15 November 2010 -
EU täpper till hålet i muren
Landgränsen mellan Grekland och Turkiet är i dag ett av få hål i
Fästning i Europa för människor som vill ta sig in i EU. I
slutet av oktober bröt den grekiska gränskontrollen samman. Kort
därefter satte EU in en särskild styrka, 175 gränskontrollanter
från 24 EU-länder, varav fem svenskar, för att täppa till hålet
i muren. Det är första gången en sådan styrka satts in.
Bara sedan årsskiftet beräknas 40.000 migranter ha kommit till
Grekland, främst från Nordafrika och krigsområden som Irak,
Pakistan och Afghanistan.
Människorättsorganisationer har kallat EU-insatsen för hyckleri,
med hänvisning till att de flesta EU-länder snabbt skickar
tillbaka migranter vid deras gränser till Grekland, trots
FN-rapporter om omänskliga förhållanden i grekiska
flyktingförvar. EU:s regelverk föreskriver att migranters
asylansökningar ska hanteras i det land de först anlänt till.
Människorättsorganisationen Amnesty International befara att
EU:s kontrollanter i sitt nit att stänga gränsen mellan Grekland
och Turkiet kommer att stoppa även flyktingar med verkliga
skyddsbehov.
”Utifrån att det främsta syftet med EU:s stöd till Grekland i
form av gränsinsatsen är att hantera det nuvarande inflödet av
migranter vid dess yttre gräns, vill Amnesty framhålla att
sådant stöd inte leder till att människor hindras från tillträde
till internationellt stöd eller bidrar till andra kränkningar av
mänskliga rättigheter”, skriver organisationen i brevet som
skickats till ordförandelandet Belgiens regering. Enligt grekisk
press har det även skickats till regeringen i Aten.
Amnesty framhåller att internationella konventioner, liksom EU:s
egna regler, strikt förbjuder att människor skickas tillbaka
till länder där de riskerar förföljelse, och påminner om att
asylsökande som avvisats till Turkiet i flera fall skickats
vidare till länder där de hamnat i fara. Amnesty kräver klara
besked om vilken utbildning och vilka resurser EU:s
kontrollanter får för att skilja ut asylsökande och ge dem
chansen att få sin sak prövad.
Eva-Britt Svensson
EU:s miljösatsning hot mot klimatet
EU:s planerade satsning på biodrivmedel kommer att öka utsläppen
av växthusgaser, förstöra stora naturvärden och förvärra
matbristen i världen. Det framgår av en rapport gjord av
Institutet för europeisk miljöpolitik på uppdrag av nio
miljöorganisationer.
År 2020 ska 10 procent av alla transporter i EU köras på
biodrivmedel, enligt ett beslut från 2007. Men dessa satsningar
kan leda till en miljömässig katastrof, menar
miljöorganisationerna. I stället för att minska EU:s
klimatpåverkan leder åtgärderna till att utsläppen ökar med
27-56 miljoner ton per år.
”Skogar och natur kommer att förstöras i en chockerande
omfattning för att driva våra bilar. Utsläppen av
klimatförstörande gaser kommer att göra biodrivmedel till en
större utsläppskälla än fossila bränslen”, säger Adrian Bebb
från Friends of the Earth i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten skulle en yta dubbelt så stor Belgien behöva
odlas upp världen över för att förse Europa med det etanol som
biobränsledrivna bilar kräver. Detta skulle leda till att skogar
och värdefull natur förstörs, samt att matbristen i världen
ökar, på bekostnad av de fattigaste.
”Om inte EU ändrar sin policy så kommer de biodrivmedel som
Europa använder de kommande tio åren att bli 81-167 procent
värre för klimatet än fossila bränslen”, skriver Europeiska
Miljöbyrån (EEB) i ett pressmeddelande.
Samtidigt ger EU-kommissionen i ett nytt förslag EU-länderna
fyra år på sig att ange när, var och hur de ska hantera
slutförvaring av kärnbränsle och radioaktivt avfall.
Om förslaget går igenom kommer FN:s kärnenergiorgan IAEA:s
säkerhetsnormer att gälla som lag i hela EU.
– Säkerhet rör alla medborgare och alla EU-länder, vare sig de
är för eller emot kärnkraft. Om en olycka skulle ske i ett land
kan det få förödande konsekvenser även i andra, säger
energikommissionär Günther Oettinger i ett pressmeddelande.
Av EU:s 27 medlemsländer har 14 länder kärnkraftverk. Varje år
framställs 7.000 kubikmeter högaktivt kärnavfall inom EU. Det
kan inte återanvändas och måste förvaras på ett säkert sätt.
Kommissionen vill att EU-ländernas ska bygga
slutförvarsanläggningar och kräver nu att de skickar in
beräkningar på hur det ska finansieras och bekostas.
Gösta Torstensson
Stödet för euron faller
Inställningen till euron har blivit allt mer negativ bland
småföretagarna. Allt färre ser fördelar ´med ett medlemskap i
EMU.
Stödet för euron är i dag det lägsta sedan SEB började mäta
småföretagarnas attityder för tre år sedan. Företagare har länge
varit de mest europositiva. För tre år sedan tyckte 61 procent
att Sverige skulle byta ut kronan mot euron. Den siffran steg
sedan och låg vid mitten av 2009 på 67 procent. Nu har det
sjunkit till 53 procent medan motståndet mot euron ökat från 23
procent till 29 procent.
Avfallsaffärer får kritik
EU-kommissionen anser att Sverige inte lever upp till reglerna
för offentlig upphandling, genom att låta lokala myndigheter
köpa avfallshantering utan anbudsförfaranden. Ängelholm,
Helsingborg, Tomelilla och Simrishamn har enligt kommissionen i
stängda förfaranden tilldelat flera kontrakt till företag som de
har ägande i.
Om Sverige inte lämnar ett tillfredställande svar inom två
månader hotar kommissionen med EU-domstolen.
Deltidsarbete utbrett i Sverige
Sverige är ett av de EU-länder där deltidsarbete är mest
utbrett.
26,2 procent av alla på arbetsmarknaden i Sverige jobbar deltid
- 40,2 procent av kvinnorna och 13,5 procent av männen.
Därmed hamnar Sverige på delad andraplats i EU tillsammans med
Tyskland. Holland har större andel som arbetar deltid. I
Grekland, som jämförande exempel, är det bara 5,8 procent som
arbetar deltid.
Ny strategi för EU:s energipolitik
De kommande tio åren ska energibesparingar göras inom främst
transport och byggnader. Energieffektivitet ska även bli ett
krav vid offentliga upphandlingar. Det vill EU-kommissionen som
den 10 november presenterade ”Energi 2020”.
”Energi 2020” räknar upp de frågor EU-kommissionen vill
prioritera fram till 2020. Strategin har fem
huvud-prioriteringar: spara energi; skapa en inre marknad för
energi i EU; öka samordningen av EU:s energipolitik gentemot
länder utanför EU; satsa på energiteknik och innovation; erbjuda
konsumenterna en säker och billig energi.
Utifrån strategin ska kommissionen under det kommande ett och
ett halvt året ta fram konkreta förslag på EU-lagstiftning för
att åstadkomma det som står i strategin.
De övergripande målen för EU:s energipolitik är att till år 2020
minska EU:s energikonsumtion med 20 procent, öka andelen
förnybar energi med 20 procent och öka andelen biobränsle för
transporter till 10 procent.
EU inför regler för hedgefonder
EU inför nya hårdare regler för så kallade hedgefonder från och
2013. Det står klart sedan EU-parlamentet med 513 röster mot 92
godkänt en uppgörelse som föregått av långa förhandlingar i
parlamentet och ministerrådet.
Reglerna innebär bland annat att de som driver vissa typer av
fonder måste registrera sig för att få operera inom EU,
rapportera till övervakande myndigheter och klara
kapitaltäckningskraven.
Brister i hur EU:s pengar används
Det finns fortfarande brister i hur EU:s pengar används. Det
menar Europeiska revisionsrätten i sin rapport för budgetåret
2009.
Enligt rapporten har felaktigheterna inom regionalstöden minskat
jämfört med tidigare år, även om det fortfarande är här flest
fel begås. Årets rapport visar också att felaktigheter i de
utbetalda jordbruksstöden ökade.
Enligt revisionsrätten kan krångliga regler vara en förklaring
till varför det finns felaktigheter inom vissa utgiftsområden.
Därför bör man förenkla reglerna. EU-kommissionen ska se till
att de felaktigt utbetalda pengarna betalas tillbaka.
Europeiska revisionsrätten granskar EU:s ekonomi och
kontrollerar att budgeten används på rätt sätt. Revisionsrättens
årliga rapport ligger till grund för Europaparlamentets beslut
om det ska bevilja eller neka EU-kommissionen ansvarsfrihet för
budgeten.
Sverige vill gå vidare med EU-patent
EU-länderna kan inte enas om ett gemensamt patent inom unionen.
– Idag (12 november) konstaterade det belgiska ordförandeskapet
att alla möjligheter är uttömda gällande vidare förhandlingar
med Spanien, Italien och Polen, säger handelsminister Ewa
Björling (m).
I stället kan minst nio medlemsländer skicka in en begäran till
EU-kommissionen om att gå vidare med ett fördjupat samarbete.
Björling säger att det finns gott hopp om att få ihop minst nio
länder.
Sverige får inte hindra kanylimport
Snart är det fritt fram att importera sprutor och kanyler.
EU-kommissionen har ifrågasatt det svenska tillståndskravet i en
inledande fråga till regeringen. Det svenska tillståndskravet är
ett handelshinder och strider mot EU:s regler.
Kravet på ett särskilt importtillstånd för sprutor och kanyler
försvinner vid halvårsskiftet nästa år, enligt en lagändring som
regeringen förbereder. Tillståndskravet är ett handelshinder och
därmed inte förenligt med ett EU-direktiv från 1993.
Förbudet att sälja sprutor och kanyler vid misstanke om
narkotikamissbruk kommer att finnas kvar.
Däremot sänks åldersgränsen för att få köpa kanyler och sprutor
från 21 år till 20 år.
ETA manas till vapenvila
ETA bör utlysa en ”ensidig och permanent vapenvila”, säger en
ledare för den baskiska självständighetsorganisationen förbjudna
politiska gren Batasuna.
Den fängslade Arnaldo Otegi, tidigare Batasunas talesman, för
fredsutspelet i en intervju i dagstidningen El Pais:
– Det finns ingen annan väg till obe-roende än en fredlig och
demokratisk.
