram konkreta förslag så väntade en rättslig process, varnade kommissionen.

Den franska regeringen har nu presenterat förslag om hur landet ska följa EU-reglerna, och därför släpper kommissionen frågan – åtminstone tillfälligt.