EU innebär slutet för alliansfriheten

”Sverige har inte varit neutralt på mer än 15 år. Däremot är vi militärt alliansfria, vilket gör att vi inte ställer upp och försvarar andra även om de ber om det”, skriver Lena Mellin, politisk kommentator på Aftonbladet, med anledning av att ytterligare en svensk soldat har omkommit i det Natoledda kriget i Afghanistan [17 oktober].

I praktiken har Sverige i och med EU-medlemskapet gjort stegvisa reträtter från den neutralitetspolitik vi en gång hade. EU:s militarisering började med Maastrichtfördraget och fortsatte med Amsterdamfördraget och Nicefördraget. Utvecklingen har skett i rasande fart.

Lissabonfördraget, som trädde i kraft 1 december förra året, innebär nådastöten för den svenska neutralitetspolitiken. Frågan står inte längre om EU ska utrustas med ett gemensamt försvar, utan när. Det är bara tidpunkten som är kvar att bestämma. I sin tur betyder det att Sverige skrivit under på att vi kommer att överge vår militära alliansfrihet så småningom.

I Lissabonfördraget görs det klart att EU ska kunna agera militärt runt om i världen. Medlemsländerna förbinder sig att ställa civila och militära resurser till unionens förfogande. EU:s militära brandkårsstyrka ska kunna sättas in i internationella krishärdar inom en radie av 6.000 kilometer från Bryssel. Insatsstyrkorna ska strida under EU-flagg och styrs från EU:s försvarshögkvarter i ministerrådets marmorbunker i Bryssel.

Dessutom innebär Lissabonfördraget solidaritetsåtaganden om att agera om ett annat medlemsland blir militärt angripet. EU blir med andra ord en försvarsallians av Natomodell. Om ett EU-land utsätts för ett väpnat angrepp är de övriga medlemsstaterna ”skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel”.

Lissabonfördraget är i praktiken slutet för den svenska militära alliansfriheten. Säkerhetspolitiken håller på att omstöpas under största möjliga tystnad. För det är väl ingen som tror, förutom Lena Mellin, att det går att vara trovärdigt alliansfri som medlem i en union som har en gemensam försvarspolitik, gemensamma militära brandkårsstyrkor, ömsesidiga förvarsförpliktelser och en gemensam krigsmakt?

Eva-Britt Svensson

Privatiseringar leder till klassamhälle

Drygt en miljon människor jobbar inom vård, skola och omsorg. Mer än hälften är kommunanställda. Fyra av fem är kvinnor. 160.000 jobbar i privata företag. Det är nästan en fördubbling jämfört med år 2000.

På högeralliansens valaffischer utmål-ades privata vårdföretagare som leende sjuksköterskor. ”Fler företagare i foppatofflor”, stod det på Centerpartiets affischer inför höstens val.

Två leende personer i vårdkläder får illustrera texten ”Nya idéer ger mer vård för skattepengarna. Det behövs fler vårdföretag. Som ger nya jobb.”

Men högeralliansens privatisering av Vårdsverige har blivit den rakt motsatta. Inget av de stora vårdföretagen ägs i dag av människor i vårdkläder. De har i stället tagits över av multinationella riskkapitalbolag. Fyra av fem av de största privata företagen inom vård och omsorg ägs av riskkapitalbolag: Car-ema, Attendo Care, Capio och Aleris.

Det är lönsamt att driva privata företag i vård, skola och omsorg. Lönsamheten ligger klart över genomsnittet för privata företag i alla branscher.

83 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar gick till privata företag inom vård, skola och omsorg 2008. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån [SCB].

Avkastningen på det totala kapitalet var 13 procent jämfört med nio procent i hela näringslivet, med undantag för banker och finansinstitut.

Lönsamheten var ännu högre 2007. Då var avkastningen på det totala kapitalet 17 procent bland företag inom vård, skola och omsorg – mot tio procent i hela näringslivet.

SCB mäter avkastningen genom att dela vinsten efter finansiella intäkter med tillgångarna, men det är inte säkert hela sanningen står i årsredovisningen. ”Riskkapitalbolagen kan gå med mer vinst än vad som syns i års-redovisning. Det kan vara en förklaring till att avkastningen minskar”, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Privatiseringarna av vård, skola och omsorg förskingrar skattebetalarnas pengar, slår sönder den svenska välfärdsmodellen och banar väg för ett brutalt och inhumant klassamhälle av EU-modell.

Eva-Britt Svensson

Ny EU-nämnd tar plats i riksdagen

Riksdagen har valt nya ledamöter i EU-nämnden för mandatperioden 2010-2014. De nya ledamöterna är Gustav Blix [m], Marie Granlund [s], Susanna Haby [m], Bo Bernhardsson [s], Marta Obminska [m], Kerstin Haglö [s], Lars Hjälmered [m], Carina Adolfsson Elgestam [s], Carl B Hamilton [fp], Pyry Niemi [s], Fredrick Federley [c], Åsa Lindestam [s], Elisabeth Svantesson [m], Gustav Fridolin [mp], Désirée Pethrus Engström [kd], Margareta Sandstedt [sd] och Jonas Sjöstedt [v]. Dessutom valde riksdagen in 17 suppleanter i nämnden.

EU-nämnden är riksdagens särskilda organ för samråd med regeringen i EU-frågor. Inför möten i ministerrådet ska regeringen samråda med EU-nämnden om de frågor som den ska vara med och fatta beslut om.

EU-varning om sprayburkar

Sverige har inte infört EU:s regler om säkra sprayburkar och får nu en varning från EU-kommissionen.

EU-direktivet ska se till att de aerosolbehållare som säljs uppfyller grundläggande säkerhetskrav och att de därmed får säljas fritt i alla EU-länder. Tanken var att reglerna skulle ha varit införda i EU-länderna senast den 29 oktober förra året.

Men Sverige och Italien har ännu inte införlivat direktivet och har nu två månader på sig att förklara hur det ska genomföras.

Om EU-kommissionen inte är nöjd med ländernas planer hamnar frågan i EU:s domstol.

Datalagringsdirektivet snart i riksdagen

EU:s regler om datalagring ligger snart på riksdagens bord. Datalagringsdirektivet skulle redan ha varit genomfört i svensk lag och Sverige har fällts i EU-domstolen för förseningen. Nu ska en proposition komma i december om hur det ska genomföras.

Datalagringsdirektivet innebär att telefon- och Internetoperatörer ska spara information om telefonsamtal, sms, e-post och Internettrafik. Uppgifterna ska kunna användas vid utredningar om grova brott för att kartlägga varifrån, när och med vem misstänkta har haft kontakter.

Nästa års EU-avgift 30,6 miljarder

Regeringen beräknar att EU-budgetens utgifter ökar och att Sveriges EU-avgift nästa år blir cirka 30,6 miljarder kronor. Det framgår av budgetpropositionen för 2011.

Finansminister Anders Borg har presenterat budgetpropositionen för 2011. I den föreslår regeringen att riksdagen beviljar anslag på 30.637 miljoner kronor till Sveriges avgift till EU.

Regeringens prognos för årets EU-avgift är 28.142 miljoner kronor. Att nästa års EU-avgift beräknas bli högre förklarar regeringen med att EU:s utgifter ökar samtidigt som inkomsterna från tull och moms ökar. EU:s budget uppgår till drygt 1.300 miljarder kronor.

Stram budget klar i Portugal

Portugals regering har nu lagt fram sim mycket strama budget för 2011. Premiärminister Jose Socrates har hotat avgå om den inte godkänns, men stålbadet hotar också att trycka ned landet i recession. Enligt den socialdemokratiska minoritetsregeringens prognos bromsas den ekonomiska tillväxtens kraftigt in och stannar på 0,2 procent nästa år när sparkraven slår igenom. I år väntas tillväxten bli 1,3 procent.

Statsskulden väntas stiga från 82,1 till 86,6 procent av BNP. Regeringen står fast vid sitt mål att minska budgetunderskottet till 4,6 procent av BNP 2011 jämfört med 7,3 procent i år.

Birgitta Ohlsson kvar som EU-minister i nya regeringen

I samband med riksmötets öppnande idag presenterade statsminister Fredrik Reinfeldt sin nya regering. Birgitta Ohlsson [fp] sitter kvar som EU-minister.

Vid riksmötets öppnande läste statsministern upp regeringsförklaringen. I den beskrivs regeringens politik och de arbetsuppgifter som väntar riksdagen under det närmaste året.

Sverige ska verka för att EU:s medlemsländer inför en nationell koldioxidskatt och fortsätta driva på arbetet för att få ett globalt klimatavtal till stånd. Sverige ska även vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling.

När statsministern talade om säkerhetspolitiken betonade han att Sverige inte kan vara passivt om något annat EU-land eller nordiskt land drabbas av en katastrof eller ett angrepp.

Språkbråk i vägen för EU-patent

Språkfrågan fortsätter att stoppa ett EU-patent.

Jag är upprörd över att Italien och Spanien blockerar. Det är verkligen dags för dem att inse att europeiska företag är viktigare än att diskutera språkfrågan. säger handelsminister Ewa Björling [m] efter ett ministerrådsmöte i Luxemburg.

EU-länderna har bråkat i åratal om vilka språk som ett gemensamt EU-patent ska beviljas och översättas till. Kommissionen har i ett försök att lösa den segslitna frågan lagt ett fröslag som i korthet innebär att ett EU-patent ska beviljas på något av det europeiska patentverkets tre arbetsspråk; engelska, tyska eller franska. Det är en lösning som Sverige stödjer.

GMO-odling skapar oenighet inom EU

Det råder stor splittring om planerna på att EU-länderna själva ska få bestämma över odling av genmodifierade grödor.

I dag fattas beslut om genmodifierade grödor [GMO] på EU-nivå, men då EU-länderna ofta har skilda åsikter om GMO blockeras ofta besluten.

EU-kommissionen har därför lanserat planer som ger medlemsländerna större frihet att besluta om odling i det egna landet. Frågan har varit uppe till en första diskussion bland EU:s jordbruksministrar men under mötet gick det inte att nå en gemensam linje.

Enligt Belgiens jordbruksminister Sabina Laruelle, som under innevarande halvår är ordförande i jordbruksministerrådet, krävs ytterligare ingående diskussioner och hon väntar sig inte en kompromiss under de närmaste månaderna.