15 September 2010 - 

Stopp för flyktingar till Malta

Under det senaste decenniet har Malta i genomsnitt tagit emot 1.750 båtflyktingar per år. De allra flesta har plockats upp av den maltesiska marinen sedan de hamnat i sjönöd under resan över Medlehavet i överfulla båtar från Libyen. En stor del hade flytt från Eritrea och Somalia och fick skydd i Europa.

Nu har strömmen sinat. Under 2010 har endast 28 flyktingar från en och samma båt plockats upp ut havet och fått söka syl på Malta.
”En stor förklaring är att de stoppats av libysk gränspolis innan de kommer till EU”, säger Jon Hoisaeter, Maltachef för FN:s flyktingkommissariat, UNHCR.
Det väckte en storm av protester när Italien i maj förra året inledde sin ”push-back”-strategi, och började skicka tillbaka båtflyktingar, huvudsakligen från Libyen, utan att de fått en chans att söka asyl.

Strategin är en del av det bilaterala avtal som tecknats mellan Libyen och Italien. Stora delar av avtalet är fortfarande okänt. Men resultatet av de libyska gränspolisbåtarnas verksamhet märks sedan länge tydligt på italienska Lampedusa dit inga båtflyktingar längre når fram, och nu även i flyktinglägren på Malta.

”Vi vet att många flyktingar väntar i Libyen”, säger Jon Hoisaeter.
För att dämma upp mot en befarad afrikansk flyktingström håller EU-länderna på att bygga upp en mur, eller snarare gräva en vallgrav, i linje med 30:e breddgraden.
Sedan tidigare har Spanien och Marocko ingått ett avtal som innebär att Marocko åtar sig att fungera som gränsvakt.

De växande ekonomiska skillnaderna mellan länderna runt Medelhavet kommer att fortsätta driva norrut, oavsett hur många som drunknar eller blir tillfångatagna av spansk, italienska eller maltesisk gränspolis.

”När det varken finns arbete eller framtid i det egna landet, försvinner ens fruktan som dagg i solen. Man ger sig bara av iväg”, förklarar Khadijia Sauroni, 25, från Marocko.

Eva-Britt Svensson


 

EU är ett hot mot miljön

En studie från klimatforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute och organisationen Third World Network visar att EU:s miljöbestämmelser är fulla av kryphål och tillåter industrialiserade länder som exempelvis Frankrike att öka sina utsläpp istället för att minska dem.

Bland annat finns det kryphål när det gäller markanvändning, kompensa-tionssystem för koldioxidutsläpp och skogskrediter – hur skogens förmåga att ta upp koldioxid kan värderas och handlas. Dessutom är inte det internationella flyget eller sjöfarten inkluderat i EU-bestämmelserna.

”Industriländerna har gett löfte om en blygsam minskning av utsläppen, men genom kryphålen kan de i själva verket öka dem väsentligt”, säger Sivan Kartha, en av experterna verksamma vid Stockholm Environment Institute.

En annan studie, som redovisas av nyhetsbyrån Inter Press Service, visar att EU missar praktiskt taget alla miljömål, allt från skydd av biologiska mångfald till förbättrad luftkvalitet i städerna.

Enligt studien är det endast 17 procent av de skyddade naturområdena och arterna som har en god skyddsstatus. Gräs- och våtmarker samt kustområd-en är mest utsatta på grund av klimatförändringar, förändringar inom jordbruket och expansionen av turism-en. Dessutom är skyddet av markens biologiska mångfald en fortsatt utman-ing. Fiskets exploatering är också ett ständigt hot mot de marina skogssystemen. Omkring 45 procent av alla fiskebestånd inom EU är hotade.

Studien visar också att luftkvaliteten i de flesta europeiska städer fortsätter att vara dålig. Nivåerna av ozon och andra skadliga ämnen som svaveldioxid och kväveoxid är fortsatt höga.

Resultaten av dessa båda miljöstudier bekräftas också av EU-kommissionen i den senaste utvärderingen av miljöarbetet inom EU, som kom i början av augusti.
Där beskriver brysselbyåkraterna att fastän många officiella miljöskyddsprogram lanserats och det har skett framsteg inom vissa områden, ”krävs ytterligare ansträngningar, i synnerhet när det gäller förlusten av biologisk mångfald”.

EU är inte, och har aldrig varit, en miljöorganisation såsom vissa euroentusiaster tror. Inte minst EU:s inre marknad, med gränslösa transporter och fri rörlighet för miljöskadliga varor, är ett bestående hot mot miljön.

Gösta Torstensson

 

Britterna vill lämna EU

En brittisk folkomröstning om EU-medlemskapet i dag skulle kosta den europeiska unionen en stor medlem. De över 60 miljoner britterna vill upphöra med att vara EU-medborgare. Det visar en ny opinionsundersökning utförd av analysföretaget YouGov.

47 procent vill lämna EU, medan bara 33 procent vill vara kvar. Räknar man bort de tveksamma, vilket man normalt gör vid folkomröstningar, ger det nästan 59 procent nej till medlemskap i EU.

Motståndet är särskilt markant bland kvinnorna, 47 procent vill lämna, 27 procent vill vara kvar i EU. Bland de äldre över 60 år vill 57 procent lämna, medan de unga mellan 18-24 är mer splittrade [35 procent vill vara kvar, 31 procent vill lämna].

 

Madrid litar inte på ETA:s vapenvila

Den spanska regeringen avvisar den baskiska organisationen ETA:s deklaration om vapenvila och kallar den ”otillräcklig”
– Spanien kan inte lita på dessa erbjudanden från ETA. Vi kommer att fortsätta att lagföra dess medlemmar, förklarade inrikesminister Alfredo Perez Rubalcaba i en teveintervju.
Enligt Rubalcaba måste ETA:s förbjudna politiska gren Batasuna ”antingen bryta med ETA eller förmå dem att definitivt upphöra med allt våld”.

Under det senaste året har ett antal av ETA:s högsta ledare gripits av spansk och fransk polis.

 

Fem slipper söka syl i Grekland

Rättssäkerheten för asylsökande i Grekland är undermålig. Det anser Migrationsdomstolen i Malmö, som i två skilda domar stoppar överföringen av fem personer. Domarna gäller en afghansk familj samt en kvinna och hennes nyfödde son från Kongo-Kinshasa. Alla fem anlände till Europa via Grekland.

Enligt EU:s kontroversiella Dublin-konvention ska asylansökan göras i det EU-land dit personen först anländer.

Förhållandena och rättsosäkerheten i Grekland har kritiserats av många frivilligorganisationer. Sedan tidigare överför Sverige inga ensamstående minderåriga dit.
Migrationsverket har överklagat Malmödomstolens beslut till Migra-tionsöverdomstolen.
– Vi kan inte ha en ordning där domare och domstolar gör olika bedömningar, säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik.

 

EU-kommissionär vill minska brittisk EU-rabatt

EU:s budgetkommissionär Janusz Lewandowski ifrågasätter Storbritanniens EU-rabatt på drygt 3 miljarder euro. Enligt Lewandowski är rabatten inte längre motiverad då jordbruksutgifterna minskats och nu står för omkring 40 procent av budgeten. Lewandowski menar att Storbritanniens rabatt därför är oproportionerligt stor.

Debatten har väckt starka känslor i Storbritannien. Rabatten på EU-avgiften förhandlades fram av Margaret Thatcher 1984 och det främsta argumentet var då att Storbritannien betalade för mycket till EU och dessutom fick tillbaka förhållandevis lite pengar i form av bidrag och jordbruksstöd vilket då utgjorde över hälften av EU:s budget.

 

Grönt ljus för EU-övervakning av medlemsstaternas budgetar

EU:s finansministrar gav under sitt möte i början av september klartecken till ett system för ömsesidig övervakning och tillsyn av medlemsstaternas statsbudgetar.
Storbritanniens finansminister George Osborne lyckades få ett undantag som gör det möjligt att lämna in sina uppgifter till det brittiska underhuset innan Bryssel och andra medlemsstater får ta del av materialet.

 

Islänningarna mer negativa till EU-medlemskap

EU-motståndet på Island har under en tid ökat och när den isländska regeringen i juli lämnade in medlemsansökan var stödet rekordlågt. Endast 29 procent av befolkningen tror att ett medlemskap skulle innebära fördelar för landet, enligt den senaste Eurobarometern.

Den främsta anledningen till det ökade motståndet är att islänningarna är besvikna på hur flera EU-länder hanterade finanskraschen vilken slog hårt mot hela det isländska samhället. Vidare är stora delar av fiskeindustrin och flera jordbruksorganisationer negativa till ett EU-medlemskap då de fruktar sämre villkor för fiskenäringen och jordbruket. Nejsidan menar att regeringen vill med i EU till vilket pris som helst.

EU upprättar övervakningsorgan för finansmarknaden

Efter månader av hårda förhandlingar har EU-kommissionen, EU-parlamentet och Ministerrådet nått en överenskommelse om inrättandet av tre europeiska finansiella tillsynsmyndigheter samt ett europeiskt organ med uppgift att värna makroekonomisk stabilitet.

Syftet med de tre tillsynsmyndigheterna är att stärka tillsynen på de finansiella marknaderna för att förhindra framtida ekonomiska kriser.

En myndighet kommer att finnas i London och ska övervaka banker, en myndighet i Paris som ska övervaka värdepappershandeln och en myndighet i Frankfurt som ska kontrollera försäkringar.

Finansminister Anders Borg beskrev den enhälliga överenskommelsen som ”historisk”.
Storbritannien har tidigare oroats av att EU-myndigheterna skulle få alltför stora befogenheter över nationella tillsynsmyndigheter och även Londons finanscenter.
Överenskommelsen måste emellertid även formellt godkännas av medlemsstaternas finansministrar och sedan även av EU-parlamentet för att kunna påbörja sitt arbete i januari 2011.

Lånebehov fördubblat i eurozonen

Regeringarna i eurozonen vill låna 80 miljarder euro i september, rapporterar Financial Times med hänvisning till en kartläggning av ländernas lånebov gjord av ING Financial Markets.
Det innebär att lånebehovet nästan är fördubblat jämfört med augusti, då samma regeringar lånade upp 43 miljarder euro