Stopp för flyktingar till Malta
Under
det senaste decenniet har Malta i genomsnitt tagit emot 1.750
båtflyktingar per år. De allra flesta har plockats upp av den
maltesiska marinen sedan de hamnat i sjönöd under resan över
Medlehavet i överfulla båtar från Libyen. En stor del hade flytt
från Eritrea och Somalia och fick skydd i Europa.
Nu har strömmen sinat. Under 2010 har endast 28 flyktingar från
en och samma båt plockats upp ut havet och fått söka syl på
Malta.
”En stor förklaring är att de stoppats av libysk gränspolis
innan de kommer till EU”, säger Jon Hoisaeter, Maltachef för
FN:s flyktingkommissariat, UNHCR.
Det väckte en storm av protester när Italien i maj förra året
inledde sin ”push-back”-strategi, och började skicka tillbaka
båtflyktingar, huvudsakligen från Libyen, utan att de fått en
chans att söka asyl.
Strategin är en del av det bilaterala avtal som tecknats mellan
Libyen och Italien. Stora delar av avtalet är fortfarande okänt.
Men resultatet av de libyska gränspolisbåtarnas verksamhet märks
sedan länge tydligt på italienska Lampedusa dit inga
båtflyktingar längre når fram, och nu även i flyktinglägren på
Malta.
”Vi vet att många flyktingar väntar i Libyen”, säger Jon
Hoisaeter.
För att dämma upp mot en befarad afrikansk flyktingström håller
EU-länderna på att bygga upp en mur, eller snarare gräva en
vallgrav, i linje med 30:e breddgraden.
Sedan tidigare har Spanien och Marocko ingått ett avtal som
innebär att Marocko åtar sig att fungera som gränsvakt.
De växande ekonomiska skillnaderna mellan länderna runt
Medelhavet kommer att fortsätta driva norrut, oavsett hur många
som drunknar eller blir tillfångatagna av spansk, italienska
eller maltesisk gränspolis.
”När det varken finns arbete eller framtid i det egna landet,
försvinner ens fruktan som dagg i solen. Man ger sig bara av
iväg”, förklarar Khadijia Sauroni, 25, från Marocko.
Eva-Britt Svensson
EU är ett hot mot miljön
En
studie från klimatforskningsinstitutet Stockholm Environment
Institute och organisationen Third World Network visar att EU:s
miljöbestämmelser är fulla av kryphål och tillåter
industrialiserade länder som exempelvis Frankrike att öka sina
utsläpp istället för att minska dem.
Bland annat finns det kryphål när det gäller markanvändning,
kompensa-tionssystem för koldioxidutsläpp och skogskrediter –
hur skogens förmåga att ta upp koldioxid kan värderas och
handlas. Dessutom är inte det internationella flyget eller
sjöfarten inkluderat i EU-bestämmelserna.
”Industriländerna har gett löfte om en blygsam minskning av
utsläppen, men genom kryphålen kan de i själva verket öka dem
väsentligt”, säger Sivan Kartha, en av experterna verksamma vid
Stockholm Environment Institute.
En annan studie, som redovisas av nyhetsbyrån Inter Press
Service, visar att EU missar praktiskt taget alla miljömål, allt
från skydd av biologiska mångfald till förbättrad luftkvalitet i
städerna.
Enligt studien är det endast 17 procent av de skyddade
naturområdena och arterna som har en god skyddsstatus. Gräs- och
våtmarker samt kustområd-en är mest utsatta på grund av
klimatförändringar, förändringar inom jordbruket och expansionen
av turism-en. Dessutom är skyddet av markens biologiska mångfald
en fortsatt utman-ing. Fiskets exploatering är också ett
ständigt hot mot de marina skogssystemen. Omkring 45 procent av
alla fiskebestånd inom EU är hotade.
Studien visar också att luftkvaliteten i de flesta europeiska
städer fortsätter att vara dålig. Nivåerna av ozon och andra
skadliga ämnen som svaveldioxid och kväveoxid är fortsatt höga.
Resultaten av dessa båda miljöstudier bekräftas också av
EU-kommissionen i den senaste utvärderingen av miljöarbetet inom
EU, som kom i början av augusti.
Där beskriver brysselbyåkraterna att fastän många officiella
miljöskyddsprogram lanserats och det har skett framsteg inom
vissa områden, ”krävs ytterligare ansträngningar, i synnerhet
när det gäller förlusten av biologisk mångfald”.
EU är inte, och har aldrig varit, en miljöorganisation såsom
vissa euroentusiaster tror. Inte minst EU:s inre marknad, med
gränslösa transporter och fri rörlighet för miljöskadliga varor,
är ett bestående hot mot miljön.
Gösta Torstensson
Britterna vill lämna EU
En brittisk folkomröstning om
EU-medlemskapet i dag skulle kosta den europeiska unionen en
stor medlem. De över 60 miljoner britterna vill upphöra med att
vara EU-medborgare. Det visar en ny opinionsundersökning utförd
av analysföretaget YouGov.
47 procent vill lämna EU, medan bara 33 procent vill vara kvar.
Räknar man bort de tveksamma, vilket man normalt gör vid
folkomröstningar, ger det nästan 59 procent nej till medlemskap
i EU.
Motståndet är särskilt markant bland kvinnorna, 47 procent vill
lämna, 27 procent vill vara kvar i EU. Bland de äldre över 60 år
vill 57 procent lämna, medan de unga mellan 18-24 är mer
splittrade [35 procent vill vara kvar, 31 procent vill lämna].
Madrid litar inte på ETA:s vapenvila
Den spanska regeringen
avvisar den baskiska organisationen ETA:s deklaration om
vapenvila och kallar den ”otillräcklig”
– Spanien kan inte lita på dessa erbjudanden från ETA. Vi kommer
att fortsätta att lagföra dess medlemmar, förklarade
inrikesminister Alfredo Perez Rubalcaba i en teveintervju.
Enligt Rubalcaba måste ETA:s förbjudna politiska gren Batasuna
”antingen bryta med ETA eller förmå dem att definitivt upphöra
med allt våld”.
Under det senaste året har ett antal av ETA:s högsta ledare
gripits av spansk och fransk polis.
Fem slipper söka syl i Grekland
Rättssäkerheten för
asylsökande i Grekland är undermålig. Det anser
Migrationsdomstolen i Malmö, som i två skilda domar stoppar
överföringen av fem personer. Domarna gäller en afghansk familj
samt en kvinna och hennes nyfödde son från Kongo-Kinshasa. Alla
fem anlände till Europa via Grekland.
Enligt EU:s kontroversiella Dublin-konvention ska asylansökan
göras i det EU-land dit personen först anländer.
Förhållandena och rättsosäkerheten i Grekland har kritiserats av
många frivilligorganisationer. Sedan tidigare överför Sverige
inga ensamstående minderåriga dit.
Migrationsverket har överklagat Malmödomstolens beslut till
Migra-tionsöverdomstolen.
– Vi kan inte ha en ordning där domare och domstolar gör olika
bedömningar, säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik.
EU-kommissionär vill minska brittisk EU-rabatt
EU:s budgetkommissionär Janusz
Lewandowski ifrågasätter Storbritanniens EU-rabatt på drygt 3
miljarder euro. Enligt Lewandowski är rabatten inte längre
motiverad då jordbruksutgifterna minskats och nu står för
omkring 40 procent av budgeten. Lewandowski menar att
Storbritanniens rabatt därför är oproportionerligt stor.
Debatten har väckt starka känslor i Storbritannien. Rabatten på
EU-avgiften förhandlades fram av Margaret Thatcher 1984 och det
främsta argumentet var då att Storbritannien betalade för mycket
till EU och dessutom fick tillbaka förhållandevis lite pengar i
form av bidrag och jordbruksstöd vilket då utgjorde över hälften
av EU:s budget.
Grönt ljus för EU-övervakning av medlemsstaternas budgetar
EU:s
finansministrar gav under sitt möte i början av september
klartecken till ett system för ömsesidig övervakning och tillsyn
av medlemsstaternas statsbudgetar.
Storbritanniens finansminister George Osborne lyckades få ett
undantag som gör det möjligt att lämna in sina uppgifter till
det brittiska underhuset innan Bryssel och andra medlemsstater
får ta del av materialet.
Islänningarna mer negativa till EU-medlemskap
EU-motståndet på Island har under en tid ökat och när den
isländska regeringen i juli lämnade in medlemsansökan var stödet
rekordlågt. Endast 29 procent av befolkningen tror att ett
medlemskap skulle innebära fördelar för landet, enligt den
senaste Eurobarometern.
Den främsta anledningen till det ökade motståndet är att
islänningarna är besvikna på hur flera EU-länder hanterade
finanskraschen vilken slog hårt mot hela det isländska
samhället. Vidare är stora delar av fiskeindustrin och flera
jordbruksorganisationer negativa till ett EU-medlemskap då de
fruktar sämre villkor för fiskenäringen och jordbruket. Nejsidan
menar att regeringen vill med i EU till vilket pris som helst.
EU upprättar övervakningsorgan för finansmarknaden
Efter
månader av hårda förhandlingar har EU-kommissionen,
EU-parlamentet och Ministerrådet nått en överenskommelse om
inrättandet av tre europeiska finansiella tillsynsmyndigheter
samt ett europeiskt organ med uppgift att värna makroekonomisk
stabilitet.
Syftet med de tre tillsynsmyndigheterna är att stärka tillsynen
på de finansiella marknaderna för att förhindra framtida
ekonomiska kriser.
En myndighet kommer att finnas i London och ska övervaka banker,
en myndighet i Paris som ska övervaka värdepappershandeln och en
myndighet i Frankfurt som ska kontrollera försäkringar.
Finansminister Anders Borg beskrev den enhälliga
överenskommelsen som ”historisk”.
Storbritannien har tidigare oroats av att EU-myndigheterna
skulle få alltför stora befogenheter över nationella
tillsynsmyndigheter och även Londons finanscenter.
Överenskommelsen måste emellertid även formellt godkännas av
medlemsstaternas finansministrar och sedan även av
EU-parlamentet för att kunna påbörja sitt arbete i januari 2011.
Lånebehov fördubblat i eurozonen
Regeringarna i eurozonen vill
låna 80 miljarder euro i september, rapporterar Financial Times
med hänvisning till en kartläggning av ländernas lånebov gjord
av ING Financial Markets.
Det innebär att lånebehovet nästan är fördubblat jämfört med
augusti, då samma regeringar lånade upp 43 miljarder euro